Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daggmaskar - Daggpunkt, meteor. Se Dagg och Hygrometer. - Daghestan, landskap i ryska Kaukasien. Se Dagistan. - Daghumba - D'Agincourt, fransk konsthistoriker och tecknare. Se Seroux d'Agincourt. - Dagistan - Dagjämning - Dagjämningspunkt, astron. Se Dagjämning. - Dagliga ankaret, sjöv. Se Ankare. - Dagligt allehanda, först annonsblad, sedan politisk tidning i Stockholm. - Daglösen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färgen är blekröd med starkt skimmer. Icke sällan
blir denna mask ända till 25 centim. (8,5 tum) lång
och så tjock som en grof fjäderspole. Han trifves
öfverallt i fet och fuktig jord, under stenar,
bräder o. s. v. Egentligen är han ett nattdjur,
som först efter solnedgången, i synnerhet efter
ett ljumt sommarregn, kryper fram ur sitt mörka
gömsle; men under regnväder visar han sig ofta ute
i det fria äfven midt på dagen. Mot vintern gräfver
han sig djupare ned i jorden. Daggmaskarna hafva
fruktansvärda fiender, ej endast i menniskan, utan
ock i mullvadar, igelkottar, näbbmöss, höns, ankor,
vadare m. fl. J. G. T.
Daggpunkt, meteor. Se Dagg och Hygrometer.
Daghestan, landskap i ryska Kaukasien. Se Dagistan.
Daghumba, landskap i negerriket Asjanti i Öfre
Guinea. Omkr. 400,000 innev.
D’Agincourt [dasjängkour], fransk konsthistoriker
och tecknare. Se Seroux d’Agincourt.
Dagistan (Daghestan) l. Derbent, landskap i
ryska Kaukasien, vid Kaspiska hafvet, på Kaukasus’
östra sluttning. Arealen 28,589 qv.-kilom. (519
qv.-mil). Innebyggarna, som uppgå till omkr. 480,000,
äro af ej mindre än trettiotvå olika nationaliteter;
flertalet är muhammedaner. Till namnet blef
detta land ryskt 1812, men först efter Schamyls
underkastelse (1859) kunde det införlifvas i
den ryska statskroppen. I D. bildar en af de från
Kaukasus utlöpande bergsarmarna den berömda jernporten
(Demir-Kapu), ett 2,000 m. (6,736 f.) bredt pass på
den stora stråkvägen mellan Europa och Asien.
Dagjämning, astron., den tidpunkt, då solens
medelpunkt, vid denna himlakropps skenbara omlopp
kring jorden, sammanfaller med eqvatorn. Emedan solen
icke är en lysande punkt, utan en kropp (således
utsträckt), och emedan hennes skenbara rörelse icke
försiggår med oändlig hastighet, kan man antaga,
att hon under en hel dag står rätt i eqvatorn, och
för denna dag kan eqvatorn sjelf anses som hennes
dagbåge. Denna båge, liksom den dertill hörande
nattbågen, omfattar 180°. Solen är således under detta
dygn synlig i tolf timmar och osynlig i tolf timmar:
dag och natt äro lika långa öfver hela jorden. Emedan
eqvatorn har två skärningspunkter med ekliptikan,
har året tvänne sådana dagar, vårdagjämningen (d. 21
Mars) och höstdagjämningen (d. 23 Sept). De punkter
af eqvatorn, i hvilka en sådan skärning inträffar,
kallas dagjämningspunkter. De äro icke fasta, utan
förflytta sig årligen 50,3" från öster till vester.
Dagjämningspunkt, astron. Se Dagjämning.
Dagliga ankaret, sjöv. Se Ankare.
