Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colins, Alexander - Coliseum, amfiteater i Rom. Se Colosseum. - Coll - Colla, sydamerikansk indianstam. Se Aymara. - Collalto, Rambold XIII, grefve af C. - Collan - 1. Collan, Fabian - 2. Collan, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Colins, Alexander, nederländsk bildhuggare från
Mecheln, f. 1526, d. 1612, blef, sedan han fullbordat
den plastiska utsmyckningen af Otto-Henriks-byggnaden
i Heidelbergs slott, af kejsar Ferdinand I kallad
till Innsbruck för att der fortsätta arbetet på
Maximilian I:s grafvård i hofkyrkan. Af de 24
marmorreliefer, som pryda detta storartade praktmonuments
sarkofag, äro åtminstone 20 utförda af C., och
på ett sätt, som länder mästaren till stor heder.
Coliseum, amfiteater i Rom. Se Colosseum.
Coll, ö bland Hebriderna, vid Skotlands vestra
kust. Omkr. 700 innevånare, hvilka hufvudsakligen
lefva af fiske.
Colla, sydamerikansk indianstam. Se Aymara.
Collalto (Colalto), Rambold XIII, grefve af
C., österrikisk fältmarskalk, f. i Mantua 1575
(1579?), tillhörde en gammal förnäm italiensk ätt,
hvars stamfader, Rambold I, lefde i midten af
900-talet. Han fick sin uppfostran i Venezia, men
förvisades derifrån och gick då i tyske kejsarens
tjenst samt blef 1618 öfverste. 1620–21 var han
Ferdinand II:s sändebud vid ungerska riksdagen i
Neusohl samt vid hofven i Madrid och Rom. Sedermera,
intill 1628, deltog han i trettioåriga kriget. 1624–30
var han president i hofkrigsrådet. Såsom sådan trädde
han med beundransvärd takt emellan kejsaren och
Wallenstein och sökte utplåna de misshälligheter,
hvilka esomoftast uppstodo mellan dem. Vid mantuanska
arfföljdskrigets utbrott (1629) blef C. befälhafvare
öfver den kejserliga hären i Italien, men sjuknade
straxt derefter. Hans underbefälhafvare, Gallas och
Aldringen, togo emellertid Mantua med storm (d. 18
Juli 1630). På hemvägen till Tyskland afled C. i Chur
d. 19 Dec. 1630. – En ättling af en yngre linie,
som mot slutet af 1700-talet kom i besittning af
det af C. stiftade fideikommisset, blef 1822 upphöjd
i österrikiskt furstestånd.
Collan, finsk slägt härstammande från
Claudius Collanus, död som pastor i Pieksämäki
1692. Hans sonsons son Pehr Johan C., död som
pastor i Idensalmi 1833, hade bland andra barn
sönerna Alexander C., militärläkare i Petersburg,
1874 adlad med namnet von Collan, och de båda nedan
nämnde skriftställarna.
1. Collan, Fabian, finsk skolman, författare, föddes
d. 18 Dec. 1817, blef student i Helsingfors 1834,
filos. kandidat 1839 och filos. magister 1840. I
sin hembygd, hvilken varit skådeplatsen för den
Sandelsska härens tappra strider (Virta bro ligger
blott en half mil från hans hem), insöp han redan
som barn ett varmt intresse för allt fosterländskt,
och vid universitetet fick det ny näring, genom
den, till följd af "Kalevalas" framträdande, vaknade
entusiasmen för finska språket. Detta intresse gaf sin
prägel åt C:s hela verksamhet. Redan tidigt begynte
han arbeta i den periodiska pressen, hvarjämte han
skref först noveller, med ämnen ur folklifvet, och
sedermera tvänne värdefulla mytologiska afhandlingar:
Väinämöinen och Ilmarinen samt Bjarmaland och
Pohjola, hvilka infördes i "Helsingfors morgonblad"
1838–39. År 1841 blef han redaktör för nämnda
tidning, som förut var ett
färglöst nyhetsblad, men under hans ledning höjde
sig till ett organ, der vigtiga fosterländska
frågor – så mycket detta under den tidens
tryckande censurförhållanden var möjligt –
afhandlades i grundliga, på sakkännedom stödda
artiklar och der utgifvaren bl. a. varmt förfäktade
den finska befolkningens rätt att höra Guds och
lagens ord tolkas på sitt eget språk. 1843 utgaf
C. afhandlingen De reformationis in Fennia initiis
(Om begynnelsen af reformationen i Finland) och
blef på grund deraf s. å. docent i historia, men
utnämndes redan året derpå till lektor i samma ämne
vid det då inrättade gymnasiet i Kuopio. Enhälligt
af sina ämbetsbröder vald till rektor och sedermera
omvald 1847, sökte han grunda läroverkets styrelse
på den nyare tidens humana principer och lyckades
hos ungdomen väcka en ädel och god kamratanda. Han
öfvertog sjelf undervisningen i finska språket och
verkade för detsamma äfven genom att 1847 utgifva en
finsk språklära, hvaruti resultaten af Lönnrots
och Castréns forskningar tillgodogjordes för den
elementära undervisningen. 1850 utnämndes C. till
adjunkt i filosofi vid universitetet i Helsingfors,
men dog redan d. 17 Febr. 1851. Hans Valda skrifter
utgåfvos 1872 (jämte en af V. Vasenius författad
lefnadsteckning). V.
2. Collan, Karl, den förres broder, finsk
bibliotekstjensteman, skriftställare och
tonsättare, föddes d. 3 Jan. 1828, blef student
1842, filos. kandidat och magister 1850, lärare vid
fruntimmersskolan i Helsingfors 1852 och lektor i
tyska språket vid universitetet 1859. När, hösten
1858, det finska studentbiblioteket bildades,
genom förening af de forna studentafdelningarnas
bibliotek (sedan 1852 fördelade fakultetsvis), blef
C. vårdare af den nya inrättningen och gaf densamma
fast gestaltning, beträffande såväl bibliotekets
skötsel som kataloger o. s. v. 1864 lemnade han
denna befattning, och 1866 utnämndes han till
universitetsbibliotekarie. Äfven på denna plats
visade han stor organisatorisk förmåga och arbetade
särskildt på åtskilliga reformer, som afsågo att göra
biblioteket mera tillgängligt för allmänheten. Död
d. 12 Sept. 1871 i Helsingfors (af kolera).
Såsom skriftställare utvecklade C. en betydande
verksamhet. Redan 1849 utgaf han (i förening med
K. A. Renvall) "Dikter af Heinrich Heine i svensk
öfversättning". Såsom, akademiska afhandlingar utkommo
1860 Öfversigt af Serviens historiska folksånger, 1861
Om bibliografiska systemer och biblioteksmetoder och
1865 Königinhofer- och Grünberger-handskriften
(öfversättning jämte literaturhistorisk
inledning). För Finlands ungdom utgaf han tvänne med
sakkännedom och urskilning valda antologier: "Poetisk
läsebok" (1864; 2:dra uppl. 1870) och "Läsebok på
prosa" (1866; 2:dra uppl. 1870), båda innehållande
prof af inhemska författares arbeten på svenska. För
"Litterär tidskrift, utgifven i Helsingfors"
(Dec. 1863–Jan. 1865), var C. hufvudredaktör, och
dessutom meddelade han i åtskilliga tidningar och
tidskrifter uppsatser i olika ämnen. Några bland
dessa uppsatser utgaf han å nyo under titeln Studier
och skizzer (1865). Likaledes samlade han sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
