Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comonfort, Ygnacio - Comorin - Comoro-öarna - Como-sjön - Compagni, Dino - Compassio beatae Mariae virginis - Compiègne - Complaisance - Complutensiska bibeln - Complutum - Compositae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
störtades, och först sedan den till president utsedde
Alvarez nedlagt sin myndighet, blef C., d. 11
Dec. 1855, provisorisk president. Men C., som var en
hofsam man och stödde sig på de liberale, fick en hård
strid att bestå mot hären och presterskapet, hvilka
stodo på Santa Annas sida. Han sökte visserligen
bryta presterskapets makt genom lagarna af d. 31 Mars
och d. 28 Juni 1856 – som fråntogo kyrkan hennes
jordegendom och för alltid förbjödo de andlige att
besitta sådan – och genom att förvisa jesuiterna
ur landet; men han kunde icke skaffa styrelsen
anseende eller samhället ro, ty täta resningar
gjordes genom presternas bearbetningar, och äfven
de radikale blefvo hans ovänner. Den 1 Dec. 1857
proklamerades han till konstitutionel president, men
måste, alldeles öfvergifven af de sina, redan d. 21
Jan. 1858 lemna hufvudstaden. I Febr. s. å. begaf
han sig till Förenta staterna, sedan han dessförinnan
insatt Juarez till sin efterträdare. 1862 återvände
han dock för att bekämpa den franska invasionen samt
blef den republikanska regeringens krigsminister
och öfverbefälhafvare. Den 8 Maj 1863 led han
ett afgörande nederlag vid San Lorenzo, och d. 12
Nov. s. å. mördades han af ett guerillaband, nära
San Luis.
Comorin, Kap, sydligaste udden af Hindostan, omkr. 8°
5’ n. br. och 77° 37’ ö. lgd fr. Gr.
Comoro-öarna l. Komorerna, ögrupp i norra mynningen
af Mozambique-kanalen, mellan Afrika och ön
Madagaskar. Dessa öar äro alla af vulkanisk
beskaffenhet (på Comoro finnes en ännu verksam
vulkan) samt till större delen omgifna af
korallbankar. Jordmånen är bördig. Innevånarna,
omkr. 64,000, äro suahilinegrer och araber. Med
undantag af Mayotta-ön, hvilken sedan 1843 tillhört
fransmännen, äro öarna styrda af egna höfdingar.
Como-sjön, Ital. Lago di Como, de gamles Lacus Larius,
en af norra Italiens härligaste sjöar, i fråga om
såväl naturskönhet som mildt klimat. Den är belägen
vid foten af Raetiska alperna och Adula-alperna samt
är 37 kilom. (5 mil) lång och 2–6 kilom. (0,3–0,8
mil) bred, ligger 213 m. (omkr. 720 f.) öfver
hafsytan och har en areal af 193 qv.-kilom.
(omkr. 3 1/2 qv.-mil). På somliga ställen är djupet
600 m. (omkr. 2,000 f.). De af höga berg omgärdade
stränderna äro prydda med en mängd ståtliga kyrkor,
vackra villor (Vigoni, Este, Raimondi m. fl.) och
vänliga byar, inbäddade i en härlig, sydländsk
vegetation. De skönaste naturscenerierna finnas
på halfön Bellagio, vid hvars spets sjön klyfver
sig i två armar. Det klara vattnet är rikt på fisk,
synnerligast foreller och ål. Floden Adda genomflyter
C.
Compagni [-panji], Dino, italiensk
krönikeförfattare, Dantes samtida, f. i Florens
(obekant när), d. 1323, tillhörde en adlig familj,
var tvänne gånger sin fädernerepubliks prior och
blef 1293 dess banérherre (gonfaliero). I Florens’
partistrider deltog han, men utan fanatism, och i
sin inflytelserika ställning sökte han upprätthålla
jämnvigten mellan de ytterliga partilidelserna. –
C:s och Villanis arbeten äro de bästa intygen om
prosans höga ståndpunkt under
Dante-perioden. Utom några Rime i den tidens allegoriska smak
har man i behåll af honom en Cronaca fiorentina
(flere gånger tryckt), utgörande en skildring af
Florens’ politiska historia under tiden 1280–1312 och
af stor vigt för de bidrag den lemnar till kännedomen
om guelfernas och ghibellinernas strider. Italienarna
betrakta C. såsom den italienska historieskrifningens
fader, och många anse honom t. o. m. öfverlägsen
Villani.
Compassio beatae Mariae virginis, Lat., jungfru
Marias smärtefest, firas i katolska kyrkan på fredagen
före palmsöndagen.
Compiègne [kånspiänj l. kångpiän], stad i franska
depart. Oise (Isle-de-France), vid floden Oise, n. om
Paris. 12,923 innev. (1876). Industrien omfattar
hufvudsakligen trikåvaror, musslin samt repslageri-
och snickeriarbeten. Praktfullt slott. I närheten
af C. ligger Compiègne-skogen, som innesluter
lemningar af ett fornromersk läger. – Staden
kallas i medeltidskrönikorna Compendium. 1430 blef
jungfrun af Orléans under C:s murar tillfångatagen
af engelsmännen. Under kriget 1871 var staden en
betydande kommunikationspost mellan Frankrike och
Tyskland.
Complaisance [kångpläsangs], Fr. (af complaire,
behaga, af Med. Lat. complacere), benägenhet,
välvilja, artighet. – Par complaisance, af godhet, af
välvilja. – Complaisant [kångpläsang], välvillig,
artig, tjenstvillig, inställsam; ögontjenare,
villigt verktyg.
Complutensiska bibeln (Komplutensiska), en berömd
polyglottbibel, som 1513–17, under inseende af
kardinal Jimenes, utgafs i sex band i staden Complutum
(nuv. Alcala de Henares) i Spanien. Den innehåller
den hebreiska texten af Gamla testamentet äfvensom
Vulgata, Septuaginta (se Bibelöversättningar),
en nyare latinsk öfversättning och Onkelos’ Targum
(kaldeisk öfversättning) med latinsk tolkning.
Complutum, fordom stad i Hispania. (Se Alcala 2.)
Compluvium (af compluere, regna), bygynadsk.,
taköppningen i ett atrium.
Compositae, Korgblomstriga växter, bot., naturlig
växtfamilj, utmärkt i synnerhet genom blomställningen
och blommans delar. Blomställningen är nämligen en
blomkorg, d. v. s. blommorna äro tätt hoppackade på
ett utbredt blomfäste inom en af små skärmblad bildad
holk; fodret är rudimentärt eller bildar en pensel af
hår; kronpipen är mycket smal, vanligtvis lång; brämet
antingen regelbundet, föga utveckladt, eller deladt
i två läppar eller ensidigt utdraget (rörformig,
läppformig, tunglik blomkrona); ståndarnas knappar
äro sammanväxta till ett rör. – Vi gifva här en
öfversigt af familjens hufvudafdelningar och
vigtigaste undergrupper.
A. Tubuliflorae, alla eller de flesta blommorna
rörformiga:
Senecionideae och Asteroideae, vanligtvis med
tunglika, enkönade kantblommor; Cynareae, utan
sådana.
B. Labiatiflorae, alla eller de flesta blommorna
läppformiga.
C. Liguliflorae, alla blommorna tunglika:
Cichoriaceae.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
