Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Determinism - De terre forte, Fr., l. S:t Emilion, ett slags Bordeaux-vin - Detestera, afsky, förbanna - Detestabel, afskyvärd - Detlef, Karl, pseudonym för den tyske romanförfattarinnan Klara Bauer - Detmold, hufvudstad i furstendömet Lippe - Detmold, Johann Hermann - Detonera, musikt., sjunga för lågt, sjunka ur tonen - Detonation, sjunkande ur tonen - Detonera, kem., förbrinna med knall, förpuffa - Detonation, en af mer eller mindre häftig knall samt vanligen af ljus och värmeutveckling åtföljd kemisk förening eller sönderdelning - Detouche, P. E., fransk målare. Se Destouches - Detritus l. Detrit, med., lemningar efter en förstörd kroppsdel - Detroit. 1. Flod i Nord-Amerikas förenta stater - Detroit. 2. Stad vid nämnda flod, i staten Michigan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har determinismen onekligen sin betydelse, om den
också förbiser, att de berättigade invändningar, som
mot dem kunna göras, ej träffa läran om friheten i
allmänhet, utan endast vissa historiska ensidigheter
i densamma. Särskildt har den religiösa determinismen
en förtjenst derutinnan att den mot den sistnämnda
af de båda ensidigheterna, hvilken på det religiösa
området fick sitt uttryck i pelagianismen, skarpt
framhåller det religiösa lifvet såsom allt igenom ett
verk af Guds nåd. Men dess mekaniska uppfattning af
förhållandet mellan menniskan och Gud har vållat,
att den ej kunnat fatta denna nåd såsom förenlig
med menniskans frihet. – Det positiva skälet för
antagandet af friheten är, att menniskan vet sig
vara fri. Detta frihetsmedvetande hos henne röjer
sig, redan inom det sinliga lifvet, deri att hon
öfverlägger och under öfverläggningen vet, att hennes
egen vilja är den makt, som bestämmer beslutet,
hvilket således ej med ofri nödvändighet framgår
ur gifna motiv. Deterministen Spinoza anmärkte,
att detta beror på en illusion, jämförlig med
den, i hvilken man skulle befinna sig, om man
t. ex. trodde, att den för vinden svajande flaggan
rör sig fritt, oaktadt den i sjelfva verket drifves
af den omgifvande luftens rörelser. Denna liknelse
är dock så till vida haltande, som viljans beslut
obestridligen är en medveten akt, hvaremot flaggans
rörelser äro för densamma sjelf omedvetna och endast
af en utanför stående betraktare göras till föremål
för reflexion. – Det förnämsta beviset för viljans
frihet måste dock hemtas från menniskans medvetande
om pligt, om någonting, som hon ovilkorligen bör
göra; ty en dylik fordran kan endast ställas på den,
som både kan uppfylla den och underlåta att uppfylla
den. Detta pligtmedvetande, och med detta äfven allt
moraliskt ansvar, allt tillräknande af en handling
till skuld eller förtjenst i moralisk mening,
blir på determinismens ståndpunkt oförklarligt.
L. H. Å. E. J. Ö.
De terre forte [dö tär fårt], Fr., l. S:t Emilion,
ett slags Bordeaux-vin.
Detestera (Lat. detestari), afsky, förbanna. –
Detestabel, afsky värd.
Detlef, Karl, pseudonym för den tyska
romanförfattarinnan Klara Bauer, f. 1836,
d. 1876. Denna qvinna genomlefde tidigt svåra
pröfningar och begaf sig, efter sitt föräldrahems
upplösning, till Ryssland, der hon uppehöll sig genom
att gifva lektioner i musik, samt bosatte sig till
slut i Dresden. 1867 utkom hennes förstlingsarbeten,
Bis in die steppe (2:dra uppl. 1871; "På Rysslands
stepp", 1873) och Unlösliche bande (3:dje uppl. 1877;
"Olösliga band", 1878). I dessa, liksom i flere
af sina följande, berättelser skildrade hon ryska
förhållanden på ett fint och behagligt sätt. Af
särskild förtjenst bland dessa kulturbilder äro
Das stille herrenhaus och Das document (1876; "Ett
dokument", 1877). 1872–73 företog D. en resa till
södra Europa och utgaf derefter Die geheimnissvolle
sängerin (1876) och Benedicta (s. å.), hvilka utgöra
höjdpunkten af hennes författarskap.
