Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus, Kristoffer (Ital. Christoforo Colombo, Sp. Cristobal Colon) - 1. Columbus, Jonas - 2. Columbus, Johan - 3. Columbus, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Colon, f. omkr. 1480, ärfde sin faders värdighet
såsom amiral af Indien. Han var 1509–14
och 1520–23 guvernör på Haiti, men kom,
genom sin mildhet mot de infödde, i spändt
förhållande till spaniorerna. Vid undertryckandet
af ett uppror af negerslafvar och indianer (1522)
visade han stor duglighet. Död 1526. – Dennes
son, Luis Colon, f. 1520, lefde till 1533
på Haiti. Efter sin fader ärfde han titeln amiral
af Indien, och 1536 fick han titeln generalkapten
af Española (Haiti), såsom ersättning för
att han nedlade en, likaledes ifrån fadern ärfd,
penningeprocess med spanska kronan. 1540 uppgaf
han sin slägts rätt till vicekonungadömet
öfver de upptäckta landen, men fick i stället
titlarna hertig af Veragua och markis af Jamaica,
hvarjämte han mot en årsränta af 10,000 karoliner
afstod anspråken på tionde af Vestindiens
produkter. Död 1572. – C:i yngre, oäkta son
med Beatrix Enriquez, en adelsdam från
Cordova, Fernando Colon, f. 1488, följde sin
fader på dennes sista expedition och gjorde
vidsträckta resor i Europa, men lefde sedan i
tillbakadragenhet. Han samlade ett stort bibliotek
("Colombina"), som han skänkte till klostret San
Pablo i Sevilla, och författade öfver sin fader
en lefvernesbeskrifning, hvilken numera finnes
qvar endast i en italiensk öfversättning, tryckt
1571. Död 1539. – Med Luis’ brorson Diego
Colon utgick 1578 mansstammen af C:i
afkomlingar.
1. Columbus, Jonas, universitetslärare,
musiker, f. 1586 i Munktorps socken i Vestmanland,
blef direktör för sång och musik vid
universitetet i Upsala 1613, filos. magister derstädes
1617 samt direktor musices och lärare i Vesterås
1618. År 1619 erhöll han uppdrag att resa till
Tyskland, "i then afsigt, att han icke allenast
måste perfektionera sig sjelf uti vetenskapen, utan
ock hemskaffa the bästa musicalier och instrumenter,
hvilket allt med stor flit af honom skedde".
1623 blef han græcæ linguæ lektor i Vesterås,
1625 poëseos professor i Upsala, 1630
kyrkoherde i Husby församling i Dalarna och 1643
prost. Död d. 27 Aug. 1663. Han är utan
tvifvel att anse som "grundläggaren af det
musikaliska lif, som sedan utmärkt rikets första
högskola".
A. L.
2. Columbus, Johan, den föregåendes son,
universitetslärare, latinsk skald, f. 1640, blef
student i Upsala 1659, filos. magister 1668, filos.
adjunkt 1669 och poeseos professor (efter
Fornelius) 1673. Död 1684. Jämte grundliga
kunskaper i den klassiska literaturen egde C.
ovanliga insigter i de moderna språken, af hvilka han
obehindradt talade tyska, franska och italienska.
Han var äfven en af Sveriges ypperste latinske
skalder och författade åtskilliga skaldestycken
på svenska. C:i poetiska skrifter äro intagna i
"Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare
från Stjernhjelm till Dalin, utgifna af P.
Hanselli" (del. I, 1871).
3. Columbus, Samuel, den föregåendes
broder, skald, f. 1642 i Husby socken i Dalarna,
blef student i Upsala 1659 och gjorde der snart
nog vitterheten till sitt hufvudstudium. Af Olof
Rudbeck d. ä. omfattades han med stor välvilja,
och bland hans umgängesvänner vid akademien
nämnas Urban Hjärne, Jakob Arrhenius, Jakob
Wolimhaus (sedermera grefve Gyllenborg) och hans
broder Anders (sedermera grefve Lejonstedt) m. fl.
Efter en kort vistelse i Upsala emottog han
anställning som lärare i en förnäm familj i
hufvudstaden, och der gjorde han bekantskap med
sin faders ungdomsvän Georg Stjernhjelm. Mellan
denne och C. uppstod snart en innerlig vänskap.
När Stjernhjelm (1661) kallades till ledamot af
Krigskollegium, gjorde han C. till kanslist
derstädes, och när han (1667) blef "director" för
Antiqvitetskollegium (stiftadt s. å.), följde C.
honom dit som amanuens. Långt mera än
genom arbetet på ämbetsrummet förenades dock
dessa bägge män genom sin kärlek till vitterheten.
Också röjes i C:i tidigare tillfällighetsstycken
tydligt nog Stjernhjelms inflytande.
Gemensamt verkställde de en dramatisk bearbetning
af Stjernhjelms "Hercules": Spel om
Herculis vägeval. Den förste comoedie, som speltes
för H. M:t konung Karl XI, år 1669. De
deri förekommande sångstyckena äro författade
af C. 1674 fick han uppdrag att såsom guvernör
åtfölja tvänne unga Reenstjernor på en
utrikes resa. Straxt efter sin återkomst till
fäderneslandet bortrycktes han af döden, d. 8 Juli
1679. Han begrofs i Upsala domkyrka med en
akademisk högtidlighet, till hvilken universitetets
rektor, Olof Rudbeck, utfärdat ett latinskt
program – en ovanlig ärebetygelse för en person,
som ej stått i närmare förhållande till akademien.
C:i första kända poem är en gratulation på
grekisk vers (1661). Under pseudonymen
"Myrtillus af Bergen" framträdde han med hexametriska
tillfällighetsverser, efter Stjernhjelms mönster.
1674 utgaf han tvänne samlingar af lyrisk-religiöst
innehåll: Den bibliske verlden, thet är hvad
om skapelsen, syndafallet ock oprättelsen,
upståndelsen ock doomen i den helga skrifft är
uppenbarat, på svänsk verss i kort begreep författat,
och Odæ sveticæ, thet är någre verldsbetrachtelser,
sång-vijs författade. Odena, till hvilka
musik komponerades af kapellmästaren Gustaf
Düben och hvilka snart sjöngos "i tjäll och hof",
skaffade författaren äretiteln "den svenske
Flaccus". Bland dem finnes äfven den under n:r
440 i 1819 års psalmbok upptagna aftonpsalmen.
1676 utkom, under titeln Rådrijk oder anweiser
zur tugend, en samling tyska dikter, hvilka med
afseende på versens ledighet och behag anses
öfverträffa hans svenska alster. "Den bibliske
verlden", "Odæ sveticæ" och "Rådrijk" utgåfvos
tillsammans (1687) af Jak. Reenstjerna. Af C:i
hand ega vi dessutom åtskilliga tillfällighetsverser
vid bröllop och begrafningar, "öfverskrifter"
(epigram), af hvilka många äro ganska
väl funna, samt Måålroo eller Roo-måål, bestående
af allehanda rolige frågor och svar, snack och
sagor, pusser och äfventyr, språk och kortvill,
innehållande lustiga berättelser och anekdoter,
till stor del belysande den tidens utmärkte män,
bl. a. Stjernhjelm. Äfven på språkforskningens
område uppträdde C. som författare, ehuru hans
dithörande arbeten, Svensk grammatica och
Svensk ordeskötsel angående bokstäfver, ord och
ordesätt, aldrig blefvo tryckta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
