- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1319-1320

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gnodingslägtet, zool. - Gnomer. Se Elementar-andar - Gnomisk poesi. Gnom kallas ett i poetisk form affattadt kort tänkespråk - Gnomon, Grek., visare, rättesnöre. 1. Astron. - 2. Matem. - Gnomonik, astr. - Gnosis. Se Gnosticism - Gnosjö, socken i Jönköpings län - Gnosspelius, Vilhelm Teodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bottnen och såsom ett slags känselorgan. Arterna af
detta slägte frambringa ett egendomligt morrande läte,
när de upptagas ur vattnet. Man antager, att detta
ljud frambringas genom luft,

illustration placeholder


som från simblåsan genom dennas luftgång
pressas ut till inelfvorna och derifrån genom
matstrupen. Åtskilliga arter hafva fått pä denna
egendomlighet syftande benämningar. Slägtet har en
stor mängd arter i såväl de varma som de tempererade
zonernas haf. I Skandinavien äro tre arter anträffade,
af hvilka den allmännast förekommande är knorrhanen,
knoten l. gnodingen, T. gurnardm L., som skiljer sig
från de öfriga genom slät sidolinie och jämförelsevis
kortare bröstfenor, hvilkas mellersta strålar äro en
gång tvåklufna. Färgen är något föränderlig, ofvan
gråbrunaktig, under hvit; långs sidolinien finnes
en rad små hvita fläckar samt något längre ned på
sidan äfvenledes dylika fläckar. Knorrhanen förekommer
från södra Östersjökusten upp till Tromsö. Den är
ingenstädes föremål för något särskildt fiske, men
fås tillfälligtvis med annan fisk. På ett och annat
ställe lärer den ätas af fiskarena, mångenstädes
bortkastas den. De båda öfriga här anträffade
arterna, storgnodingen l. fenknoten, T. hirundo Bl.,
samt rödknoten, T. cuculus L., äro vid Sveriges
kuster sällsynta, synnerligast den sistnämnde, som
blott en gång med säkerhet der påträffats. Fenknoten
liknar till färgen knorrhanen, men är större, har
sidolinien slät, utan taggar eller knölar, samt
bröstfenorna längre, med de mellersta strålarna tre
gånger tvåklufna. Rödknoten skiljer sig från de öfriga
genom sin rosenröda kroppsfärg. Den har sidolinien
slät samt bröstfenornas mellersta strålar två gånger
tvåklufna. Vid Englands och Frankrikes kuster äro
dessa arter allmänna. E. L.

Gnomer. Se Elementar-andar.

Gnomisk poesi. Gnom (Grek. gnome, insigt,
mening) kallas ett i poetisk form affattadt kort
tänkespråk. Gnomisk poesi idkades flitigt redan
af Orientens äldsta folk, såsom judarna. (Af Gamla
testamentets skrifter innehålla i synnerhet Salomos
ordspråk och Syrachs bok rika skatter deraf.) Hos
grekerna blomstrade denna diktart särdeles under
6:te årh. f. Kr. och framträdde i allmänhet i formen
af elegiskt distikon (se d. o.). Berömda namn på
den gnomiska poesiens område äro bl. a. Solon,
Theognis, Fokylides, Simonides, Xenofanes, hvilkas
ännu bibehållna gnomiska dikter äro upptagna i
den s. k. grekiska antologien. Äfven inom öfriga
arter af grekisk poesi förekomma i mängd inströdda
gnomiska sentenser. På latin finnes en i 3:dje eller
4:de årh. tillkommen samling gnomiska "Disticha"
af Dionysius Cato. Äfven för våra nordiska förfäder
var gnomisk diktning ingalunda främmande, och i
synnerhet den äldre eddan gifver många värderika prof
derpå. A. M. A.

Gnomon, Grek., visare, rättesnöre. 1. Astron.,
sannolikt det äldsta af alla astronomiska instrument,
var bekant i Kina redan omkr. 500 f. Kr. I sin
enklaste form består det af en på en plan yta
vertikalt uppställd, nära spetsen genomborrad
stång. Belyst af solen, kastar den bakom sig
en skugga, som dock afbrytes af en ljus fläck,
motsvarande hålet i stången. Om man uppmäter
skuggans längd, d. v. s. afståndet från stångens
bas till den ljusa fläcken, och dessutom känner
stångens längd, så är det en lätt sak att derur
bestämma solens höjd på hvilken tid af dagen som
hälst. Genom att på detta sätt iakttaga solens
middagshöjd vid solstånden bestämde de gamle dels
observationsortens polhöjd, dels ock ekliptikans
obliqvitet. För tidsbestämning iakttog man vanligen
blott det ögonblick på dagen, då skuggan var kortast,
d. v. s. middagsmomentet. – 2. Matem., skilnaden mellan
tvänne likformiga parallellogrammer, hvilka hafva en
vinkel

illustration placeholder


gemensam (således ABCFIH i vidstående figur). Ett
gnomon kan uppdelas i tre parallellogrammer,
af hvilka en, BI, är likformig med de båda gifna,
och de två återstående, AI och IC, äro sinsemellan
lika stora. Vanligast nyttjas gnomon för att beteckna
skilnaden mellan tvänne qvadrater, som hafva en vinkel
gemensam. I vidsträcktare mening förstår man med
gnomon hvarje storhet, som lagd till en annan storhet
ej förändrar dennas form. I öfverensstämmelse dermed
kallades inom den grekiska aritmetiken hvarje udda
tal ett gnomon, enär det, lagdt till ett qvadratiskt
tal, gifver till resultat ett annat qvadratiskt tal,
t. ex. 12 + 3 = 22, 22 + 5 = 32,
32 + 7 = 42, o. s. v. 1. A. L-n. 2. G. E.

Gnomonik (se Gnomon 1.), astr., konsten att förfärdiga
solvisare, idkades mycket i forntiden och äfven
långt fram i nyare tiden. På grund af den ringa
noggranhet, som solvisare lemna, är det numera blott
undantagsvis som någon sysselsätter sig med gnomonik.
A. L-n.

Gnosis. Se Gnosticism.

Gnosjö, socken i Jönköpings län, Vestbo härad. Arealen
6,085 har. 810 innev. (1880). Annex till Kulltorp,
Vexiö stift, Vestbo kontrakt.

Gnosspelius, Vilhelm Teodor, musiker, föddes i
Stockholm d. 28 December 1809 och uppfostrades i ett
mycket musikaliskt hem, der hans medfödda anlag fingo
riklig näring. Efter aflagd musikdirektörsexamen 1841,
blef han 1843 anställd såsom sånglärare vid Linköpings
skola och 1854 såsom director musices vid gymnasiet
och organist vid domkyrkan i samma stad. 1858 blef
han director musices vid Lunds universitet och
organist vid domkyrkan i denna stad. Såsom anförare
för flere stora konserter, som på sin tid gåfvos af
Norrköpings och Linköpings förenade musiksällskap,
och der "Skapelsen", "Årstiderna", "Messias"
m. fl. mästerverk kommo till uppförande, har G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:36:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free