Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cortereal, Gaspard de - Cortes - Cortes, Hernando, Mejicos eröfrare. Se Cortez. - Cortes, Juan Donoso-C., spansk politiker. Se Donoso-Cortes. - Cortese - Cortex Paratudo - Cortex winteranus verus - Cortez, Hernando, Mejicos eröfrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Amerika. År 1500 landade han med två skepp
vid Newfoundland, undersökte S:t Lawrence-floden,
upptäckte kusten mellan Lawrence- och Hudsons-vikarna
(hvilken kust han kallade Labrador), men sökte
förgäfves den genomfart till Indien, hvilken efter
hans förmodan skulle finnas vid denna breddgrad. En
del af norra kusten vid Hudsons sund bar en lång
tid namnet Cortereal-landet. Från en följande
upptäcktsresa återvände C. aldrig.
Cortes, Sp. (pl. af corte, hof; jfr Fr. cour),
betecknar dels riksständerna i Spanien och Portugal
och dels deras sammankomst (riksdag). – De spanska
cortes äro, enl. författningen af d. 30 Juni 1876,
delade på två kamrar: senaten och deputerade
kammaren. Af senatens medlemmar har en del fått plats
der på grund af börd och ämbete (prinsarna af blodet,
granderna och de högste statsdignitärerna), en del för
lifstiden blifvit utsedda af konungen och en del valda
af folket. Senatorernas antal får aldrig öfverskrida
360. Deputerade kammarens ledamöter utses för fem år,
genom medelbara val, en för hvarje fullt tal af 50,000
innev. Cortes sammanträda årligen. Deputerade kammaren
väljer sjelf sin president och sin vice president, men
senatens presidenter utses af konungen. Cortes dela
lagstiftningsmakten med konungen. Beskattningsfrågor
behandlas först i deputerade kammaren. Denna
eger rätt att ställa ministrarna till ansvar, och
senaten fungerar dervid som domstol. – I Portugal
bestå cortes, enligt 1826 års 1852 reviderade
författning, af pärskammaren och deputerade
kammaren. Pärerna, f. n. omkr. 100, utses af konungen
för lifstiden. Deputerade kammarens ledamöter,
f. n. 108, väljas af folket medelst elektorer.
Cortes, Hernando, Mejicos eröfrare. Se Cortez.
Cortes, Juan Donoso-C., spansk politiker. Se
Donoso-Cortes.
Cortese, det italienska namnet på målaren J. Courtois.
Cortex Paratudo, farmak., kallas barken af
Cinnamodendron axillare Endl. (fam. Canellaceae)
i Brasilien, hvilken bark möjligen förekommit såsom
en förfalskning af hvit kanel, hvarmed den har en
ej obetydlig likhet, men från hvilken den skiljes
genom de många små hvita korkaflagringarna
å den för öfrigt svagt rödaktiga ytan.
O. T. S.
Cortex winteranus verus, farmak.,
benämnes den aromatiska barken af Drimys
Winteri Forst. (fam. Magnoliaceae), som växer
i Patagonien, vid Magelhaens sund. Denna
bark var under 1600-talet mycket använd, men
undanträngdes sedan af Cortex winteranus spurius,
hvilken erhålles af Cinnamodendron corticosum Miers
(fam. Canellaceae), som växer i Vestindien. Denna
"falska Wintersbark" kan förvexlas med eller
möjligen användas till förfalskning af den hos oss
officinella hvita kanelen, men skiljes lätt från
denna genom de insänkta bruna korkbildningarna.
O. T. S.
Cortez (Cortes), Hernando (Fernando), Mejicos
eröfrare, föddes 1485 af ansedda, men fattiga
föräldrar i Medellin i spanska landskapet
Estremadura, sändes vid fjorton års ålder till
universitetet i Salamanca för att studera juridik,
men ledsnade dervid efter två års förlopp och
afseglade 1504 till nya verlden. Vänligt mottagen
af guvernören Ovando på Hispaniola, biträdde han
1511 en af dennes officerare, löjtnant Velasquez, vid
eröfringen af Cuba samt utmärkte sig dervid genom mod
och verksamhet. Han sysselsatte sig derefter några
år med jord- och bergsbruk på de honom förlänade
länderierna på Cuba, till dess Velasquez ställde
honom i spetsen för en expedition till de nyupptäckta
kusterna af Yucatan och Mejico. Af fruktan för hans
ärelystnad beslöt dock Velasquez snart att fråntaga
honom befälet, hvilket föranledde C. att påskynda sin
afsegling. Den 10 Febr. 1519 lemnade han Santiago de
Cuba med 11 skepp och 553 soldater, 110 matroser,
16 hästar, 10 kanoner och 4 fältslangor. Den 12
Mars ankom han till mynningen af strömmen Tabasco,
der han med vapenmakt betvang infödingarna, och
d. 21 April landade han på den plats, der nu staden
Veracruz ligger. Spaniorerna föreföllo infödingarna
såsom högre väsenden. Aztekernas herskare, Montezuma,
sände dem flere gånger dyrbara skänker, men förbjöd
dem att nalkas hufvudstaden och befallde dem att
afresa. C. grundade staden Veracruz samt lät af
dess styrelse utnämna sig till generalkapten och
öfverdomare öfver kolonien, hvarjämte han underrättade
kejsaren om expeditionens framgång och utsigter. Med
stränghet undertryckte han en sammansvärjning af
Velasquez’ anhängare bland expeditionen, och han lät
uppbränna sina skepp för att afskära all förbindelse
mellan de missnöjde och deras landsmän. För att lätta
eröfringen af aztekernas rike ingick han förbund
med de af dem underkufvade folken. Den 16 Aug. 1519
bröt han upp mot hufvudstaden Tenochtitlan (der det
nuv. Mejico ligger), och d. 8 Nov. inryckte han der,
efter att hafva besegrat och med sig förbundit de
oberoende tlascalanerna. Han tvang Montezuma att
erkänna sig såsom spaniorernas vasall och åt dem
utlemna sina skatter. Allt detta fördrogo mejicanerna,
men när ett katolskt kapell inrättades i det storar
templet, väckte detta allmänt missnöje bland dem,
och spaniorerna måste till följd deraf sätta sig
i försvarstillstånd. Efter att hafva qvarlemnat
en besättning i hufvudstaden aftågade C. till
Veracruz för att möta en af Velasquez mot honom
utsänd flotta under befäl af Narvaez. I hemlighet
vann han en del af fiendens trupper på sin sida,
öfverraskade Narvaez nattetid vid Cempoalla och tog
honom till fånga, d. 24 Maj 1520. Förstärkt med dennes
trupper, återvände han till hufvudstaden, der hans
ställföreträdare emellertid genom oklok stränghet
och sex hundra kazikers nedhuggande framkallat en
allmän resning. Montezuma dog, dödligt sårad af sina
egne undersåtar. C. måste lemna Tenochtitlan. Under
återtåget förlorade han halfva sin här och alla sina
skatter. Ehuru sjelf svårt sårad, slog han dock vid
Otumba, d. 7 Juli, fiendens öfvermakt. Efter att
hafva hvilat ut och förstärkt sig, framryckte han
åter mot hufvudstaden, hvars belägring började d. 30
Maj 1521 och fortfor till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
