Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 705-706 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cylinder - Cylinder-bläster - Cylinder-epitel - Cylindergång - Cylinderlupp - Cylindermaskin - Cylinder-ur - Cylindrisk spegel - Cyllene - Cyllenius - Cymbal - Cymbel-stern - Cymen, hem. Se Cymol. - Cymofan - Cymol

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föres fram och åter genom ångans omvexlande tryck
på dess ena eller andra sida. Åt de utom cylindern
befintliga rörliga maskindelarna meddelas pistongens
rörelse medelst pistongstången (g), hvars inre ände
är fäst i pistongen, och derefter utgår stången genom
cylinderns lock. Der pistongstången genomgår locket,
omgifves hon af en packningsdosa (h), hvarigenom
ångspillning omkring stången förhindras. För att
pistongens kant skall kunna sluta sig tätt till
cylinderns inre yta, så att ångan ej må strömma
förbi densamma från den ena till den andra änden af
cylindern, är pistongen omgifven af packningsringar
(k), hvilka till följd af sin fjäderkraft pressas
ut mot cylinderytan. På sidan om cylindern ligga
ångkanalerna (l), genom hvilka ångan ledes till och
från cylindern. Då ångan genom ångröret (m) kommer
från pannan, stannar hon först i slidskåpet (n), som
är beläget straxt invid ångkanalerna, och medelst
den i slidskåpet befintliga sliden (p) regleras
vidare ångans insläppning till den ena eller den
andra änden af cylindern. När sliden är ställd såsom
figuren utvisar, insläppes ångan i cylinderns venstra
del och trycker pistongen åt höger i den riktning, som
pilen vid stången angifver. Jfr Slid och Slidskåp.
J. G. B.

Cylinder-bläster, mek., en blåsmaskin, som
förnämligast utgöres af en cylinder jämte en deruti
rörlig kolf (pistong). Denna maskin kan antingen vara
enkelt eller dubbelt verkande, d. v. s. kolfven kan
vid luftens sammanpressning verka antingen endast
vid rörelsen i ena riktningen eller vid rörelserna
både framåt och tillbaka. Cylindern anbringas än i
vertikalt, än i horisontelt läge, och maskinens
anordning kan för öfrigt vara i flere hänseenden
olika. G. R. D.

Cylinder-epitel (jfr Cylinder och Epitel), histol.,
kallas en väfnad, sammansatt af celler, hvilka
ega en mer eller mindre cylindrisk form och
stå anordnade i ett lager bredvid hvarandra, med
längdaxlarna parallella. En sådan väfnad bekläder
hos menniskan och de högre djuren större delen
af tarmväggens, mot tarmkanalen vettande, fria
yta, åtskilliga körtlars utförsgångar m. m. Den
förekommer vidsträckt äfven hos lägre djurklasser.
G. R.

Cylindergång, mek., en mekanism, som användes i ur
för att utjämna rörelsen. Den uppfans år 1695 af
engelsmannen Thompson och förbättrades af dennes
landsman Graham. G. R. D.

Cylinderlupp (-loupe), fys., ett enkelt mikroskop,
bestående af ett i ett mässingsrör infattadt
cylindriskt glasstycke, hvars ändar äro slipade till
konvexa ytor. Sådana mikroskop begagnas för samma
ändamål som de vanliga linsformiga lupperna. Jfr
Lupp R. R.

Cylindermaskin, fys., en elektricitetsmaskin,
i hvilken glasskifvan är ersatt af en ihålig
glascylinder, som frotterar mot riftyget. Se
Elektricitetsmaskin.

Cylinder-ur, fickur, i hvilket cylindergång finnes. Se
Ur.

Cylindrisk spegel, fys., en metallcylinder med
speglande yta. Bilderna af yttre föremål blifva
i denna spegel vanställda nästan till
oigenkänlighet. Men om man i dem betraktar en

katoptrisk anamorfos (se Anamorfoser), ritad efter
vissa regler, visar sig i spegeln en riktig
bild af det föremål anamorfosen är ämnad att
föreställa. Närstående figur visar en anamorfos,



ritad på en skifva (AB), och den bild deraf, som
uppkommer i en cylindrisk spegel (c), hvilken står
på skifvan. R. R.

Cyllene (Grek. Kyllene, nu Zyria), ett 2,374 m. (7,995
f.) högt berg på Peloponnesos, näst Taygetos det
högsta på halfön. Hos de gamle grekerna var detta
berg helgadt åt Hermes, som troddes vara född på
dess topp.

Cyllenius, den cylleniske, cylleniern, binamn på
Merkurius (Hermes). Jfr Cyllene.

Cymbal (Lat. cymbalum), musikt. 1) Antikt
slaginstrument, bestående af två ihåliga halfklot



af metall (se fig.).– 2) Bäcken (se d. o.). – 3)
Hackbräde (se d. o.). – 4) Litet klockspel. – 5)
Liten skarp flöjtstämma i orgelns mixtur. A. L.

Cymbel-stern, T., musikt., roterande
klockspel, anbragt i form af en
stjerna i fronten på äldre orglar.
A. L.

Cymen, kem. Se Cymol.

Cymofan (af Grek. kyma, bölja, och fainein, synas;
med anledning af mineralets egendomliga våglika
skiftningar) l. Krysoberyll, miner., ett af lerjord
och berylljord sammansatt, grönaktigt, genomskinligt
till halfgenomskinligt, oftast kristalliseradt
mineral, hvars vackrare artförändringar slipas såsom
ädelstenar och äro af högt värde. Cymofanet förekommer
i granit, gneis och glimmerskiffer, eller ock ligger
det löst i flodsand. Fyndorter äro Borneo, Ceylon,
Brasilien, Ural m. fl. Åtskilliga slipade varieteter
visa en egendomlig grön och hvit skiftning. – Den
i Ural förekommande alexandriten är en varietet af
cymofan och företer, i genomfallande ljus, en vackert
röd färg. P. T. C.

Cymol l. Cymen (af Lat. cuminum, kummin), kem., ett
kolväte, metyl-propylbenzol,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>