Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cherbuliez - Cherbury - Cheribon - Cherokees - Cherrier - Cherry-ön - Chersidae, zool. Se Landtsköldpadda. - Cherso - Cherson - Chersonesus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d’un condamné". C. var äfven verksam som publicist;
bl. a. skref han i "Revue des deux mondes" artiklar
om förhållandena i Genève. Död 1870. – 4. Victor C.,
son af André C., föddes 1829 i Genève, studerade i
Paris, Bonn och Berlin samt uppehöll sig derefter som
privatlärare i sin födelsestad. 1800 gjorde han sig
plötsligt känd som en förträfflig konstkritiker,
genom A propos d’un cheval, causeries athéniennes
(2:dra uppl. 1864 under titeln Un cheval de
Phidias), hvilken humoristisk-arkeologiska skiss
utgjorde frukten af en resa till Grekland och
orienten. Ett annat utmärkt arbete af liknande slag
är Etudes de litterature et d’art, som 1873 stod att
läsa i "Revue des deux mondes" och sedermera blifvit
särskildt utgifvet. I nämnda tidskrift hafva jämväl
åtskilliga af C:s romaner blifvit offentliggjorda,
innan de utgåfvos i bokform. Som romanförfattare
var C. i början påverkad af George Sand. Hans
arbeten utmärka sig företrädesvis genom en ypperlig
karaktersteckning. De mest bekanta bland dem äro Le
comte Kostia (1863; "Grefve Kostia", 1872), Paul
Méré (1864), Le roman d’une honnête femme (1866),
La revanche de Josèphe Noirel (1871; "Josef Noirels
vedergällning", 1871), L’aventure de Ladislas Bolski
(1869; "Ladislas Bolskis äfventyr", s. å.),
Samuel Brohl et C:ie (1877; "Samuel Brohl och
C:ie". s. å.) och L’idée de Jean Têterol (1878;
"Jean Têterols idé", s. å.).
Cherbury [tjärböri], Herbert of. Se Herbert of
Cherbury.
Cheribon, stad på norra kusten af den
holländsk-ostindiska ön Java. Omkr. 16,000
innev. Kaffehandel.
Cherokees [tjäråkis] l. Cherokeser,
nordamerikansk indianstam, hvilken ursprungligen
bebodde det område af Nord-Amerika, som nu upptages
af staterna Alabama, Georgia, Mississippi, Tennessee
och vestra delen af Florida. Till en början lefde
stammen och de engelska kolonisterna i sämja;
men längre fram uppstod mellan dem en fejd, som
å båda sidor fördes med omensklig grymhet och
slutade 1761 med stammens underkufvande. Mot
slutet af det nordamerikanska frihetskriget slöto
cherokeserna sig till engelsmännen, men besegrades af
republikanerna. 1819 utvandrade en del af dem till
Arkansas, och 1838 tvangs återstoden – på ett par
hundra när – att slå sig ned uti Indianterritoriet,
i hvars norra och östra delar cherokeserna bebo ett
område af omkr. 40,000 qv.-kilom. (730 qv.-mil). Deras
antal uppgick 1853 till nära 20,000 och 1873 till
17,217 personer. Af alla Nord-Amerikas indianer hafva
de gått längst i civilisation. De ega ett särskildt
skrifsprak och fasta bostäder; de drifva åkerbruk och
boskapsskötsel jämte åtskilliga handtverk. Dessutom
hafva de sina egna lagar och en skrifven republikansk
författning. En del af dem talar engelska språket och
bär europeisk klädedrägt. Missionärerna hafva bland
dem arbetat med stor framgång, hvarom åtskilliga
kyrkor och skolor vittna. Cherokeserna ega till och
med en tidning. (Jfr Indianterritoriet.)
Cherrier [sjärrie], Claude Josèphe de, fransk
militär och häfdatecknare, f. 1785,
avancerade till öfverstelöjtnant och tjenstgjorde
derjämte inom förvaltningen, men afsattes från
sina befattningar, då han vägrade aflägga ed åt
Julimonarkien (1830). Han egnade sig derefter åt
historiska forskningar och utgaf bl. a. de båda
arbetena Histotre de la lutte des papes et des
empereurs de Souabe (1841–47. 2:dra uppl. 1858)
samt Histoire de Charles VIII etc. (1870). Död 1872.
Cherry-ön [tjärri-] l. Beeren eiland, en i
Norra Ishafvet belägen ö. Se Björnön.
Chersidae, zool. Se Landtsköldpadda.
Cherso [tjärså]. 1. En till österrikiska
markgrefskapet Istrien hörande långsträckt ö i
Quarnero-bukten af Adriatiska hafvet. Arealen 324
qv.-kilom. (5,9 qv.-mil). Omkr. 8,000 innev. Rik
på vin, oliver och sydfrukter. Fårskötsel. Midt på
ön, 13 m. (43 f.) öfver hafvet, ligger sjön Vrana,
45 famnar djup, utan synbart tillflöde eller aflopp. –
2. Stad och hufvudort på den nyssnämnda öns vestra
sida. Omkr. 5,000 innev. Hamn, skeppsbyggen, fiske
och handel.
Cherson. 1) Guvernement i Syd-Ryssland. Det
omgifves af Besarabien, Podolien, Kiev,
Pultava, Jekaterinoslav, Taurien och Svarta
hafvet. Arealen 71,282,3 qv.-kilom. (1,296
qv.-mil). Till större delen ett steppland, vid hafvet
enformigt och ofruktbart, längre inåt bördigt. Skog
finnes blott i norra delen. Sedan ryssarna kommo i
besittning af C., har det förr öde och nästan obebodda
landet blifvit uppodladt och befolkadt genom tyska och
bulgariska kolonister. Nu odlas alla sädesslag; äfven
sydfrukter kunna drifvas till mognad, och man har till
och med gjort försök med odling af bomullsbusken. De
stora grässlätterna föda en stor mängd hästar,
hornboskap och får. Fisket utgör ock en vigtig
näringsgren. Industrien är stadd i rask utveckling;
hufvudgrenarna af densamma äro yllemanufakturer och
mjöltillverkning. Innevånarna, 1,661,892 (1871),
äro stor- och lill-ryssar, kosacker, polacker,
serber, bulgarer, moldauer, greker, armenier, tyskar
och judar. De flesta tillhöra den grekisk-katolska
kyrkan, omkr. 50,000 den romersk-katolska, och lika
många den protestantiska. Judarnas antal uppgår till
omkr. 130,000. En del af C. afträddes genom freden
i Jassy 1792 af Turkiet. – 2) Hufvudstad och fordom
fästning i nämnda guvernement, vid floden Dnjepr,
30 kilom. (4 mil) från hennes mynning. 46,320
innev. (1871). Det anlades 1778 af Potemkin och var
en tid krigshamn för Svarta-hafs-flottan. Det drifver
en tämligen betydlig export af spanmål och timmer,
ehuru större fartyg måste lasta 40 kilom. (5,3 mil)
nedanför staden. Industrien består mest i talgrensning
samt fabrikation af såpa, snus och cigarrer. –
I C. hade Katarina II och kejsar Josef II ett möte
1787. hvarvid ett förbund slöts mot Turkiet.
Chersonesus (Gr. -os), i forntiden benämning på flere
halföar, uddar och städer. – C. aurea, "den gyllene",
de grekiske geografernas benämning på halfön Malacka
i Bortre Indien. – C. cimbrica, romarnas namn på den
jylländska halfön, hvilken troddes vara bebodd af
cimbrer. – C. taurica, det nuv. Krim. som genom
en smal landtunga vid Taphrus (nu Perekop)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