Detmold, hufvudstad i furstendömet Lippe, vid floden
Werre, i en vacker nejd. 6,917 innev.
(1875). D. anses vara en bland Tysklands
behagligaste småstäder. Det kallades fordom
Theotmalli och lär hafva varit sätet för cheruskernas
folkförsamlingar. 783 blefvo sachsarna der besegrade
af Karl den store.
Detmold, Johann Hermann, tysk politiker, f. 1807 i
Hannover, var först advokat, men egnade sig samtidigt
åt allvarliga konststudier. Efter hannoverska
grundlagens upphäfvande (1837) valdes han till
deputerad och deltog sedan i alla de försök, som
gjordes i ändamål att upprätthålla nämnda lag. Till
följd deraf blef han 1843 fälld till betydliga
böter. För att anskaffa dessa utgaf han (1843) sina
Randzeichnungen, hvilka räknas bland mästerstyckena
på den finare satirens område. 1848 valdes D. till
representant i tyska nationalförsamlingen, der han
inom kort blef medelpunkten för yttersta högern
och medlem af författningsutskottet. 1849 utgaf han
satiren Thaten und meinungen des herrn Piepmeyer,
genom hvilken han ådrog sig mångas fiendskap. Trots
all ovilja erhöll han i Maj 1849, efter Gagerns
afgång, uppdrag att bilda en ny ministèr samt blef
dervid sjelf justitieminister och öfvertog kort derpå
äfven inrikesportföljen. Han höll sedermera stånd mot
både misstroendevota och försök att förmå ministèren
att abdikera, till dess riksförståndaren frivilligt
(d. 21 Dec. 1849) öfverlemnade sin makt i händerna
på förbundscentralkommissionen. D. återvände då till
Hannover. 1850–51 deltog han såsom regeringens ombud
vid tyska förbundsdagen i Frankfurt a. M. Död 1856.
Detonera (Fr. détonner, Lat. detonare, tona ut),
musikt., sjunga för lågt, sjunka ur tonen. Detta
hos åtskilliga sångare vanliga fel beror på dåligt
gehör, röstverktygens inrättning eller felaktig
sångmetod. – Detonation, sjunkande ur tonen.
A. L.
Detonera (Fr. détoner, Lat. detonare, tona ut), kem.,
förbrinna med knall, förpuffa. – Detonation, en af
mer eller mindre häftig knall samt vanligen af ljus
och värmeutveckling åtföljd kemisk förening eller
sönderdelning. P. T. C.
Detouche [dötöusch], P. E., fransk målare. Se
Destouches.
Detritus l. Detrlt (af Lat. deterere, afgnida), med.,
lemningar efter en förstörd kroppsdel, t. ex. afstötta
delar af hud och bindväf, framkommande ur en såryta,
smådelar af en krossad blåsesten o. s. v.
Detroit [ditråjt]. 1. Flod i Nord-Amerikas förenta
stater, mellan S:t Clair-sjön och Erie-sjön. –
2. Stad vid nämnda flod, i staten Michigan. 101,255
innev. (1874). Biskopssäte. D. har en utmärkt hamn och
ett ypperligt läge, mellan Huron- och Erie-sjöarna,
hvarjämte det är medelpunkten i ett stort
jernvägsnät. Handeln är betydande. Värdet af utförseln
uppgår till omkr. 10 mill. kr. årligen. Industrien
omfattar ångsågar, jern- och mäseingsgjuterier,
tegelslagerier, skeppsvarf, cigarrfabriker och
vagnfabriker. – D. anlades 1610 af franska kolonister
och stannade i fransmännens ego till 1759, då det föll
i engelsmännens händer. 1805 uppbrann hela staden,
men återuppbyggdes inom kort och blef då vackrare
än förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