Dagligt allehanda, först annonsblad, sedan politisk
tidning i Stockholm. "Kongl. tryckeriet" eller
direktören Peter Momma begynte i början af Jan. 1745
utgifva "Politie- och commercietidningar samt andra
för publico nyttiga efterrättelser" – ett qvartblad
hvarje lördag. Redan d. 23 Febr. s. å. utgåfvos två
sådana blad. Det första hette "Stockholms veckoblad",
med undertiteln "Lärda saker och rön"; det andra hade
ofvanstående titel, men skulle "hädanefter ej
annars än med thetta weckoblad utgifvas". Med
Veckobladet för d. 20 Okt. 1767 följde såsom bilaga
"Allehanda", i ändamål att sprida Veckobladets
annonser oftare än en gång i veckan. Under
sistnämnda år utkommo 32 nummer; det 9:de och de
derpå följande hade titeln "Dagligt allehanda". I
början af 1768 lofvades, att detta blad skulle
utdelas till Veckobladets prenumeranter alla
dagar utom lördagen, då hufvudbladet utkom; men
löftet hölls ej strängt förrän med 1769. År 1771
skildes Dagligt allehanda från Veckobladet, som
upphörde med 1779, hvaremot det förra, redigeradt af
assessoren Johan Pfeiffer, fortfor att utgifvas från
"Kongl. ordenstryckeriet". Tidningen utvidgades
med afseende på såväl text som annonser. Texten
utgjordes hufvudsakligen af insända artiklar på vers
och prosa. 1802 öfverflyttades tidningsprivilegiet
på Pfeiffers systerson kaptenen Karl Schiöström,
efter hvars död (1809) det öfverläts åt H. Battram
(sedermera statssekreterare och friherre). Denne dog
1823, hvarefter statssekreteraren A. C. Kullberg,
som redan länge förut haft med tidningens ledning
att göra, för några månader öfvertog densamma
jämte tryckeriet. Både tidningen och tryckeriet
köptes i Dec. 1823 af grosshandlaren Pulchau,
som skänkte dem till sin svärson J. P. Theorell. I
Nov. 1824 utvidgades tidningsformatet från liten
till stor qvart, 1836 till liten folio, och under
årens lopp blef denna ytterligare förstorad. Som
Stockholms egentliga annonstidning hade bladet
fortgått till 1824, då "Stockholms dagblad"
uppsattes. Först nu blef D. A. ett i egentlig
mening politiskt blad. 1833, då Theorell sålde
tidningen jämte tryckeriet, öfvertogs redaktionen
af V. F. Dalman och N. Arfwidsson. Den senare drog
sig efter få år tillbaka från tidningsgöromalen,
men Dalman förblef redaktör till och med 1847. Det
var Dalman, som gaf bladet dess politiska färg
och betydelse. Efter hans frånträdande öfvertogs
tidningen af E. Lindman, som afslöt densamma d. 12
Febr. 1849 (prenumeranterna fingo i ersättning
"Aftonposten", hvilken 1849–50 redigerades af
Dalman). Från och med 1851 blef Dalman medarbetare
i tidningen "Bore", hvilken Jan.–Nov. 1851 hade som
undertitel "Dagligt allehanda i Stockholm". Med
samma undertitel utgafs Dec. 1851–Nov. 1859
"Svenska tidningen" af J. A. Hazelius. Från 1
Dec. 1859 började K. A. Lindström utgifva "Nya
dagligt allehanda", som likväl, i motsats till
Bore och Svenska tidningen, ej inköpte den gamla
tidningsfirman, med hvilken ansågs följa rättigheten
att mottaga vissa myndigheters annonser. "Dagligt
allehanda" utgafs således kontinuerligt, om ock i
skiftande form, Jan. 1745–Febr. 1849, och derefter
"gick det igen" Jan. 1851–Nov. 1859 – näst "Post-
och inrikes tidningar" den längsta tidningsserie,
som svenska publicitetens historia har att uppvisa.
H. W.
Daglösen, insjö i Värmland, s. om Filipstad. Jämte
flere andra sjöar – Lungen, Öjevättern, Ullvättern,
Frövättern och Alkvättern – står den genom Timselfven
i förbindelse med Möckeln, som genom Letelfven och
Gullspångselfven har sitt utlopp i Vänern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
