Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comenius, Johann Amos - Comephorus, zool. Se Olje-fisken. - Come prima, Ital., musikt., som förut. - Comes - Come sopra - Comettant, Oscar - Comines, stad i franska depart. Nord (Flandern) - Comines, Philippe de la Clite de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"schola pansophica", som skulle förverkliga hans
idéer om meddelande af "all vishet" (fullständig
allmänbildning). Det vigtigaste resultatet af C:i
vistelse i Ungern var hans Orbis sensualium pictus
(tryckt 1657) – en samling af bilder med åtföljande
beskrifningar. Genom detta arbete, som många gånger
blifvit utgifvet och efterbildadt, gaf C. upphof
åt åskådningsundervisningen. Furst Ragoczy’s snart
inträffade död hindrade honom i fullföljandet af hans
sträfvanden. Han flyttade 1654 åter till Lissa, der
han 1656, då efter Karl X:s aftåg staden intogs och
plundrades af polackerna, för andra gången förlorade
all sin egendom och alla sina handskrifter. Han begaf
sig derefter till Schlesien, uppehöll sig någon tid
i Brandenburg och Hamburg samt bosatte sig slutligen
i Amsterdam. I sistnämnda stad, der han blef vänligt
upptagen och njöt en sorgfri tillvaro, utgaf han 1657
med understöd af Lorenz De Geer, en son af hans forne
gynnare, sina Opera didactica omnia. S. å. utgaf han
en skrift, Lux in tenebris, i hvilken förekomma en
mängd mystiska spekulationer och politisk-religiösa
profetior om det tusenåriga rikets början m. m. Kort
före sin död, som inträffade d. 15 Nov. 1671, utgaf
han en religiös skrift, Unum necessarium. Antalet af
hans utgifna arbeten uppgifves vara öfver 90.
C. var en ädel och kraftig personlighet, en troshjelte
och martyr, en humanitetens apostel, lågande af
nit för mensklighetens framåtskridande i fromhet,
dygd och vetande. Såsom pedagog intager han ett
mycket högt rum. Han utvecklade och tillämpade
på uppfostrans område de frisinnade tankar och
grundsatser, som uttalats af Erasmus, Campanella,
Ratich, Montaigne, Bacon af Verulam m. fl. samt
utöfvade genom sitt storartade och väl genomtänkta
system ett synnerligen stort inflytande på sin samtid,
men ett ännu verksammare på det följande århundradets
pedagogiska sträfvanden. Han fordrade den innerligaste
förening mellan undervisning och uppfostran,
utvecklade uppfostringsläran ur menniskans sedliga
bestämmelse, betonade vigten af kroppens vård och
utveckling, gaf upphof åt åskådningsundervisningen,
verkade för folkskolans upprättande, för modersmålets
och de reala ämnenas införande i undervisningen och
för bättre metoder i allmänhet, särskildt beträffande
språkundervisningen. Bland hans didaktiska regler må
här framhållas: att åskådningen af de sinliga tingen
skall föregå deras beskrifning (parallelism mellan
ting och ord), att undervisningen skall fortskrida
utan luckor, gå ifrån det lättare till det svårare,
samt väcka lärjungens sjelfverksamhet, uppmärksamhet
och intresse. På lärarens personlighet samt på tukten
och ordningen lade han den största vigt. Hans fordran
att all uppfostran och undervisning skall vara
genomträngd af kristendomens anda förledde honom
emellertid att ringakta den klassiska forntidens
literatur. Alla hedniska böcker voro förvisade
ur hans skola. Jfr Lautbecher, "Joh. Amos C:i
lehrkunst" (1853), och Seyffarth, "Joh. A. C. nach
seinem leben und seiner pädag. bedeutung" (1871).
H-e.
Comephorus, zool. Se Olje-fisken.
Come prima, Ital., musikt., som förut.
Comes, Lat., "följeslagare"; musikt., temats
omedelbara upprepning i dominanten i en fuga.
Come sopra, Ital., musikt., som ofvan.
Comettant [-tang], Oscar, fransk skriftställare
och kompositör, f. 1820, har gjort vidsträckta
resor och derunder samlat material till åtskilliga
arbeten, bl. a. Trois ans aux Etats-unis (1857;
"Tre år i Förenta staterna", 1860), Le nouveau monde
(1861), Le Danemark tel qu’il est (1865) och Voyage
pittoresque et anecdotique dans le nord et dans le
sud des Etats-unis d’Amérique (1865). Dessutom har
han utgifvit La propriété intellectuelle (1857; ny
uppl. 1862), Histoire d’un inventeur au dix-huitième
siècle (1860) och det musik-estetiska arbetet Musique
et musiciens (1862). Som kritiker har C. utöfvat
en flitig verksamhet. Hans kompositioner utgöras
hufvudsakligen af romanser och smärre stycken för
piano, hvilka senare han förr sjelf brukade utföra
på konserter.
Comines [kamin] l. Commines, stad i franska
depart. Nord (Flandern), nära belgiska gränsen,
vid floden Lys. Omkr. 6,000 innev. Betydlig linne-
och bomullsindustri.
Comines [kåmin] l. Commines, Philippe de la Clite
de, fransk statsman och historieskrifvare, föddes
på slottet Comines i Flandern 1445, fick en högst
omsorgsfull uppfostran och kom 1464 i tjenst hos
grefve Karl af Charolais, sedermera hertig af
Burgund, samt bevistade i hans följe drabbningen
vid Montlhéry (1465). Då hertigen, uppretad öfver
franske konungen Ludvig XI:s oredlighet, 1468 qvarhöll
denne såsom fånge i Péronne, bidrog C. genom sin
klokhet i hög grad att lugna hertigen och åvägabringa
det fördrag, som för tillfället förlikte de bägge
furstarna. Ludvig, i hvars politik det ingick att
från Karl den djerfve aflägsna hans skickligaste och
anseddaste tjenare, förmådde 1472 C. att öfvergå i
fransk tjenst, utnämnde honom genast till kungligt råd
och kammarherre samt gaf honom furstendömet Talmont,
åtskilliga egendomar, en pension på 6,000 livres
äfvensom flere andra skänker och ämbeten. C. blef
derigenom en af Frankrikes rikaste män. Han invigdes
i alla hemligheterna af Ludvig XI:s politik, fick
de vigtigaste uppdrag sig anförtrodda och blef
ett villigt verktyg för utförandet af sin herres
planer, äfven af sådana, som lände denne till allt
annat än ära. Efter konungens död (1483) blef han
ledamot af regentskapsrådet, men då regentinnan,
Anna de Beaujeu, fick underrättelse om att han
arbetade för hertigarna af Bourbon och Orléans,
hvilka sökte undantränga henne, aflägsnades han
från hofvet och hölls sedan flere månader inspärrad
i en af jernburarna på slottet Loches. 1488 dömde
parlamentet honom, såsom upprorisk undersåte,
att mista en fjerdedel af sin förmögenhet och
förvisade honom på tio år till hans egendomar. 1492
inkallades han dock åter i rådet och användes i
flere ansvarsfulla beskickningar; men Ludvig XII,
förut hertig af Orléans, fann icke lämpligt att efter
sin tronbestigning (1498) betjena sig af sin gamle
anhängare, hvilken derefter lefde som privatman. Död
1509. – C. är den nyare tidens förste verklige
historieskrifvare. Han är lika lycklig uti att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
