Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dreyer, Georg Leonard, militär, tecknare och litograf - Dreyer, Dankvart Kristian Magnus, dansk landskapsmålare - Dreyschock, Alexander, tysk pianist - Dreyse, Johann Nikolaus, tysk tekniker - Driburg - Drickbart guld. Se Alkemi. - Dricksvatten. Se Vatten. - Driesen - Drif-ankare - Drifbänkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
straxt efter sin ditkomst utöfva den konstnärliga
litografien, i det han utförde ett efter en gravyr
kopieradt utmärkt porträtt af dåv. ryska sändebudet i
Stockholm, P. van Suchtelen, samt en efter Sandberg
tecknad, ganska lifligt återgifven bild af Lars
Hjortsberg. Under de följande åren utgaf han flere
nya arbeten: Galleri af svenska scenens artister
(2 häften, 1828), ett stort porträtt af Karl XIV
Johan till häst (efter Sandberg, 1830), porträtt
af J. Berggren, A. W. von Schlegel, Samuel Ödmann,
prins Karl (sederm. Karl XV) m. fl. 1829 anlade
han ett eget litografiskt tryckeri, från hvilket
åtskilliga vackra blad utgingo, men upphörde med dess
drifvande 1830, då han, förmodligen på uppmaning af
v. Suchtelen, begaf sig till Petersburg. I denna stad
arbetade han i tre år med mycken framgång, särdeles
såsom porträttlitograf. Hans bästa och äfven flesta
bilder härröra från denna tid och utmärka sig genom
en alltid säker, ofta smakfull teckning, en mjuk
crayon och ej obetydlig förmåga af karakteristisk
uppfattning. På sommaren 1833 återvände han till
Stockholm, erhöll s. å. svensk officersfullmakt,
blef 1834 kapten vid Vestmanlands regemente och kort
derefter inspektör för generalstabens litografiska
inrättning, hvilken då uppstod derigenom, att D:s
tryckeri blef statens tillhörighet. I sistnämnda
egenskap var han oafbrutet verksam intill 1873,
då inrättningen omorganiserades i samband med
generalstaben. Under denna långa tid utförde
D. väl sällan något eget litografiskt arbete,
men han var fortfarande lifligt intresserad för
sin konst och gjorde vid inrättningen försök att
införa nya förfaringssätt: stengravyr, zinkografi,
färgtryck o. d., samt ledde med nit och skicklighet
de allt jämt pågående kartarbetena. Under dessa
år befordrades han 1843 till major och 1864
till öfverstelöjtnant i armén, men qvarstod
äfven efter afskedstagandet vid regementet såsom
kapten. Han afled i Stockholm d. 18 Sept. 1879.
-rn.
Dreyer, Dankvart Kristian Magnus, dansk
landskapsmålare, f. i Assens 1816, d. 1852, utbildade
sig på konstakademien i Köpenhamn och vann, trots
sin tidiga död, ett ansedt namn bland sin tids
landskapsmålare. Samlingen på Kristiansborgs slott
eger sex taflor af honom, bl. a. Utsigt åt Vedelsborgs
skog på Fyen. Ph. W.
Dreyschock, Alexander, tysk pianist, f. 1818,
spelade redan vid åtta års ålder offentligt,
studerade sedan under Tomaschek och gjorde från 1838
konstresor i Ryssland, Belgien, Frankrike, England,
Holland, Österrike, Danmark samt (1856 och 1862)
Sverige. 1862 blef han professor vid konservatoriet
i Petersburg. Död 1869. – D. var en af sin tids mest
betydande virtuoser. Förvånande voro i synnerhet
hans oktav-, ters- och sextpassager äfvensom hans
färdighet i venstra handen, hvilken föranledde
J. B. Cramer till yttrandet "D. har ingen vensterhand,
men väl två högerhänder". Hans kompositioner
tillhöra den korrekta, men sterila salongsstilen.
A. L.
Dreyse, Johann Nikolaus, tysk tekniker, f. 1787 i
Sömmerda vid Erfurt, d. 1867 som chef för en preussisk
gevärsfabrik, är bekant
såsom upphofsman till ett gevärssystem, hvilket,
mer eller mindre modifieradt, blifvit antaget i flere
land. Den egentlige upphofsmannen till detta system
är likväl en schweizisk gevärssmed vid namn Pauly,
som var bosatt i Paris och redan 1808 konstruerade ett
bakladdningsgevär, hvilket dock sedermera glömdes. D.,
hvilken arbetade hos Pauly, utvecklade dennes idé
med sådan framgång, att han lyckades framställa en
gevärsmodell, tändnålsgeväret, som redan 1841 blef
antagen i Preussen. Utgången af slaget vid Königgrätz
(1866), i hvilket preussarna besegrade österrikarna,
berodde till stor del derpå att de förre använde
D:s gevärsmodell. W. G. B.
Driburg, stad och badort i preussiska regeringsområdet
Minden (Westfalen), vid floden Aa. Omkr. 3,000
innev. Glasfabrikation. D. är bekant för sina
mineralkällor, af hvilkas vatten 40–50 tusen buteljer
årligen sändas i handeln. I närheten ligga ruinerna
af fästet Iburg, som Karl d. store eröfrade (775)
och skänkte till stiftet Paderborn.
Drickbart guld. Se Alkemi.
Dricksvatten. Se Vatten.
Driesen [dri-], stad i preussiska regeringsområdet
Frankfurt (Brandenburg), på en ö i Netze. 4,260
innev. (1875). Fabriker.
Drif-ankare, sjöv., ett på ett kryss eller en
trekantig ram utspändt segel, hvilket, när det är
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
