Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedenius, Per - Hedenlunda, gods i Vansbro socken - Hedensberg l. Hedensberga, fideikomissegendom i Vestmanlands län - Hedensö, gods i Näshulta socken - Hedera. Se Murgröna - Hedersdoktor. Se Doktor - Hedersdomstol, en domstol, som till behandling upptager mål rörande officerare, hvilka icke kunna dragas inför vanlig domstol - Hederslegionen, det nuvarande Frankrikes enda militär- och civilförtjenstorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historisk försök (1855); Om opium i historiskt och
farmakodynamiskt afseende (1859); vidare hans Tvenne
profföreläsningar (1859), Om den Hippokratiska
medicinen (s. å.) o. s. v. En hängifven beundrare
af Israel Hwasser, utgaf H. 1868–70 dennes "Valda
skrifter", hvilka han inledde med en karakteristik
af honom. Såsom ordförande i Upsala läkareförening,
från hösten 1860, har H. inlagt stora förtjenster. Ett
bevis för H:s varma intresse för skön konst föreligger
i hans artikelserie En blick på italienska måleriets
utveckling till och med Rafael (i Upsala Posten,
1859).
Hedenlunda (under medeltiden Hendalunda l. Hendelunda),
gods i Vadsbro socken, Oppunda härad, Södermanlands
län, beläget vid sjön Väckelns norra strand. Godset
består af 13 mtl i Vadsbro och 9 1/13 mtl i Flens
socken. Areal 2,267 har. Taxeringsvärde 350,000
kr. (1880). Vid gården finnas grafkullar och
andra fornminnen. Redan i handlingar från förra
hälften af 1300-talet är gården nämnd. Hertig
Karl (sedermera k. Karl IX) skänkte den 1582 till
generalkvartermästaren H. Stuart, men från dennes
sondotter Brita Maria, gift andra gången med kaptenen
M. J. Rosenschantz, indrogs det 1683 till kronan. 1684
tillbytte sig landshöfdingen H. Falkenberg af
regeringen godset, som sedermera tillhörde hans måg
fältmarskalken frih. H. J. Hamilton och grefliga ätten
Bonde, från hvilken det genom köp 1849 öfvergick
till grefve H. Hamilton. Denne sålde det 1856
till öfverstekammarjunkaren frih. S. Adelsvärd,
hvilkens arfvingar f. n. (1882) innehafva godset.
B. S.
Hedensberg l. Hedensberga, fideikomissegendom
i Vestmanlands län, Tillberga, Hubbo, Björksta,
Tortuna och Sevalla socknar, tillsammans 22 1/2 mtl,
med verk och inrättningar taxerad till omkr. 415,000
kr. Arealen utgör 2,240 har, hvaraf 890 har åker
och 1,250 har skog. Vid hufvudgården, 7 mtl,
som ligger i Tillberga socken, vid Tillberga-ån,
finnas bibliotek samt en större samling taflor
(hufvudsakligen holländska, tyska och italienska),
utgörande en del af hornska samlingen på Fogelvik
och ekebladska samlingen på Stola. Den förste kände
egaren till H. var Matts Kettilmundsson, som omnämner
det i sitt testamente (1306). Det tillhörde sedan
bl. a. Kristina Gyllenstierna och hennes sondotter
Anna Svantesdotter Sture. Efter dennes mans,
Hogenskild Bielkes, afrättning (1605) kom det till
kronan samt förlänades 1607 till hertig Johan af
Östergötland. 1776 köptes det af frih. Karl de Geer,
som deraf upprättade ett fideikommiss för sin dotter
Charlotta, gift med generallöjtnanten frih. A. R. Du
Rietz. F. n. (1882) innehafves fideikommisset af den
sistnämndes dotterdotters son grefve G. M. Hamilton.
Hedensö, gods i Näshulta socken, Öster-Rekarne
härad, Södermanlands län, beläget på en ö i Näshulta-
sjön. 7 5/8 mtl. Taxeringsvärde 505,000 kr. (1880). Vid
godset finnas qvarn och såg. H. omnämnes redan 1295,
då dess namn skrefs Hithinzö. Från senare hälften af
1300-talet till början af 1500-talet tillhörde H.
ätten Fargalt. 1511 kom gården genom köp till
Sigrid (af Fargaltsätten), som var gift med Nils
Krumme. Deras sondotter Ingeborg var gift med
riksrådet Bengt Gylta (död å H. 1574). Genom en deras
dotter Britas gifte (1588) med Knut Kurck kom H. till
ätten Kurck och förblef i dess ego till 1783, då
det såldes till direktören vid Ostindiska kompaniet
Arfwedson, hvilken 1806–8 uppförde den nuvarande
hufvudbygnaden, som är af timmer, brädbeslagen och
oljemålad. Godset eges f. n. (1882) af en broders
sonsons son B. P. L. Arfwedson. B. S.
Hedera. Se Murgröna.
Hedersdoktor. Se Doktor.
Hedersdomstol (T. ehrengericht), en domstol, som till
behandling upptager mål rörande officerare, hvilka
icke kunna dragas inför vanlig domstol, men genom
hvilka officerskårens heder anses fläckad. Domstolar
af detta slag förekomma inom tyska, österrikiska och
ryska arméerna.
Hederslegionen (Fr. Légion d’honneur), det nuvarande
Frankrikes enda militär- och civilförtjenstorden,
stiftades genom ett konsulardekret af Bonaparte d. 29
Floréal år X (d. 19 Maj 1802) och fick ny organisation
genom ett kejserligt dekret d. 22 Messidor år XII
(d. 11 Juli 1804). Dekorationen bestod då af en
femstrålig hvit emaljerad stjerna, med Napoleons
bild på ena sidan, omgifven af en eklöfs- och
lagerkrans, med omskriften "Napoléon empereur des
français", och på den andra den franska örnen med
blixtar i klorna och inskriften: "Honneur et patrie";
bandet var vattradt, skarlakansrödt. Bourbonerna
behöllo orden, men förvandlade den 1814 från en
förtjenst- till en riddareorden och satte Henrik IV:s
bild i stället för kejsarens samt de tre liljorna
i st. f. örnen. Julirevolutionen (1830) utbytte
liljorna mot två trefärgade fanor och satte öfver
stjernan en kunglig krona. 1848 borttogs den senare
från ordenstecknet, hvilket ändrades så, att stjernans
centrum upptog på ena sidan Napoleons hufvud med
inskriften "Napoléon, premier consul, XIX Mai 1802",
samt på den andra de båda trefärgade fanorna, och
till den traditionella omskriften lades "République
française". Den gamla kejserliga formen återställdes
1852, och orden indelades i fem grader: riddare
(chevaliers), officerare (officiers), kommendörer
(commandeurs), stor-officerare (grands officiers) och
storkors (grands croix). Kejsaren var stormästare;
medlemmarna nämndes på lifstid, men förlorade
sina privilegier, i fall de dömdes förlustiga
fransk medborgarerätt. Efter Napoleon III:s fall
(1870) fick orden en ny organisation. Dekorationen
bär nu i stället för kejsarens bild republikens
med omskriften "République française" och årtalet
1870; frånsidan visar de två fanorna med omskriften
"Honneur et patrie". Antalet ledamöter i hvarje grad
blef strängt begränsadt, och det bestämdes, att tre
femtedelar i hvarje grad skujle utgöras af militärer
samt återstoden af civile, hvarjämte för militärerna
bestämdes årliga pensioner till olika belopp inom de
olika graderna. – Till H. hör "Maison nationale de
Saint-Denis", en uppfostringsanstalt för nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
