Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Defilering. 2. En sådan anordning af ett fästnings- eller fältverks såväl plan som profil, att verkets inre på bästa sätt skyddas mot fiendens eld och döljes för hans blickar - Definiendum, Lat., log., det som skall definieras. Se Definition - Definiera, log., klart och tydligt angifva hvad någonting är - Definition, log., ett klart och tydligt angifvande af hvad någonting är - Definitiv, bestämd, afgjord - Definitivum, Lat., slutlig förklaring, bestämmelse i ett fördrag - Definitorium, Med. Lat., en inom en munkorden vald delegation af munkar - Deflagrator l. Hare's spiral, fys., en af amerikanen Hare konstruerad enkel galvanisk stapel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se in i verket eller genom sin eld i någon väsentlig
mån skada detsammas inre och dess besättning. Som den
eld, mot hvilken man vill skydda sig, är af två slag:
direkt, med jämförelsevis raka, och indirekt, med
mycket krökta kulbanor, så innefattar den vertikala
defileringcn tvänne operationer: defilering mot
insyn och direkt eld, som bör omfatta hela det inre
af verket och utföres medelst syftning mot framför
liggande höjder, samt defilering mot indirekt eld,
som till följd af kulbanornas stora nedslagsvinklar ej
kan omfatta hela verket, utan endast de delar deraf,
som ligga närmast bakom den skyddande vallen, och
hvilken utföres genom beräkning af kulbanans sänkning
och vallens till följd deraf erforderliga höjd eller
en der bakom gjord nedskärnings djup. – I en fästning
bör t. ex. allt murverk vara, genom en framför
liggande högre täckvall, defileradt mot indirekt
eld med en nedslagsvinkel af omkr. 15°. Den franske
ingeniören Cormontaigne (d. 1752) var den förste,
som framställde en fullständig defileringslära.
G. U.
Definiendum, Lat. (af definire, begränsa), log., det
som skall definieras. Se Definition.
Definiera (Lat. definire, begränsa). log., klart och
tydligt angifva hvad någonting är, till skilnad från
allt annat.
Definition (Lat. definitio, af definire, begränsa),
log., ett klart och tydligt angifvande af hvad
någonting är, till skilnad från allt annat. Såsom
klar och tydlig kan definitionen ej angifva annat än
begreppsbestämningar hos det, som skall definieras
(definiendum). Men då den endast skall angifva de
kännetecken, genom hvilka föremålet skiljes från
andra föremål, och ej gifva fullständig kunskap om
detsamma, böra i definitionen endast de ursprungliga
bestämningarna intagas, d. v. s. de, hvilka man
nödvändigt måste fatta och fasthålla för att kunna i
sin tanke uppfatta det ifrågavarande föremålet såsom
ett från allt annat åtskildt, fullständigt helt. Då nu
de menskliga begreppen, såsom abstrakta och generella,
bestämma hvarandra så, att det ena ingår i det
andras omfång, så måste definitionen angifva dels det
begrepp, i hvars omfång definiendum närmast ingår
(genus proximum), dels den eller de bestämningar,
genom hvilka det skiljes från andra föremål, som dela
förstnämnda egenskap (differentia specifica). Om
man t. ex. definierar triangel såsom tresidig figur,
så utgör figur genus proximum, hvaremot egenskapen
att vara tresidig är difierentia specifica. En
följd af det sagda är, att icke alla föremål kunna
definieras. Då nämligen alla menskliga begrepp,
med undantag af gudsbegreppet, äro generella, så
kunna först och främst de ändliga individuella
föremålen ej definieras, enär de ej i sin skilnad
från allt annat kunna fattas i tankens form; vidare
måste det finnas ett absolut enkelt begrepp, som –
då det ej ingår i omfånget af något annat begrepp
(ej har något genus proximum), utan sjelf omfattar
allt – hvarken kan eller behöfver definieras, utan
antingen fattas rätt eller också icke fattas alls. De
vid definitioner vanligast förekommande felen äro:
1) Att de äro cirkeldefinitioner, d. v. s. sådana
definitioner som, för att sjelfva förstås, förutsätta
just den insigt de sjelfva skola bibringa. Detta fel
uppstår derigenom att definiendum sjelf användes
till sin egen förklaring, t. ex. "storhet är det,
som kan ökas och minskas" (ökas = tilltaga i
storhet; minskas = förlora något af sin storhet). –
2) Att de äro inadekvata, d. v. s. antingen för
trånga eller för vida. Det förra inträffar, om de
i definitionen angifna bestämningarna ej tillkomma
alla de föremål, som falla inom definiendi omfång
(t. ex. "triangeln är en tresidig figur, som har
alla sidorna lika stora"); det senare deremot,
om dessa bestämningar tillkomma andra föremål än
definiendum och följaktligen detta genom dem ej
kan skiljas från allt annat (t. ex. "punkt är det,
som icke har några delar"; det andliga har nämligen
ej häller några delar). En definition kan vara i ett
afseende för trång och i ett annat afseende för vid
(t. ex. "däggdjuret är ett djur med fyra fötter"). –
3) Att de innehålla oväsentliga eller härledda
bestämningar. Sådana ega visserligen sin betydelse
såsom utgångspunkter för analytiska undersökningar,
hvilka kunna leda till en definition, men en sådan kan
ej i och med dem sägas vara funnen. En vanlig form
af detta fel är att definitionen angifver negativa
bestämningar, genom hvilka man väl får veta hvad
föremålet icke är, men ej hvad det är (t. ex. "en
ande är ett osynligt väsende"), en annan att den
stannar vid relativa bestämningar, d. v. s. angifva
endast hvad föremålet är i förhållande till annat,
ej hvad det är i och för sig sjelf (t. ex. "Gud är
verldens skapare"). Med definitioner, som lida af
detta fel, äro ej att förblanda de s. k.
formal- eller nominaldefinitionerna.
Dessa angifva bestämningarna hos definiendum,
i och för sig sjelf betraktadt, men endast så, att
derigenom inses huru föremålet är, d. v. s. endast
dess allmänna form eller sätt att vara, till
skilnad från annat (t. ex. "Gud är det absolut
sjelfständiga väsendet"). Motsatta dem äro de
s. k. realdefinitionerna, hvilka
angifva hvad föremålet är till sjelfva sitt innehåll
(t. ex. "Gud är den absoluta personen"). Derjämte
har man äfven talat om verbaldefinitioner, men
dessa äro inga egentliga definitioner, utan endast
ordförklaringar. – 4) Att de väl innehålla de
ursprungliga bestämningarna, men angifva dessa från
flere olika synpunkter och i så måtto innehålla
omsägningar, hvilka försvåra uppfattningen af
föremålet (t. ex. "begrepp är en klar, tydlig,
nödvändig och allmängiltig förnimmelse"). Jfr Begrepp.
L. H. Å.
Definitiv (af Lat. definire, bestämma), bestämd,
afgjord, afgörande, slutlig.
Definitivum, Lat. (af definire, bestämma), slutlig
förklaring, bestämmelse i ett fördrag; inrättning, som
är afsedd att fortfara allt framgent. Jfr Provisorium.
Definitorium, Med. Lat., en inom en munkorden
vald delegation af munkar, hvilka hafva att bistå
ordensgeneralen eller provinsialen vid ledningen af
ordens angelägenheter.
Deflagrator (af Lat. deflagrare, brinna ned) l. Hare’s
spiral, fys., en af amerikanen Hare konstruerad enkel
galvanisk stapel med kraftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
