- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
735-736

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schütz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

friare teologiens förnämste målsmän och var sedan 1864
ledare af den tyska protestantföreningen. Skrifter:
Das wesen der religion (1847), Lessing als theolog
(1854), Zur geschichte der neuesten theologie (1856,
4:de uppl. 1869; »Bidrag till den nyaste theologiens
historia», 1857), Predigten aus der gegenwart (8
saml. 1859–83) m. fl.

Schwarza, flod i furstendömet
Schwarzburg-Rudolstadt, rinner upp på Thüringerwald,
flyter med stridt lopp i nordöstlig riktning och
faller från v. ut i Saale. Längd 44 km. Schwarza-dalen
är bekant för sin naturskönhet.

Schwarzburg, suveränt furstehus i Thüringen, ett
af Tysklands äldsta. Det härstammar från Sizzo,
grefve af S. och Käfernburg (död 1160), hvars söner
bildade linierna S. och Käfernburg. Günther XXI,
tillhörande den förra grenen, valdes 1349 till tysk
konung, men dog redan samma år. Efter flere delningar
förenades husets alla besittningar af grefve Günther
XI af S. och Arnstadt (d. 1552). Hans söner Johann
Günther och Albert blefvo stamfäder, den förre för
huset Arnstadt, sedermera Schwarzburg-Sondershausen,
den senare för huset Schwarzburg-Rudolstadt. Områdena,
hvilka bestodo af län från Böhmen, Mainz, Kursachsen,
Sachsen-Weimar och Sachsen-Gotha, voro Rudolstadt,
Sondershausen, Frankenhausen, Arnstadt och Käfernburg
samt Ilm och Paulinzelle. Med afseende på sitt spridda
läge delades dessa i Oberherrschaft (1,076 qvkm.) och
Unterherrschaft (726 qvkm.), af hvilka det förra
gränsar till Sachsen-Weimar, Sachsen-Altenburg,
Sachsen-Meiningen, Sachsen-Gotha och preussiska
provinsen Sachsen samt det senare är omslutet af
sistnämnda provins.

1. Schwarzburg-Rudolstadt, furstendöme, omfattar 2/3
af Oberherrschaft (hufvudort Rudolstadt) och 1/3 af
Unterherrschaft (hufvudort Frankenhausen), utgörande
dessa områdens östra del. Areal 940 qvkm. Den förra
delen, särskildt Schwarza-dalen och sluttningen af
Thüringerwald, är berömd för sin naturskönhet samt
rik på skogar och berg; den andra delen är deremot en
bördig slätt. Högsta berget är Wurzelberg (872 m.) på
Thüringerwald. Floder: Saale med Loquitz och Schwarza
i Oberherrschaft, Wipper i Unterherrschaft. Omkr. 43
proc. af arealen äro upptagna af skog; 42 proc. äro
odladt land. De vigtigaste näringarna äro, i
Oberherrschaft: skogskultur, boskapsskötsel och
bergsbruk (jern, koppar, alun, marmor och skiffer),
i Unterherrschaft åkerbruk samt bergsbruk i mindre
skala (hufvudsakligen produktion af brunkol
och salt). Bland industrier märkas ylle- och
klädesmanufakturer, porslins-, glas- och kemiska
fabriker, maskintillverkning m. m. Samfärdseln
främjas af 301 km. landsvägar samt af delar af
Gera–Eichicht- och Saale-banorna. Befolkningen, som 1885
uppgick till 83,836 personer, är nästan uteslutande
protestantisk. För undervisningen är sörjdt genom
folkskolor, 1 gymnasium, 2 realskolor, 1 högre
flickskola och 1 seminarium. Författningen af 1854,
med en förändring af
1870, är konstitutionelt monarkisk. Landtdagen,
som samlas hvart 3:dje år, består af 16 medlemmar,
valda på 6 år, deraf 4 representanter för
de högst beskattade och 12 utsedda genom
allmänna val. Högre dömande instanser äro
»oberlandesgericht» i Jena och »landgericht»
i Rudolstadt. S.-R. sänder 1 ombud till tyska
riksdagen och 1 till förbundsrådet. Statsinkomster
och statsutgifter upptogos för åren 1888–90 till
2,234,200 mk; statsskulden var samtidigt 4,27 mill.,
aktiva 2,33 mill. mk samt matrikularbidrag 377,640
mk. Furstendömets trupper tillhöra 7:de thüringska
infanteriregementet. Vapnet består af landsdelarnas
tecken, den gyllene riksörnen i guld och ett gyllene
lejon i blått. Färgerna äro hvitt och blått. Det 1853
stiftade schwarzburgska hederskorset är gemensamt för
båda furstendömena. Hufvudstad: Rudolstadt.

Historia. Ludvig Fredrik antog 1711 furstevärdigheten,
hvilken dock först 1754 af kurfurstekollegiet
tillerkändes dåv. regenten Johan Fredrik. 1807
ingick S. i Rhenförbundet. 1816 löstes det från
det länsförhållande till Preussen, hvari det kommit
derigenom att Sachsen i Wienkongressen 1815 öfverlåtit
sina rättigheter på detta land, samt frigjordes 1823
och 1825 genom landafträdelser från ett liknande
beroende af Sachsen-Gotha och Sachsen-Koburg. Genom
lagen af 1816 erhöll S.-R, af furst Fredrik Günther
(1807–67) en representativ författning, hvilken
1848 omarbetades i liberal anda. Det ingick 1867 i
Nordtyska förbundet. Regerande furste är sedan d. 19
Jan. 1890 Günther.

2. Schwarzburg-Sondershausen, furstendöme,
omfattar 1/3 af Unterherrschaft (hufvudort
Sondershausen) och 1/3 af Oberherrschaft (hufvudort
Arnstadt). Areal 862 qvkm. 58 proc. af arealen
äro odlad, 30 proc. skogbevuxen mark. Landet
öfverensstämmer till beskaffenhet och näringar
med Schwarzburg-Rudolstadt. Bergsbruket är dock
mindre betydande, hvaremot textilindustrien samt
porslins-, maskin-, färg- och läderfabrikationen
äro af betydelse. Kommunikationerna underlättas af
goda vägar och flere privata jernbanor. Befolkningen
uppgick 1885 till 73,665 personer. För undervisningen
sörjes genom folkskolor, 2 gymnasier, 2 realskolor,
1 lärare- och 1 lärarinneseminarium. Enligt den
konstitutionella författningen af 1857 består
landtdagen, hvilken sammanträder hvart 4:de år,
af 15 medlemmar, 5 af fursten på lifstid utsedda,
5 representanter för de högst beskattade och
5 tillsatta för 4 år genom allmänna val. Till
tyska riksdagen sändes 1 ombud, likaledes till
förbundsrådet. Högre dömande instanser äro
»oberlandesgericht» i Naumburg och »landgericht»
i Erfurt. Statsinkomsterna uppgingo 1888–91 till
2,462,449 mk och utgifterna till 2,435,119 mk. 1888–89
års matrikularbidrag var 330,009 och statsskulden
3,6 mill. mk. Landets vapen och färger äro desamma
som Schwarzburg-Rudolstadts. Furstendömets
trupper tillhöra 3:dje thüringska
infanteriregementet. Hufvudstad: Sondershausen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free