Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vacuum, Lat., tomrum, fys., kallas ett rum, i hvilket ingen kropp befinner sig - Vacuumbroms. Se Broms - Vacuummeter, fys., instrument för uppmätning af tryck, lägre än atmosfertrycket - Vacuumventil. Se Luftventil - Vad, socken i Skaraborgs län - Vad och vadbenet, anat. Se Lägg 1. - Om kramp i vaden (vadkramp, sendrag) se Muskelsjukdomar - Vad, jur., i allmänhet det rättsmedel, hvarigenom i tvistemål sökes ändring hos hofrätten i underrätts hufvudsakliga utslag - Vad (T. wad). Se Bruna färger - Vad (fiskeredskap). Se Not och Påsenot - Vada, socken i Stockholms län - Wadai, en af de mäktigaste staterna i Sudan, Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vacuum, Lat., tomrum, fys., kallas ett rum, i hvilket
ingen kropp befinner sig. Absolut tomrum finnes
icke, utan allt rum i verldsrymden uppfylles
af etern (se d. o.), som fortplantar ljus- och
värmerörelsen samt förorsakar många afvikelser i
himmelskropparnas rörelser. Relativt tomrum kan
åstadkommas medelst luftpumpen, och ett dylikt
uppstår allestädes, der den rummet fyllande materien
aflägsnats, utan att luft eller någon annan materia
deri fått tillträde. Derigenom upphäfves lufttryckets
likhet i alla riktningar, och det uppstår ett ensidigt
tryck, som sträfvar att fylla tomrummet med luft eller
annan materia. Denna sträfvan ansågs länge vara utan
gräns, ända tills Torricelli 1643 med den af honom
uppfunna qvicksilfverbarometern visade, att denna
naturens sträfvan att fylla tomrummet l. »naturens
afsky för tomrum» (horror vacui) berodde på
atmosferens tryck och mättes af densamma. Efter honom
kallas tomrummet öfver qvicksilfret i en barometer
vacuum torricellianum, »torricelliska vacuum»
(se Torricellis försök). A. Bi-n.
Vacuumbroms. Se Broms.
Vacuummeter, fys., instrument för uppmätning
af tryck, lägre än atmosfertrycket (1,034 kg. på
qvcm.). Vacuummetern kan, i likhet med manometern (se
d. o.), vara antingen en »qvicksilfvervacuummeter»
eller en »metallvacuummeter» (den senare
af Bourdons eller af Schäffer-Budenbergs
konstruktion). De till ångmaskiner numera brukliga
äro metallvacuummetrar. Tryckmätare, som angifver
tryck såväl under som öfver atmosfertrycket,
kallas vacuum-manometer. Den skiljer sig endast
med afseende på graderingen från manometern och
vacuummetern. Då denna tryckmätare åverkas af
vanligt lufttryck (atmosfertrycket), står visaren
på nollpunkten. När ångtryck af högre tryck än
atmosfertrycket verkar i mätaren, gifver visaren
utslag på ena sidan, t. ex. höger om nollstrecket,
och när det tryck, som verkar i mätaren, är mindre
än atmosfertrycket, gifver visaren utslag åt
motsatt håll, eller till venster om nollstrecket.
J. G. B.
Vacuumventil. Se Luftventil.
Vad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad, Valla
tingslag. Areal 1,028 har. 391 innev. (1891). Annex
till Hjälstad, Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.
Vad och vadbenet, anat. Se Lägg 1. – Om kramp i vaden
(vadkramp, sendrag) se Muskelsjukdomar.
