Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lokalbad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anskrifna bland sina grekiske landsmän. Hufvudstaden
var Naupaktos (nu Lepanto). Deremot utmärkte sig de
epiknemidiske och opuntiske lokrernas land genom
bördighet, välstånd och en talrik befolkning. De
båda senare utgjorde under äldre tider en enda stat
eller ett statsförbund, med staden Opus såsom
hufvudort. I Greklands historia har intet af de
lokriska folken spelat någon betydande rol. Namnet
L. qvarstår ännu såsom benämning för en eparki
(förvaltningskrets) inom det nuv. konungariket
Grekland, hvilken omfattar de epiknemidiske och
opuntiske lokrernas land jämte en del af Fokis.
A. M. A.
Lokroi. Se Locri.
Lokrume, socken i Gotlands län, Gotlands norra
härad. Areal 2,959 har. 406 innev. (1884). Annex till
Fole, Visby stifts norra kontrakt.
Loligo Lan., zool., ett slägte bland Cephalopoda
(hufvudfotingarna), af blötdjurens afdelning. Kroppen
är aflång, med tillspetsad bakände, försedd med
2 tresidiga fenor. Fångstarmarna äro endast delvis
retraktila, mot ändarna besatta med 4 eller flere
rader af skaftade sugvårtor. De vanligen 8 armarna
hafva 2 rader oskaftade sugvårtor. Det inre skalet är
hornartadt, af ryggens längd, fjäderformigt. L.
vulgaris är funnen äfven i nordligare haf, såsom Nordsjön.
O. T. S.
Lolium L., bot., ett slägte bland gräsen
(Gramineae Juss., kl. Triandria L.), med platta,
två- eller flerblommiga småax, som vända kanten
mot axfästet. Frukten är glatt, omgifven af
blomfjällen. L. temulentiim L., dårrepe,
har ansetts vara giftigt och kunna förorsaka
yrsel (hvaraf svenska namnet), oredig syn och
hörsel, darrning och mattighet. Huru härmed förhåller
sig är icke med säkerhet kändt. Denna art är ettårig
samt växer å odlade ställen och vid vägar i hela
Europa upp till mellersta Sverige. En annan art,
L. perenne L., som är mångårig, utgör det förr
mycket omskrifna engelska raygräset, hvilket varit
mycket användt till gräsmattor och vunnit beröm
såsom fodergräs. Det växer vildt i Sverige på torra
åkerrenar och gräsmarker ända upp till Ume lappmark.
O. T. S.
Lolland. Se Laaland.
Lollarder, lollharder (sannolikt af Holl. lollen,
lullen, »lalla». sjunga sakta), var ursprungligen
ett vulgärt binamn för medlemmarna af ett religiöst
välgörenhetssällskap, hvilket bildades i Antwerpen
omkr. år 1300 och ådrog sig allmänhetens uppmärksamhet
genom de sånger det plägade uppstämma vid af detsamma
bekostade likbegängelser. Denna föreningsrörelse
utbredde sig öfver Nederländerna samt till Tyskland,
och dess adepter kallade sig efter sitt skyddshelgon
alexianer (se d. o.). Dess riktning öfverensstämde
med det mot kyrkoväldet oppositionella partiets inom
franciskan-orden, och den befanns ur katolsk synpunkt
kättersk. Namnet lollarder öfverflyttades sedermera
af denna anledning till England såsom benämning på
de der i 1300-talets två sista årtionden och under
början af 1400-talet allmänt förekommande anhängarna
af reformationsifraren J. Wicliffe
(d. 1384). Desse blefvo till en början genom
talrika skaror af predikanter samt en egen vidt
spridd religiös literatur mäktiga nog att anse sig
kunna hos parlamentet petitionera om en återgång
till den fornkristna enkelheten i lif och lära
(1395). Men år 1400 förbundo sig de verldsliga och
de kyrkliga myndigheterna till deras utrotande. De
mest framstående af deras ledare slutade på bålet,
och förföljelsen, segt bekämpad under årtionden,
ledde derhän att nästan endast ett varaktigt och för
den kommande reformationen betydelsefullt minne af
lollarderna qvarstod: bibelns spridande bland folket
på dess eget språk.
Lolle. Se Laale.
Lollharder. Se Lollarder.
Lolli, Antonio, italiensk violinist,
f. omkr. 1730. d. 1802, var konsertmästare i Stuttgart
1762–73 och derefter i Petersburg, men tillbragte lång
tid på konsertresor genom Europa (i Sverige 1778, 84,
92), hvarvid han fick rykte för att vara en virtuos
med ofantlig teknik, men utan musikalisk smak och
taktkänsla. A. L.
Lom. 1. Zool. Se Lommarna. – 2. Sjöv., namn på
en åras handtag.
Lombard, urspr. en person, sedermera en
bankinrättning, som utlemnar penningelån mot
realsäkerhet (pant). Jfr Bank, sp. 1520. Sådana
affärer bedrefvos under medeltiden hufvudsakligen af
personer från Lombardiet (lombarder), deraf namnet.
Lombard, Lambert, en flandrisk målare, om hvars
namn mycken förvirring varit rådande, i det att
konstnärsnamnen Lambert, Lombard, Lambert Suavius,
Sustris och Susterman eller Suteman ansetts
beteckna en och samma person. Nyare forskningar
gifva vid handen, att under dessa namn träflas tre
skilda konstnärer, nämligen Lombard, målaren Sustris
(d. 1599) och L:s svåger, kopparstickaren Lambert
Suavius (verksam i midten af 1500-talet). – L. föddes
i Liége 1505 och utbildade sig under Jan Gossaert,
som ingaf honom lust för den italienska konsten. Han
skaffade sig äfven medel att resa till Italien, och
ehuru hans vistelse der icke blef lång, inverkade
den dock starkt på hans smakriktning. Han
studerade de klassiske italienske mästarna, främst
Rafael. Hans inflytande på den flandriska skolan
blef betydande, i synnerhet genom de många lärjungar
han utbildade. L. lefde och verkade till sin död,
1566, i Liége, egnande sig helt och hållet åt konst
och vetenskap. Af hans arbeten finnas tvänne,
Nattvarden och en allegoriserande framställning
af Mensklighetens olyckor, i Bruxelles samt Maria
med barnet och Lazarus’ uppväckande i Berlin.
C. R. N.
Lombardi, ett sammanfattande namn på en hel följd
af konstnärer i norra Italien, i synnerhet i Venezia
under renaissancen, hvilket namn delvis häntydde
på deras härstamning och födelseort, delvis äfven
var familjenamn (namnet på hvar och en särskildt är
singularformen Lombardo). Den förste, som nämnes,
är Martino L., arkitekt, som 1485–95 i Venezia byggde
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
