Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Civildepartementet - Civilexpeditionen - Civilexpeditionen i Finlands senat - Civilguvernör, ett slags civil öfverhetsperson. Se Guvernör. - Civilisation - Civilist - Civillag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och k. kung. d. 13 Dec. 1872, d. 13 Nov,
1874 samt d. 19 Nov. 1875. – frågor om
landthushållning, bergsrörelse, handel,
sjöfart, fabriker, handtverkerier och alla
andra näringar (utom hvad beskattningen angår)
samt bildnings- och undervisningsanstalter
för dessa näringar (frågor om bildnings- och
undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen
tillhöra dock sjöförsvarsdepartementet,
och frågor angående högre och lägre tekniska
bildnings- och undervisningsanstalter tillhöra
ecklesiastikdepartementet), vidare frågor om
undsättning och lånebidrag af de till departementet
hörande fonderna, om särskilda anslag för jordbruk,
fabriker och andra näringar, om kommunikationsväsendet
(med undantag af post- och telegrafinrättningarna,
som höra till finansdepartementet) samt
ekonomiska ordningsmål, försäkrings-, dykeri-
och bergningsärenden, anstalter till förekommande
af smittosamma sjukdomars införande i riket samt
ärenden rörande veterinärväsendet, landtmäteriet
och tabellverket, och slutligen i allmänhet alla de
civila mål, som icke tillhöra annat departement. I
samråd med departementets chef beredas dessutom
sådana afhandlingar med främmande makter, som afse
rikets handel och sjöfart, äfvensom frågor om lots-
och båkanstalter samt om tullbevillningen och
postväsendet. Ärendena föredragas inför konungen
i statsrådet af departementets chef, som alltid
är ett statsråd och bär titeln "statsråd och chef
för civildepartementet", men i dagligt tal oftast
benämnes civilminister. För ärendenas beredning
och expedierande har departementschefen till sitt
förfogande ett kansli, hvilket f. n. (1879) består
af en expeditionschef, fyra byråchefer (kansliråd),
fem kanslisekreterare, en registrator, en kanslist och
fem amanuenser samt ett antal e. o. tjenstemän. Under
civildepartementet lyda följande centrala ämbetsverk:
Kommerskollegium, Statistiska tabellkommissionen,
Generallandtmäterikontoret, Justeringsstyrelsen,
Sveriges geologiska undersökning, Landtbruksakademiens
förvaltningskomité, Stuteriöfverstyrelsen,
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
Styrelsen för statens jernvägstrafik och
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader. Under
detta departement lyda derjämte: K. M:ts
befallningshafvande jämte landsstaten, städernas
styrelser, verk och särskilda tjenstemän, hvilka
ej innehafva domarebefattningar, karantänsstaten,
landtmäteristaten, justerare af mått och vigter m. m.,
rikets ekonomiska kartverk, hushållningssällskapen,
stuteristaten, länsveterinärerna, bergsstaten,
direktionen öfver sjömanshuset i Stockholm,
väg- och vattenbyggnadsdistriktens chefer, väg-
och vattenbyggnadskåren, jernvägstrafikstaten,
jernvägsbyggnadsstaten, direktioner för kanaler
och hamnarbeten, landtbruksundervisningsanstalterna,
väfskolan i Borås, Landtbruksakademien, Jernkontoret
och slutligen de allmänna försäkringsanstalterna. –
Antalet af de ämbets- och tjenstemän, som äro
anställda i civildepartementet med derunder
hörande verk och inrättningar, uppgår till
omkr. 3,000. Anslagen till detta departement, hvilka
i riksstaten sammanfattas under benämningen "sjette
hufvudtiteln", upptogos i K. M:ts proposition till
1879 års riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof för 1880 till
5,500,000 kr. – Största delen af de ärenden, som
nu tillhöra civildepartementet, föredrogos, innan
den nuv. departementalstyrelsen (1840) infördes,
af statssekreteraren vid dåv. Kammarexpeditionen;
några bland ärendena föredrogos af statssekreteraren
vid Handels- och finans-expeditionen. Jfr Kansli.
Civilexpeditionen (officielt: Inrikes
civilexpeditionen) kallades 1719–1808 den afdelning
af K. M:ts kansli, hvilken behandlade civila
ärenden. Under åren 1793–1808 hörde till denna
expedition äfven ecklesiastikärenden. De mål, hvilka
förut beredts af civilexpeditionen, handlades 1809–39
af kammarexpeditionen och höra nu, till största delen,
till civildepartementet. Jfr Kansli.
Civilexpeditionen i Finlands senat står under högsta
ledning af en bland ekonomi-departementets senatorer
såsom portföljchef samt eger att handlägga ärenden,
hvilka angå allmänna ordningen, sundhetspolisen,
fattigvården, de allmänna vägarna och skjutsväsendet,
post- och telegrafverken, pressangelägenheterna,
fångvården, underhållet af finska statens byggnader,
förändringar i landets administrativa indelning,
städers och köpingars anläggning och privilegier,
kommunalförvaltningen, bildande af föreningar,
tabellverket och statistiken, tjensteårsberäkning,
pensioner och gratifikationer för civil tjenstgöring,
medborgarerätt, passväsendet, förhållandet mellan
Finland och dess gränsland äfvensom för öfrigt frågor
af civil natur. Jfr förordningen af d. 10 Maj 1869
om ärendenas behandling i kejs. senaten för Finland.
R. C.
Civilguvernör, ett slags civil öfverhetsperson. Se
Guvernör.
Civilingenjör. 1. Hvarje ingeniör, som utöfvar
ett civilt (icke militäriskt) yrke, t. ex. väg- och
vattenbyggnads-ingeniör, bergs- eller grufve-ingeniör,
kemisk-teknisk ingeniör, maskin-ingeniör,
skogs-ingeniör, landtbruks-ingeniör o. s. v. –
2. I inskränkt mening betecknar ordet endast väg-
och vattenbyggnads-ingeniör. Se Ingeniör.
Civilisation (af Lat. civis, medborgare), inbegreppet
af de bildningselement, som äro oeftergifliga
vilkor för ett ordnadt borgerligt samlif; bildning
i allmänhet. Jfr Kultur. – Civilisera, bringa ur ett
vildt tillstånd, hyfsa, bilda.
Civilist (jfr Civil), civil ämbets- eller tjensteman,
i synnerhet i motsats till militär; hvar och en,
som drifver borgerligt yrke. Jfr Civilstat.
Civillag, jur., den del af en stats genom
lagstiftning åstadkomna rättsbud, som ordnar de
enskilde medborgarenas allmänna förhållanden till
hvarandra. Sålunda bestämd, skiljer sig civillagen
ej mindre från den del af en stats gällande rätt,
som uppkommit på annan väg än genom lagstiftning, och
från de genom lagstiftning åstadkomna rättsbud, hvilka
bestämma statens egen verksamhet och förhållande
till de enskilde (grundlagar samt författnings- och
förvaltningslagar), än äfven från de rättsliga regler,
som ordna de enskildes förhållanden till hvarandra
med hänsyn till deras ingående eller deltagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