Vad, jur., i allmänhet det rättsmedel, hvarigenom i
tvistemål sökes ändring hos hofrätten i underrätts
hufvudsakliga utslag. Den, som vill vädja mot
häradsrätts dom, skall, innan åttonde dagen gått
till ända, den dagen inberäknad, då domen föll,
till domaren erlägga vadeskillingen, 3 daler = 1,50
kr. Mot rådstufvurätts dom vädjas med 2,50 kr. innan
kl. 12 å åttonde dagen, på lika sätt beräknad. Sedan
vad blifvit erlagdt, tecknar domaren eller rätten
vadebevis å den motvädjade domen, d. v. s. anteckning
om den dag parterna skola inställa sig i hofrätten,
den vädjande för att ingifva sin vadeinlaga och
motparten för att
mottaga densamma utan stämning eller annan kungörelse,
samt om de prestanda, hvilka af den vädjande skola
fullgöras vid äfventyr af talans förlust. Jfr
Appellation, Besvär, Prestera, Rättsmedel.
L. A.
Vad (T. wad). Se Bruna färger.
Vad (fiskeredskap). Se Not och Påsenot.
Vada, socken i Stockholms län, Vallentuna härad. Areal
1,962 har. 323 innev. (1891). V. bildar med Angarn
ett konsistorielt pastorat, Upsala stift, Vestra
Roslags kontrakt.
Wadai, en af de mäktigaste staterna i Sudan, Afrika,
begränsad i n. af Borku eller, måhända rättare, af
Tibesti, i ö. af Dar-Fur, i s. af njam-njams rike och
i v. af Bagirmi, sjön Tsad och Kanem. Det egentliga
W. har enl. Reclus en obetydlig utsträckning;
men det eröfrade området är tio gånger större,
och med vasallstaterna, utom Kanem och Bagirmi,
har det hela en utsträckning af omkr. 445,000
qvkm. samt en folkmängd, enl. Nachtigal, af
omkr. 2,6 mill. Jämfördt med Bornu, är W. ett
fattigt land; dess jord är i allmänhet föga bördig,
och dess innevånare hafva ej nått samma grad af
civilisation och näringsflit, som man funnit hos
kanuri. Många trakter af landet, särskildt i n.,
sakna vatten; men dess mellersta och östra delar,
der Batha och dess högerbiflod Beteka (tillflöden
till sjön Fittri) bildats, äro bättre vattnade, och
den lätta jorden är lämplig för odling. Batha och
Beteka föra dock vatten endast en kort period, under
regntiden; likväl saknas ej vatten äfven under den
torra årstiden, emedan man öfverallt i dessa floders
sandiga eller steniga bädd finner vatten på ett djup
af 0,5–1,5 m. I södra delen af W. eller rättare
i Dar-Runga flyter Aukadebbe, som skall vara ett
tillflöde till Sjari (Tsads vattenområde). Innevånarna
tillverka i allmänhet endast grofva bomullsväfnader,
tokaki. De odla blott ett enda sädesslag, negerhirs,
och detta endast till eget behof, och uppföda
blott ett litet antal hästar, af dålig ras. Men de
ega stora hjordar af nötkreatur, får och getter,
och tack vare det torra klimatet trifves kamelen
väl i W. I n. är strutsen allmän. Elfenben skall
finnas i utomordentlig myckenhet. Befolkningen
består af olika grupper. Araberna (kallade aramka)
äro jämförelsevis mycket talrika, men den politiska
makten tillhör likväl infödingarna, en negerras, maba,
som enligt Nachtigal utgör 1/7 af hela befolkningen
och bebor det egentliga W. n. om floden Beteka
till dess förening med Batha. Deras språk, bora
mabang, af hvilket Barth gjort en ganska fullständig
ordsamling, är internationell bland de öfriga folken,
såsom abu-sjarib, s. och s. ö. om maba, tama, i
bergstrakterna n. ö. om Wara, rikets gamla hufvudstad,
nu nästan öde, samt massalit, nomader. En annan mäktig
folkgrupp bilda kuka och bulala, hvilka bebo Bathas
dal och grundat Fittristaten, der de njuta ett visst
oberoende och styras af en sultan under sultanens
af W. öfverhöghet, samt midogo, nära sjön Fittri,
likaledes nästan sjelfständiga. Norr om det egentliga
W. äro zoghaua representerade af några stammar. –
Sultanen af W., som leder sin härkomst från den
nubiska stammen ghemir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
