Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clarke's maskin - Clarke's river - Clarkia - Clarkson, Thomas - Clary - Clasen, Karl och Lorenz - Classen, Johan Frederik von - Classis - Clathropteris - Claude - Claude Gerard - Claude Lorrain, fransk målare. Se Gellée - Claudianus, Claudius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
koppartråd sättes i rotation framför polerna till en
stark hästskomagnet. Vid rotationen uppkomma i
tråden elektriska strömmar, hvilka byta om riktning
vid hvarje halft slag, som maskinen gör. Men genom
en särskild apparat, den s. k. kommutatorn (se
d. o.), omkastas hvarannan af dessa strömmar, så att
ledningstråden utan afbrott genomgås af strömmar i en
och samma led. På senare tider hafva dessa maskiner
ansenligt förbättrats, och numera begagnas de äfven
i telegrafien (se Elektrisk telegraf). R. R.
Clarke’s river [klarks rivör] l. Clarke’s fork, en
af källfloderna till Columbia, i nordamerikanska
territoriet Washington. Längd omkr. 600 kilom. (82
mil).
Clarkia Pursh, bot., växtslägte af
nat. fam. Onagrarieae, kl. Octandria L.,
ordn. Monogynia. Dit höra C. pulchella Pursh
och C. elegans Dougl., tvänne ettåriga
örter från Kalifornien, hvilka odlas som
prydnadsväxter på kalljord. De hafva vackra,
tämligen stora blommor, med fyra, utspärrade,
flikiga, hvita eller rödaktiga kronblad.
Ldt.
Clarkson [klärksön], Thomas, en af Englands förste
och förnämste kämpar mot slafveriet, f. 1760,
vann redan 1785 vid universitetet i Cambridge pris
för afhandlingen Anne liceat invitos in servitutem
dare? (Är det rätt att göra menniskor till slafvar
mot deras vilja?) och verkade sedermera hela sitt lif,
i tal och skrift samt genom föreningars bildande,
för slafhandelns och slafveriets afskaffande. Död
1846. Utom en mängd skrifter mot slafveriet utgaf
C. Portraiture of quakerism (1806) och Memoirs
of the private and public life of William Penn
(1813). Jfr Slafveri.
Clary [klari], fransk köpman, som härstammade från
Avignon, men sedermera var bosatt i Marseille och
Genua. Under den franska revolutionens första tid
samlade han en stor förmögenhet. Af hans döttrar blef
Marie Julie (f. 1777, d. 1845) gift med Napoleon I:s
äldre broder, Josef Bonaparte, sedermera konung af
Spanien, och Eugénie Bernhardine Desirée (f. 1781,
d. 1860) gift med general Bernadotte, sedermera konung
Karl XIV Johan. En tredje dotter var gift med baron
Antoine de Saint Joseph, maire i Marseille, och af
hennes döttrar gifte sig den ena med ministern Decrès,
den andra med marskalken Suchet. En broder till de
bägge drottningarna fortsatte handelshusets rörelse. –
Till denna slägt, som ännu fortlefver i Frankrike,
höra ock en grefve François C., hvilken 1841 vid det
svenska hofvet mottogs såsom slägting och 1852 blef
senator i Frankrike, samt Joachim Charles Napoléon C.,
hvilken blef senator 1852. H. W.
Clasen, Karl och Lorenz, tyska historiemålare,
kusiner, båda födda 1812 i Düsseldorf, på hvars
målareakademi de fingo sin utbildning under Schadows
och Hildebrandts ledning. De hafva bägge gjort sig
kända genom religiösa målningar, Lorenz dessutom genom
Konrad II (i kejsaresalen i Frankfurt a. M.) och
Germania på vakt vid Rhen (i rådhuset i Krefeld),
efter hvilken oräkneliga efterbildningar gjordes
under kriget 1870–71.
Classen, Johan Frederik von, dansk donator,
generalmajor, f. 1725, d. 1792. Han hade
stora egendomar på Falster, der han nitiskt
verkade för böndernas väl. 1756 blef han egare
af de då nyligen upprättade fabrikerna vid
Frederiksvärk (kanongjuteri, krutqvarn, jern-
och metallgjuteri m. fl.), hvilka han mycket
utvidgade och förbättrade. I sitt testamente skänkte
C. nästan hela sin förmögenhet till en fond, som
skulle användas för främjande af vetenskaplighet,
undervisning och arbetsamhet samt till hjelp åt
nödställda. Utom de falsterska egendomarna eger denna
fond, som kallas det "Classenska fideikommisset",
en gård i Köpenhamn och ett kapital af 2 1/4
mill. kr. Dess årliga inkomster uppgå till 1/4
mill. kr. Fideikommisset underhåller bl. a. en
landtbruksskola och ett barnhem, och omedelbart
utanför Köpenhamn har det låtit uppföra en samling
arbetarebostäder, hvilka för billigt pris uthyras
till 350 familjer. – I sitt testamente föreskref C.,
att hans betydliga boksamling skulle upplåtas till
offentligt begagnande, samt anslog en årlig summa
till dess vidmakthållande och förökande. Största
delen af denna boksamling, som i sin helhet utgjorde
omkr. 30,000 band, förnämligast naturvetenskapliga och
nationalekonomiska skrifter, införlifvades 1867 med
universitetsbiblioteket i Köpenhamn; de dithörande
skrifterna i landthushållning skänktes samtidigt
till "Den kongel. veterinär- og landbohöjskole".
V. Ebg.
Classis (Portus Classis), i forntiden stad vid
Adriatiska hafvet, nära Ravenna. På kejsar Augusti
tid fans der en krigshamn, som kunde rymma 250
örlogsfartyg. 728 förstördes C. af Luitprand. En
återstod af detsamma är den i 6:te årh. byggda kyrkan
"San Apollinare in Classe".
Clathropteris Brongn., palteont., ett fossilt
ormbunkslägte med stora, handlikt delade, nätådriga
blad med rektangulära nervmaskor. Det upptäcktes
först i sandstenen vid Hör i Skåne. Hittills är
det funnet endast inom aflagringar hörande till
keuperformationen, den raetiska formationen samt
liasformationen. A. G. N.
Claude [klåd], vanligen kallad Claude de France,
drottning af Frankrike, dotter af Ludvig XII
och Anna af Bretagne, föddes 1499, var först
bestämd till gemål åt Karl af Österrike (sedermera
kejsar Karl V), men blef 1514 förmäld med Frans
af Angouléme (sedermera Frans I). Som hemgift åt
sin make medförde hon Bretagne, Blois, Coucy,
Montfort, Etampes och Asti samt arfsanspråk på
Milano. Drottning C. var ej begåfvad med någon
fägring, men förstod att genom dygd och älskvärdhet
vinna sin gemåls förtroende. Folket kallade henne
"den goda drottningen". Hon dog 1524 i Blois.
Claude Gerard [klåd sjörar], pseudonym för
romanförfattarinnan Aurora Lovisa Ljungstedt.
Claude Lorrain [klåd lårräng], fransk målare. Se
Gellée.
Claudianus, Claudius, latinsk skald, f. i Alexandria,
kom 395 e. Kr. till Rom och fann der en mäktig
beskyddare i den bekante Stilicho, som skaffade
honom flere ämbeten. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
