Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och 1879 voro 58 grufvor upptagna, hvilka lemnade
omkr. 1 mill. tons kol. Jernmalm anträffas i
hela landet, der berg förekomma, och har sedan
uråldriga tider bearbetats af infödingarna, men
försök af européer att anlägga jernverk i större
skala hafva hittills misslyckats. Salt erhålles
väsentligen från de saltkullar (Salt range), som
förekomma i nordöstra Pandjab, från stranden af
Djeilum till Kalabagh i distriktet Bannu. Äfven
höger om Indus finnas dylika saltkullar, t. ex. i
distriktet Kohat, samt i staten Mandi vid floden
Bias. Af saltproduktionen i Pandjab har regeringen
en årlig inkomst af 7-8 mill. kr. Guldvaskerier
finnas i alla bergstrakter, men löna sig icke;
mera lefvande äro guldqvartsgrufvorna, hvilka
under de sista åren upptagits i Nilagiribergen
och Maisur. De rikaste koppargrufvorna finnas i
nedre Himalaja, från Dardjiling vester ut till
Kumaun. Äfven anträffas bly, tenn, antimon samt
petroleum, det sistnämnda i Pandjab, Bengalen,
Assam och Birma. På ädla stenar deremot är I. ej
rikt, trots den ryktbarhet det i sagorna fått. Under
muhammedanska tiden voro diamanter en statens inkomst,
men för närvarande är sökandet efter sådana, om det
någonstädes förekommer inom britiska området, en föga
gifvande sysselsättning. Det ryktbara Golkonda var
snarare ett hem för diamantslipare än en fyndort, och
Golkondas diamanter kommo från den sandstensformation,
som sträcker sig tvärs öfver gränsen af Nisams rike
in i distrikten Gandjam och Godavari i Madras. Vid
Sambalpur i Centralprovinserna, äfven en ryktbar
fyndort, hittade man så sent som 1818 en diamant, som
värderades till 9,000 kr. För närvarande är staten
Panna i Bundelkund det enda ställe, der sökandet af
diamanter bedrifves som industri. Perlfiske idkas
på kusten af distriktet Madura längst i s. samt i
Cambay-viken, men största antalet perlor kommer från
Ceylon och Persiska viken.
Handel. Oaktadt sin långa
kust har I. få hamnar. Kalkutta (I:s hufvudstad)
beherskar handeln ej endast i Bengalen, utan äfven
i Ganges’ och Brahmaputras floddalar. Bombaj
är utskeppningsort för Gudjarats, Dekhans och
Centralprovirisernas alster, Karatsji för Indus’
och Rangun för Iravaddis flodområde, och dessa fyra
hamnars vigt har ytterligare ökats derigenom att de
satts i förbindelse med stora jernvägslinier. Vestra
sidan af halfön har drägliga hamnar från Goa till
Katsjin, men den östra har ingen säker redd eller
segelbar flod. Af hela den utländska handeln förmedlas
80 proc. genom Kalkutta och Bombaj. 6 proc. genom
Madras, 4 genom Rangun, 2 genom Karatsji och således
endast 8 proc. genom landets öfriga hamnar. Huru
stora framsteg den utländska handeln gjort under de
sista 40 åren visar sig deraf att årliga importen
(oberäknadt silfver och guld) under femårsperioden
1840- 44 hade ett värde af endast 138,4 mill. kr.,
men 1875-79 af 690,5 mill. kr., och att värdet af
årliga exporten under nämnda tid steg från 254,5
till 1,085,8 mill. kr. - Värdet (i mill. kr.) af
importen och exporten under finansåret 1880-81 synes
af följande tabell.
<tabell>
Varuslag Import Export
Spanmål och frukt ............. 2,45 337,10
Te, kaffe, specerier, socker .. 43,65 100,40
Sprit och maltdrycker ......... 25,00 –
Stenkol ....................... 22,00 –
Metaller ...................... 67,32 –
Trävaror ...................... – 9,83
Råvaror af bomull, jute, silke
och ull ................ 19,21 365,31
Hudar och skinn ............... – 67,65
Droger, hartser, oljor m. m. 20,36 96,00
Opium ......................... – 244,80
Väfnader o. d. ................ 538,52 77,94
Andra manufakturvaror ......... 61,47 2,86
Div. handelsartiklar .......... 156,15 40,50
–––––––––––––––––––––––
Summa handelsartiklar 956,13 1,342,89
Ädla metaller .......... 161,94 25,92
––––––––––––––––-
Summa 1,118,06 1,368,31
</tabell>
I den utländska handeln deltager Storbritannien med
56,47 proc., nämligen med 82 proc. uti importen och
med 42,33 proc. i exporten. 1877 inlöpte i I:s hamnar
6,353 fartyg med 2,877,649 tons drägtighet och utlöpte
6,184 med en drägtighet af 2,876,730 tons. Af antalet
tons kommo 76 proc. på britiska fartyg, 7 proc. på
britisk-indiska, 4 på inländska och 13 på andra
främmande staters (mest amerikanska, italienska och
franska). 1878-79 gingo 64 proc. af I:s export och 85
proc. af dess import genom Suez-kanalen. Antalet in-
och utlöpande fartyg, som idkade kusthandel 1877-
78, var 319,624 med 15,732,246 tons drägtighet,
och värdet af fraktade varor uppgick till 1,220
mill. kr. Af dessa intog, till följd af den då
rådande hungersnöden, spanmål första platsen, nämligen
1,137,690 tons, med ett värde af omkr. 235 mill. kr. -
Importen öfver landgränsen från Afganistan, Tibet,
Nepal, Birma och Siam m. fl. land beräknades 1880-81
hafva ett värde af 85 mill. kr. och exporten omkr. 80
mill. kr.
Kommunikationer. Den första jernväg uti I. var den
4,8 km. långa linien mellan Bombaj och Tháná,
som öppnades 1853. Vid slutet af 1881 voro
15,992 km. jernvägar öppnade för trafik och
2,385 km. under byggnad. Anläggningskapitalet
uppgår till 2,500 mill. kr. Såsom vattenvägar
äro de indiska floderna af ringa värde. De enda
segelbara äro Ganges, Brahmaputra, Indus och
Iravaddi, hvilka för att kunna befaras fordra en
omsorgsfull uppsigt. Större vigt för fraktfarten
hafva bevattningskanalerna, hvilka merendels äro så
stora, att de kunna befaras af fartyg. - Postväsendet
är sedan 1854 organiseradt efter europeiskt mönster,
och I. hör sedan 1876 till verldspostföreningen. 1878
-79 befordrades från 4,392 postanstalter 121,5
mill. bref och 14 mill. tidningar. Inkomsterna
uppgingo till 14,881,700 kr. och utgifterna till
14,440,000kr. - Telegraflinierna hade 1880 en längd af
32,940 km. och trådarna 83,596 km., deri inräknade
underhafskablarna, men icke de 2,834 km. trådar,
som tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
