Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cirro-cumulo-stratus, Lat., meteor. Se Nimbus - Cirro-cumulus - Cirro-stratus - Crrus, Lat., Fjädermoln - Cirsium, bot. Se Tistel - Cirta, fordom stad i Numidien. Se Konstantine - Cis - Cisa, Cisara l. Ciris - Cisalier - Cisalpinska republiken - Cisara - Ciselera - Cisiojanus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cirro-cumulo-stratus, Lat., meteor. Se Nimbus.
Cirro-cumulus, Lat. (af cirrus, fjädermoln, och
cumulus, hop), meteor., små runda, hvita moln
på ansenlig höjd. De pläga i Tyskland benämnas
"schäfchen" (små får) l. "lämmchen" (små lamm),
i England "mackerel-sky", och i Norge "makrilmoln".
R. R.
Cirro-stratus, Lat. (af cirrus, fjädermoln,
och sternere, utbreda), meteor., tämligen täta,
något mörka, långsträckta moln, som vanligen äro
ordnade i parallella band öfver himmelen. De bestå
af cirri-trådar, som blifvit förtätade till en
mera sammanhängande massa. Dessa trådar, som kunna
urskiljas endast när molnet ligger nära zenit, äro
stundom sins emellan parallella, under det de göra
en vinkel med molnbandets längdriktning. Vid solens
upp- och nedgång färgas cirro-stratus vackert i
rödt. Jfr Cirrus. E. E.
Cirrus, Lat., Fjädermoln, meteor., glänsande
hvita, trådformiga molnstrimmor, hvilka bestå af
isnålar. Dessa trådar äro mestadels grupperade
på ett egendomligt sätt, så att de bilda figurer,
liknande penslar, lockar, hästsvansar o. d. Än äro
de spridda utan ordning öfver himmelen, än ligga de
i parallella band, eller bilda de ett inveckladt nät
af trådar. Vid deras förtätning uppstå cirro-stratus
(se d. o.). Cirri äro de högsta och finaste af alla
molnformer. Stundom är himmelen öfverdragen med en så
tunn cirri-slöja, att de särskilda trådarna knappast
kunna urskiljas. Det är vid sådana tillfällen, som
de s. k. halofenomenen pläga visa sig. R. R.
Cirsium, bot. Se Tistel.
Cirta, fordom stad i Numidien. Se Konstantine.
Cis, Lat., på denna sidan, hitom, nyttjas i en mängd
sammansättningar, t. ex. cisrhenansk, på denna sidan
om Rhen, cisalpinsk, på denna sidan alperna. Dess
motsats är trans eller ultra. Jfr Citerior.
Cisa, Cisara l. Ciris (af Slav. ziza,
qvinnobröst), Slav. mytol., gudinnan för jordens
fruktbarhet, sannolikt identisk med romarnas
Ceres. Hon dyrkades i synerhet af raeterna,
vindelicierna, sorberna och sachsarna. I närheten af
Augsburg lär hafva funnits en helig lund, der offer
af jordens alster egnades henne.
Cisalier (Fr. cisailles), numism., mynt-affall, vare
sig att myntplattorna vid skrädningen fått fel till
vigt eller yta, eller att vid präglingen myntet ej
fullkomligt utfallit, utan måste omsmältas.
Cisalpinska republiken kallades en af general
Bonaparte genom kungörelse af d. 28 Juni 1797 bildad
stat, som genom freden i Campo Formio, i Okt. 1797,
blef af Österrike erkänd såsom oberoende samt bestod
af de s. k. cis- och transpadanska republikerna,
det österrikiska Lombardiet jämte Mantuas område,
de forna venezianska besittningarna vester om
Adige samt hertigdömet Modena, furstendömena Massa
och Carrara äfvensom de tre legationerna Bologna,
Ferrara och Romagna. I Okt. s. å. tillades södra delen
af kantonen Graubünden. Republiken, som innehöll
42,450 qv.-kilom. (771 qv.-mil), var indelad i tio
departement. Dess författning var
bildad efter den dåvarande franska. Milano var säte
för regeringen eller direktoriet, för lagstiftande
församlingen, för ett de gamles råd, som bestod
af åttio medlemmar, och för ett stort råd, som
räknade ett hundra sextio. Till följd af ryssarnas
och österrikarnas segrar blef C. 1799 upplöst, men
återställdes af Bonaparte efter slaget vid Marengo
(d. 14 Juni 1800) och fick då en ny författning,
i det att ett råd af femtio medlemmar och en
verkställande myndighet af nio personer insattes,
hvarjämte (i Sept. s. å.) Novaras och Tortonas områden
tillades. 1802 erhöll republiken namnet den italienska
och indelades i 13 departement; 1805 förvandlades
den till konungariket Italien, med Napoleon till
konung, och hade såsom sådan bestånd till år 1814.
A. B. B.
Cisara, Slav. mytol., namn på en gudinna för jordens
fruktbarhet. Se Cisa.
Ciselera (Fr. ciseler), egentl. arbeta med mejsel
(Fr. ciseau), nyttjas i tvänne olika betydelser:
1) Med skarpt verktyg (grafstickel, mejsel, fil)
bortarbeta de gjutränder och andra ojämnheter,
som vid gjutning i metall bilda sig på ytan af ett
konstverk. Detta förfarande kan lätt skada den af
konstnären skapade formen och kräfver å dennes
sida den största försigtighet och omsorg. – 2)
Drifva i metall, d. v. s. med puns och hammare
framställa upphöjda figurer på tunt metallbleck. –
Ciselör, en som har ciseleringskonsten till yrke.
R-n.
Cisiojanus, Lat. Med detta ord betecknade man i äldre
tider vissa minnesverser, hvilka tjenade att bestämma
datum för orörliga fester och helgondagar. Dessa
verser utgjordes vanligen af två hexametrar för
hvarje månad, affattade på en barbarisk latin och
innehållande lika många stafvelser, som det fans dagar
i månaden. Enligt den i Sverige vanliga redaktionen
af Cisiojanus voro verserna för Januari månad:
Cisio Janus Epi. sibi vendicat Oc. Feli. Marcel.
Prisc. Hen. Fab. Ag. Vincent. E. Paulus nobile lumen.
Benämningen är tagen från de första orden i första
versen, der "cisio" är en förkortning af "Circumcisio
Christi" (Jesu omskärelse). I de nämnda verserna
äro alla orörliga fester och helgondagar under
Januari månad angifna. Vanligen upptog man endast
den första eller de två första stafvelserna af dagens
latinska namn. Så t. ex. utmärker Epi. trettondedagen
(Epiphania), Oc. tjugondedagen (octavus post Epiphania
dies), o. s. v. Önskar man veta datum för någon
af dessa dagar, behöfver man endast räkna antalet
stafvelser, som i verserna föregå den ifrågavarande
dagens representant, samt dertill addera ett. Så
finner man t. ex., att tjugondedagen (Oc.) infaller
d. 13 och Erik den heliges dag (E.) d. 24. – En
annan mindre barbarisk form af Cisiojanus, hvilken
tillskrifves Melanchthon, börjar sålunda:
Cisio Janus Epiphaniis dic clona Magorum
Vincit orans Agne nova Paulum lumina vertunt.
Då emellertid i de nu anförda redaktionerna dels åtskilliga svenska
helgondagar saknades, dels flere af den romerska
kalenderns fester onödigtvis voro upptagna, företog
sig en och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
