Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diptychon - Dipus, zool. Se Springrotta. - Dipyrrhichles - Dirce - Dirckinck-Holmfeld, Konstant von, friherre, tysk (dansk) politiker - Directorium - Director musices - Direkt - Direktion - Direktionsförändring - Direktiv - Direktor - Direktorialförfattningen - Direktorium - Direktris - Direktör - Dirfe - Dirichlet, Peter Gustav Lejeune, tysk matematiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elfenben. Numera betyder diptychon vanligen en
altarnppsats af tvänne taflor, som kunna fällas
tillsamman. Jfr Triptychon.
Dipus, zool. Se Springrotta.
Dipyrrhichios, Grek. (af dis, dubbelt, och
pyrrhichios), en af två pyrrhichier bestående versfot:
v v, v v. Jfr Pyrrhichios.
Dirce, Lat. (Grek. Dirke), Grek. mytol., den tebanske
konungen Lykos’ gemål. Hennes tragiska slut gaf de
rhodiske bildhuggarna Apollonios och Tavriskos ämnet
till deras ryktbara arbete Farnesiska tjuren. Jfr
Amphion och Antiope.
Dirckinck-Holmfeld, Konstant von, friherre, tysk
(dansk) politiker, född 1799 i Bochold (Westfalen),
var till 1840 anställd som ämbetsman i Lauenburg och
gjorde sig ifrån 1827 bekant genom en mängd tyska
och danska skrifter. Han var en af de förste, som
togo till orda för helstatsteorien, och försvarade
denna mot den schleswig-holsteinska, separatismen,
bl. a. såsom utgifvare af "Politischer journal"
i Hamburg (till 1840). D. understöddes af danske
konungen Kristian VIII, hvilken ej ogerna såg honom
bekämpa de augustenborgska arfsanspråken. Efter
dansk-tyska kriget 1848–49 blef ofvannämnda teori
erkänd af stormakterna genom Londontraktaten, och D:s
opposition mot den danska nationalitetsprincipen,
såsom oförenlig med den erkända statsrättens
fordringar, blef allt skarpare efter den Scheelska
kabinettsrevolutionen af 1854, hvilken bragte
Eider-danskarna till statsrodret. Genom ett antal
danska och tyska flygskrifter uppträdde D. mot den i
Danmark rådande krigiska stämning, som framkallats af
exekutionsbeslutet af 1861, och uppväckte derigenom en
sådan ovilja mot sig, att ett folkupplopp anställdes
utanför hans bostad i Roskilde, hvilket hade till
följd, att han i Maj 1861 måste lemna Danmark. Sedan
dess har han genom åtskilliga broschyrer på franska,
tyska och engelska sökt vinna anhängare åt sina
politiska åsigter. D. har äfven utgifvit några
språkvetenskapliga och filosofiska skrifter.
Directorium, Lat. (af dirigere, styra, leda),
benämning på den romersk-katolska kyrkokalendern,
i hvilken de för hvarje dag förekommande mässorna
och festerna m. m. äro upptecknade. Jfr Direktorium.
Direktor musices, Lat., musikdirektör, i Sverige
särskildt om den person, som leder de musikaliska
öfningarna eller håller musikhistoriska föreläsningar
vid universiteten. Jfr Direktor.
Direkt (Lat. directus
och directe, af dirigere, rikta, styra, leda), rät,
rak, omedelbar; rakt fram, omedelbart, utan omsvep. –
Direkt bevis, log. Se Bevis. – Direkt eld, krigsv.,
skjutning mot synligt mål. Se Eld. – Direkt anföring
(Lat. oratio recta), gramm., den talform, i hvilken
den talandes ord anföras så, som de af honom sjelf
blifvit sagda. Motsatsen är indirekt anföring
(Lat. oratio obliqua). – Direkta skatter, kamer. Se
Beskattning.
Direktion (Lat. directio, af dirigere,
rikta, styra), riktning, kosa; ledning, öfveruppsigt;
styrelse.
Direktionsförändring, krigsv., ändrandet af en trupps
marsch- eller anfallsriktning samt
ombytet af operationsföremål, så att operationsliniens
riktning blir en annan. Direktionsförändringarna
äro antingen taktiska eller strategiska: det förra i
allmänhet då de utföras vid truppernas uppträdande
på slagfältet, och det senare då de bestå i
operationsföremålens ombytande. Med obetydliga
truppstyrkor kunna direktionsförändringar
lätt försiggå, men med större medföra
sådana rörelser många svårigheter samt kräfva
vidlyftiga förberedelser och ganska mycken tid.
G. U.
Direktiv (af Lat. dirigere, rikta, styra), krigsv.,
af högste befälhafvaren åt hans närmaste underlydande
gifven allmän anvisning rörande de närmast förestående
rörelserna. C. O. N.
Direktor (Lat. director, af dirigere, styra, leda),
ledare, föreståndare, styresman. Jfr Direktör.
Direktorialförfattningen (Fr. constitution
directoriale) kallas stundom den första franska
republikens af Daunou redigerade konstitution af d. 5
Fructidor år III (d. 22 Aug. 1795), emedan enligt
denna konstitution den verkställande makten utöfvades
af ett direktorium.
Direktorium (Lat. directorium, af dirigere, styra),
ledning af en angelägenhet; kyrkokalender (se
Directorium); sammanfattningen af sådana personer,
som fått sig anförtrodt att gemensamt leda en
viss angelägenhet. Direktorium (Fr. directoire)
kallas företrädesvis den myndighet, som utöfvade
verkställande makten i Frankrike från d. 27 Okt. 1795
till d. 9 Nov. 1799. Enligt den af konventet d. 5
Fructidor III (d. 22 Aug. 1795) godkända och vid allmän
omröstning af landet antagna samt d. 1 Vendemiaire
IV (d. 23 Sept. 1795) proklamerade författningen,
den stundom s. k. direktorialförfattningen,
skulle direktorium bestå af fem medlemmar,
hvilka skulle utses af representationens bägge
kamrar: De fem hundrades råd och De gamles råd,
på det sättet att den senare kammaren valde
enligt ett af den förra upprättadt förslag. För
hvarje år skulle en af direktoriets ledamöter,
direktorerna (les directeurs), afgå och ersättas
af en nyvald. Direktorium styrde med biträde af en
ansvarig ministèr, som det sjelf utsåg. Någon andel
i lagstiftningen hade det ej. Ingen af direktorerna
fick föra befäl öfver armén, och ingen af dem kunde
ställas under åtal, så framt ej De fem hundrades råd
väckt och De gamles råd godkänt förslag derom. Jfr
Frankrike. J. Th. W.
Direktris (Fr. directrice), ledarinna, föreståndarinna
(för en läroanstalt, en köpmansaffär e. d.). –
Matem. Direktris, eller styrlinie, till en konisk
sektion kallas en mot axeln vinkelrät linie, så
beskaffad, att förhållandet mellan afståndet från en
punkt på kurvan till fokus och afståndet till denna
linie är konstant. Detta konstanta förhållande kallas
kurvans excentricitet.
Direktör (Fr. directeur), ledare, föreståndare,
styresman. Jfr Direktor.
Dirfe, fordom brukligt namn på kalkstensberget
Delfi på Eubea.
Dirichlet [-kle], Peter Gustav Lejeune, tysk
matematiker, f. 1805, d. 1859, blef 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
