Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doblon - Doboka - Dobra - Dobris - Dobrjanka - Dobroje - Dobrovski, Josef, slavisk filolog - Dobrudja - Doce - Docen, Bernhard Joseph, tysk språkforskare - Docendo discimus - Docens - Docentur - Docent - Docera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oro = 1/4 doblon de cambio eller D. de plata antigua =
32 reales de platå antigua = 60 4/17 reales de vellon
= 12 quartos – 1,088 maravedis de plata antigua =
2,048 maravedis de plata de vellon, D. de cambio = 32
reales de plata antigua, D. de plata nueva = 4 pesos
eller 30 reales de platå nueva, eller 31 7/8 reales
de plata antigua, 60 reales de vellon, 510 quartos,
1,020 maravedis de plata nueva, 2,040 maravedis de
vellon. Jfr Dublon. A. W. S.
Doboka, komitat i storfurstendömet Siebenbürgen,
sedan 1876 förenadt med ungerska komitatet Szolnok. Se
Szolnok-Doboka.
Dobra, ett portugisiskt guldmynt = 12,800 reis,
eller 32 crusados. – Dobrao, ett äldre dylikt mynt =
20,000 reis eller 50 crusados. I Brasilien räknades
24,000 reis på en dobrao och 480 reis på en crusado.
A. W. S.
Dobris [dåbrschisch], T. Dobrisch, stad i
böhmiska regeringsområdet Przibram. 3,224
innev. (1871). Jernverk.
Dobrjanka, köping i ryska
guvern. Tsjernigov. Omkr. 6,000 innev. I D. hållas
årligen tre stora marknader, på hvilka spanmål,
lin, hampa, och lärft m. m. omsättas. Betydande
boskapshandel.
Dobroje, köping i ryska guvern. Tambov. Omkr. 4,000
innev. Tillverkning af kläde, tågvirke och papper. I
Dec. hvarje år hålles en stor marknad i D.
Dobrovski, Josef, slavisk filolog, f. 1753 i
Gyermet i Ungern, d. 1829 i Brünn, ingick 1772 i
jesuitorden samt blef 1776 diakon, sedermera rektor
vid generalseminariet i Hradisch och slutligen
guvernör i grefve Nostiz’ familj. Efter att hafva
företagit flere antikvariska forskningsresor
i Böhmen anträdde han, på uppdrag af Böhmiska
vetenskapssällskapet, 1792 en resa till Sverige,
der han bl. a. undersökte de af svenskarna vid
stormningen af "Lilla sidan" i Prag (1648) från
Hradschin bortförda handskrifterna och jämförde "Codex
argenteus" med de äldsta slaviska minnesmärkena. D:s
förnämsta arbeten äro Geschichte der böhmischen
sprache und literatur (1792, 2:dra uppl. 1818),
Literarische nachrichten von einer 1792 unternommenen
reise in Schweden und Russland (1796), en vigtig
glossografisk urkund, "Scriptores rerum bohemicarum"
(1783–84, tillsammans med Pelzel), Deutsch-böhmisches
wörterbuch (1802–21), Ausführliches lehrgebäude der
böhmischen sprache (1809, 2:dra uppl. 1819), Entwurf zu
einem etymologikon der slavischen sprachen (1813,
2:dra uppl. 1833) och Institutiones linguae clavicae
dialecti veteris (1822) m. fl.
Dobrudja l. Dobrudsja (Lat. Scythia minor,
Bulg. Dobritsch), en till Rumania hörande, omkr. 222
kilom. (30 mil) lång och 60–75 kilom. (8–10
mil) bred landsträcka vid Svarta hafvet, kring
de nedre Donaumynningarna. Arealen omkr. 12,000
qv.-kilom. (217 qv.-mil). Norra delen af landet är
en sumpig, delvis odlingsbar slätt, södra delen
ett högländt, skoglöst steppland. Kusten är kal,
brant och utan hamnar. Klimatet osundt. Åkerbruk,
boskaps- och biskötsel, fiske och saltberedning äro
hufvudnäringarna. – Från kuststaden Kustendje upp
mot Donau löper den s. k.
Trajani-muren (lemningar af en gammal romersk befästning),
och sedan 1860 har landet genomskurits af en
jernvägslinie. Innevånarna, som utgöra omkr. 107,000,
tillhöra flere olika folkslag: tatarer, turkar,
bulgarer, rumaner, greker, ryssar (lipovaner),
armener, tyskar och judar. De fleste äro tatarer,
af hvilka en stor del invandrat från Ryssland efter
1859. – Före 1878 tillhörde D. den turkiska provinsen
Bulgarien. I strategiskt hänseende är det af stor
vigt, dels genom sitt läge kring Donaumynningarna,
dels som den bekvämaste vägen norrifrån till
Konstantinopel. Också begagnade ryssarna denna väg
under krigen 1828, 1854 och 1877. Efter fredsslutet
i San Stefano 1878 gaf D. anledning till ett lifligt
meningsutbyte mellan rumanerna och ryssarna, hvilka
senare fordrade, att furstendömet Rumania skulle
taga det i utbyte mot en del af Besarabien, hvilken
skulle införlifvas med Ryssland. Berlin-kongressen
1878 biföll i traktatens 45 art. Rysslands fordran. I
början af 1879 tog Rumania D. i besittning.
Doce [dåse], flod i Brasilien, upprinner i prov. Minas
Geraes, genomflyter prov. Espirito Santo och faller,
efter ett 740 kilom. (100 mil) långt lopp, ut i
Atlantiska hafvet.
Docen, Bernhard Joseph, tysk språkforskare,
f. 1782 i Osnabrück, d. 1828 som tjensteman vid
biblioteket i München, har sin egentliga betydelse
som kritisk utgifvare af förut okända eller föga
bekanta forntyska handskrifter. I Miscellaneen zur
geschichte der teutschen literatur (1807; 2:dra
uppl. 1809) sammanförde han sina i olika tidskrifter
offentliggjorda uppsatser öfver Tysklands språk
och literatur.
Docendo diseimus, Lat., genom att lära (andra)
lär man (sjelf).
Docens (partic. pres. af Lat. docere, undervisa),
lärare, docent.
Docentur (af Lat. docere, undervisa), en docents
syssla, docentbefattning.
Docent l. (i äldre tid) Magister docens
(af Lat. docens, af docere, undervisa), yngre
universitetslärare, som hufvudsakligen har till
uppgift att handleda studenterna genom enskild
undervisning. Vid de svenska universiteten förordnas
docent, efter fullgjorda lärdomsprof (disputation,
utgifna skrifter o. d.), af kansleren, på hemställan
af vederbörande fakultet eller sektion. Rättigheten
att som docent undervisa kan återkallas af kansleren,
då giltiga skäl förekomma. (I Kristiania finnas
stipendiater, ungefär motsvarande docenter.) I
Köpenhamn medför doktorsgraden rätt att meddela
undervisning vid universitetet; men titeln
docent nyttjas endast om de s. k. "normerede"
och "extraordinäre" docenter, hvilka utnämnas, då
man önskar fästa unga talanger vid universitetet
och ingen professur år ledig. Vid högskolan i
Helsingfors utnämnas docenter af kansleren, på
hemställan af konsistorium. För att der kunna kallas
till docent fordras att hafva utgifvit och försvarat
en afhandling.
Docera (Lat. docere, undervisa), gifva undervisning,
hålla enskilda föreläsningar (kollegier) vid ett
universitet. Enligt 1655 års konstitutioner för Upsala
universitet och 1666 års konstitutioner för Lunds
hade hvarje magister eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
