Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Cronhielm, Salomon - 3. Cronhielm, Kristina Charlotta Ulrika, författarinna. Se Berger, K. C. U. - Cronhjort, svensk adlig slägt - 1. Cronhjort, Abraham - 2. Cronhjort, Karl Gustaf - 1. Cronholm, Abraham Peter - 2. Cronholm, Bernhard August - Cronstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådan stor kraft och själsnärvaro vid danskarnas
infall 1709, då han i hast samlade en bondehär
till det på trupper blottade Värmlands skydd. 1714
utnämndes han till ombudsråd i handelsexpeditionen
och 1719 till riksråd. Sistnämnda år upphöjdes han
i grefligt stånd. Död 1724.
3. Cronhielm, Kristina Charlotta Ulrika,
författarinna. Se Berger, K. C. U.
Cronhjort, svensk adlig slägt, härstammande
från kyrkoherden Laurentius Andreae i Runsten på
Öland. Dennes son Abraham Hirsch, som var öfverste,
adlades 1645 och antog då namnet C. Slägten blef
friherrlig 1696 och utgick 1777.
1. Cronhjort, Abraham, friherre, krigare, son af
Abraham Hirsch, föddes 1634 i Livland, ingick 1648
i svenska hären och hade avancerat till major, då
han 1669 trädde i hertig Eberhards af Würtemberg
tjenst såsom befälhafvare
för dennes hela infanteri, omkr. 10,000 man. 1675
återvände han till Sverige och blef då öfverste
för Smålands dragoner samt 1678 för Kronobergs
regemente. 1696 utnämndes han till landshöfding
öfver Nylands och Tavastehus län samt upphöjdes
i friherrligt stånd. 1700 förordnades han till
generalmajor af infanteriet och befälhafvare öfver den
till finska gränsens skydd mot ryssarna sammandragna
styrkan. Han ådagalade dervid så stort mod, att
finnarna länge efteråt brukade hans namn för att
beteckna en behjertad karl. Död 1703.
2. Cronhjort, Karl Gustaf, friherre, ämbetsman, den
förres son, f. 1694, inträdde 1708 i hären och blef
1731 major vid Kronobergs regemente. 1743 tog han
afsked ur krigstjensten, men återinträdde 1749 i
densamma såsom öfverste för ett garnisonsregemente.
1755 blef han landshöfding i Gefleborgs län, men
dömdes 1756 detta ämbete förlustig genom ett honom
afvogt parti vid riksdagen. Han hade nämligen
öfvergifvit hattpartiet och slutit sig till hofvet.
1762 upphäfdes domen och C. utnämndes till president
i Krigskollegium. Död 1777. – C. tog liflig
del i riksdagsförhandlingarna. 1743 arbetade
han ifrigt för Adolf Fredriks val till tronföljare
och var ibland de få, som försvarade den olycklige
generalen Buddenbrock.
1. Cronholm, Abraham Peter, häfdatecknare, föddes i
Landskrona d. 22 Okt. 1809, blef student i Lund 1825,
filos. doktor 1829, docent i nordiska historien
och antiqviteterna 1831, e. o. adjunkt i historia
1834 och ordinarie adjunkt i samma ämne 1838. År
1841 antog han presterlig ordination. 1842–46
hade han flere gånger förordnande att förestå
professurerna i historia och kyrkohistoria, och
1849 utnämndes han till e. o. professor i nordiska
historien. 1855 erhöll han på begäran afsked från
sin lärarebefattning och fick samtidigt af riksdagen
ett särskildt anslag för att kunna fortsätta sina
historiska arbeten. Derefter vistades han en längre
tid i Tyskland, sysselsatt med arkivforskningar i
Wien, Dresden, München och Berlin. 1868 fick han
på begäran afsked från prestämbetet. Under de senare
åren var han bosatt i Stockholm, der han afled d. 27
Maj 1879. Han var ledamot af flere lärda samfund,
bl. a. af Vitt. hist. och ant. akad. (sedan
1862). – C. var en af Sveriges flitigaste författare
på häfdateckningens område och inlade mycken förtjenst
om vissa perioder af Sveriges historia, särskildt
Gustaf II Adolfs och Kristinas tidehvarf. Till
följd af vissa egenheter i hans behandlingssätt och
stil hafva hans arbeten likväl blifvit mindre kända
och lästa af allmänheten. Bland de många skrifter
han utgifvit må här nämnas: Väringarna. Historisk
undersökning (1832), Fornnordiska minnen,
I. "Nordboarna i vesterviking"; II. "Nordboarna
i austrvegr" (1833–35), Katolska ligan och
hugenotterna. Tidsteckning (1839), Skånes politiska
historia (1847–51) och de båda vidlyftiga arbetena
Sveriges historia under Gustaf II Adolfs regering
(6 delar, 1857–72) samt Trettioåriga kriget och
underhandlingarna i Tyskland. Från konung Gustaf II
Adolfs död till Westfaliska fredsslutet (1876–77;
andra delen, hvarmed arbetet afslutas, lades 1879
under pressen). För "Sveriges historia under Gustaf
II Adolf" tilldelade Svenska akademien honom 1857,
då de två första delarna utkommit, det af konung Karl
Johan stiftade priset för literära förtjenster. I
de första banden af "Biografiskt lexikon öfver
namnkunnige svenske män" skref C. många, till stor del
utförliga, biografier, de flesta undertecknade C–m,
och i ett supplement till nämnda lexikon författade
han omständliga minnesteckningar öfver M. G. De la
Gardie och J. Adler Salvius. Äfven till tidskrifter
("Skandia", "Literaturföreningens tidning", "Studier,
kritiker och notiser", "Dansk historisk tidsskrift"
m. fl.) lemnade C., ofta under ofvannämnda signatur,
värdefulla bidrag. (Se vidare den utförliga
sjelfbiografien i Biogr. lex., 3:dje delen, samt tillägg
i den nya följden af nämnda lexikon, 3:dje delen.)
2. Cronholm, Bernhard August, den förres broder,
tidningsman, föddes d. 18 Sept. 1813 i Landskrona,
blef 1828 student i Lund, 1838 filos. doktor och
1840 docent i kemi, från hvilken befattning han tog
afsked 1852. Åren 1848–71 var han redaktör för den
i Malmö utkommande "Snällposten", som under hans
ledning upparbetades till en af landsortspressens
förnämsta tidningar och var ett organ "för det
sunda vettet, det fina skämtet och den eleganta
språkformen". I de flesta politiska frågor hyste
C. konservativa åsigter, och för dessa kämpade han
ifrigt, stundom med mycken skicklighet. Den 1865
genomförda representationsreformen hade i honom en
af sina ifrigaste motståndare. Fördelaktigast torde
dock hans förmåga som publicist visa sig i de
följetongartade uppsatserna. Från 1838 var C. jämväl
bokhandlare och utöfvade en ej obetydlig verksamhet
som förläggare. 1840–42 utgaf han en kalender, med
titeln "Hertha, Svensk-dansk nyårsgåfva", och 1850–52
den illustrerade veckoskriften "Portföljen". 1865
utkommo i bokform Små bref från Skåne, hvilka
ursprungligen skrefvos för Snällposten. C. dog i
Malmö d. 15 Sept. 1871.
Cronstedt, svensk adlig slägt, som härstammar från
handlanden i Stockholm Anders Olderman, hvilken
var bördig från Rostock och dog 1679. Dennes söner
adlades och introducerades 1693 på sin barnlöse
styffaders,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
