Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panjab ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i beröring med de till glödgning
upphettade metallväggarna i pannan, förorsaka
ångpanneexplosioner. För att hindra pannstensbildning
har man föreslagit dels mekaniska, dels kemiska
medel. Till de förra höra sågspån, garfvarebark
o. d. ämnen, som förekomma afsättandet af fasta
skorpor, till de senare klorbarium, som sönderdelar
gipsen i vattnet, eller en afpassad mängd kalkmjölk,
som sönderdelar i vattnet löst surt kalciumkarbonat.
P. T. C.
Panntoffel. Se Kartoffel.
Pannus (Lat., »tygstycke»), med., en grumling af
ögats hornhinna, liknande en hvit slöja med inväfda
kärl, är en envis kronisk, oftast obotlig bildning,
som uppkommit genom en inflammation i nämnda hinna.
F. B.
Panófka. 1. Theodor Sigismund P., tysk
konsthistoriker, f. i Breslau 1800, d. i Berlin 1858,
tillbragte större delen af 1820-talet uti Italien
och utarbetade en katalog öfver den stora samling
af antiker, som af museet i Berlin inköptes från den
bekante konstvännen J. S. Bartholdys sterbhus (Museo
Bartholdiano, 1827). Sedan Gerhard bragt till stånd
»Instituto di correspondenza archeologica» i Rom
(1829), gjorde P. denna institution högst väsentliga
tjenster. Bekantskapen med en fransk konstälskare,
diplomaten hertig de Blacas d’Aulps, förde honom
för flere år till Paris, der han utgaf början af en
beskrifning öfver dennes samlingar (Musée Blacas,
1830). Från 1835 var han bosatt i Berlin och verkade
dels vid universitetet, dels såsom tjensteman vid
museet. Såsom konsthistorisk författare gjorde han
sig skyldig till metodlöshet och eftergifvenhet för
förflugna idéer. Bland hans arbeten märkas Recherches
sur les véritables noms des vases grecs (1829),
Terracotten des museums zu Berlin (1841–42), Bilder
antiken lebens (1843) och Parodien und karikatyren auf
werken der klassischen kunst (1851). – 2. Heinrich P.,
tysk sånglärare, f. 1807 i Breslau, d. 1887, studerade
i Wien violinspelet för Mayseder och komposition
för Hoffmann, fortsatte dessa studier i München och
Berlin, men bosatte sig 1834 i Paris, hvarest han
utbildade sig till sånglärare. 1842 grundade han der
jämte Bordogni en »Académie de chant», lefde
1842–52 i London dels såsom eftersökt sånglärare, dels
såsom meddirektör vid italienska operan, återvände
derefter till Paris och flyttade 1866 till Florens,
fortfarande verksam såsom sånglärare. P. författade
flere sångskolor: The practical singing tutor,
L’arte del canto, Abécédaire vocal samt flere häften
vokaliser och några andliga sångskolor. I sin ungdom
komponerade han äfven för violin samt öfversatte till
tyskan Baillots L’art du violon.
Panophtalmitis (af Grek. pan, allt, och ofthalmos,
öga), med., en inflammation, som sträcker sig
till ögats alla delar, vanligen förenad med inre
varbildning och oftast utgående från en inflammation
i åderhinnan, en chorioiditis suppurativa.
F. B.
Panopiit (Grek. panoplites) fullt och tungt rustad
krigare; staty i full rustning.
Panoptikon, panoptikum (af Grek. pan, allt, och
optikos, som angår seendet), benämning på omfattande
samlingar af allahanda skådeföremål, särskildt på
vaxkabinett med bilder af historiska personer.
Panorama (af Grek. pan, allt, och horama, syn,
utsigt), vidsträckt utsigt åt alla håll från en
högt belägen punkt, t. ex. ett torn, en bergtopp;
rundutsigt; målning, som återgifver en sådan
utsigt, rundmålning. En panoramamålning anbringas
på de vertikala väggarna i en cylindrisk byggnad
och har tämligen betydande dimensioner. Åskådaren
befinner sig på en upphöjd plats i byggnadens midt,
på något afstånd från målningen, som belyses
skarpt, medan det direkta ljuset utestänges
från åskådareplatsen. Derigenom att linie- och
luftperspektiv i målningen noga iakttages samt
åtskilliga verkliga föremål, t. ex. träd, bänkar,
kanonlavetter, skanskorgar, placeras i förgrunden,
kan en förvånande illusion åstadkommas. Som
panoramamålningens uppfinnare anses den
irländske målaren R. Barker (rundmålning af
Edinburgh, 1788). Särskilda panoramabyggnader
hafva uppförts i flere stora städer; den mest
bekanta torde vara den invid Champs-Élysées i Paris
(1855). Panoramamålningarna pläga i regeln återgifva
bekanta utsigter eller bataljer, belägringsscener
o. d. Jfr Cyklorama, Diorama och Kosmorama.
Upk.
Panormos. Se Efesus och Palermo.
Panorpa L., zool., ett insektslägte, som är typen
för en egen familj, Panorpina (se Näbbsländor).
Panorpina (Panorpidae). Se Näbbsländor.
Panotyp (af Lat. pannus, tygstycke, och Grek. typos,
bild). Se Fotografi, sp. 121.
Panpipa. Se Panflöjt.
Panrussism (af Grek. pan, allt), sträfvandet att
utbreda ryskt välde eller rysk kultur öfver alla
slaviska folk. Jfr Panslavism, sp. 693.
Pansar (T. panzer, Ital. panciera, af pancia,
Fr. panse, buk, således egentl. den del af
rustningen, som skyddar sjelfva bålen; på franska
heter pansar cuirasse) en af metall eller annat
svårgenomträngligt ämne förfärdigad skyddsbeklädnad
mot anfallsvapen, såväl krigarens och riddarens
rustning (se d. o.) som den på krigsfartyg,
fästningsbröstvärn, kasematter o. s. v. anbragta
jern-(stål-)beklädnaden till skydd mot fiendens
artillerield. – I samma mån som artilleriets
förstörelseverkan stegrats, har också försvaret
rustat sig till motvärn, och det har i sin utveckling
hållit jämna steg med artillerivapnet. Det är
företrädesvis genom hopande af stora jernmassor i
väldiga pansarkonstruktioner man på senaste tider
söjrt skydd mot de gröfre artilleriprojektilernas
fruktansvärda verkan. Framforslandet af mycket
stora och tunga artilleripjeser i fält möter
emellertid stora svårigheter. Ombord på ett fartyg af
tillräcklig bärighet och i synnerhet i en fästnings
kasematter kunna deremot huru tunga pjeser som hälst
uppställas. Det är derför naturligt, att de gröfsta
kanonerna förekomma inom sjövapnet samt å de vid
kusterna belägna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
