- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
263-264

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Var. 2. Departement i sydöstra Frankrike - Var (Lat. pus, Grek. pyon), med., är en vanligen gräddliknande vätska - Vara, socken i Skaraborgs län - Varagalen. Se Dingon - Warali, en indisk stam. Se Kolh - Varallo, stad uti italienska prov. Novara - Varan, strandbygden i Bleking - Varangerfjord, stor hafsvik i norska Finmarken - Varanidæ. Se Varnödlor - Varasd, T. Warasdin. 1. Komitat i Kroatien-Slavonien - Varasd. 2. Hufvudstad i nämnda komitat - Varbælgjar. Se Varbälger - Warbeck, Perkin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fyller ej behofvet. Rikare afkastning lemnar vin- och
fruktodlingen (oliver och andra sydfrukter). Omkr. 35
proc. af arealen äro trädbevuxen mark. Depart.
eger jern-, bly- och kolgrufvor, och många slag
af sten brytas. Salt erhålles vid kusten, der
ock ett indrägtigt fiske bedrifves (tonfisk och
sardiner). Industrien lemnar stengods, papper,
väfnader af silke, ylle och bomull, tvål och parfymer
m. m. V. är indeladt i 3 arrondissement: Draguignan,
Brignoles och Toulon. Hufvudstad: Draguignan.

Var (Lat. pus, Grek. pyon), med., är en
vanligen gräddliknande vätska, som under vissa
sjukdomsförhållanden bildas i organismens väfnader
och vid mikroskopisk undersökning visar sig
innehålla vissa karakteristiska formbeståndsdelar,
de s. k. varkropparna. Var uppträder under olika
förhållanden. Det afsöndras från öppna sårytor. Om
det bildas på något ställe i en väfnad, uppstår der en
s. k. varhärd. Förstoras denna, och flyta flere dylika
tillsamman, under det att väfnadens egna element gå
under eller trängas åt sidan, uppkommer en varhåla
(abscess), som efter en tid blir begränsad mot den
friska väfnaden genom en s. k. granulationsmembran
(membrana pyogenetica). Banar varet sig från en
sådan håla väg genom olika väfnader in i någon
af kroppens håligheter eller ut genom huden,
uppstå s. k. fistelgångar. Öppnar sig en varhärd
direkt ut på en slemhinna eller å huden, uppstår
ett sår (ulcus). Ligger varet ej i en håla, utan
väfnaden sjelf är liksom indränkt dermed, talar
man om en varinfiltration (phlegmone). Afsöndras
var från en slemhinna, säges denna vara säte för
en varig katarr. – Varet kan vara mer eller
mindre tjockflytande, beroende på rikedomen
af varkroppar. Ett mycket tunnt var kallas
»seröst». Genom en tillblandning af blod får varet
en mer eller mindre brun färg. Under inverkan
af en del mikrober undergår det sönderdelning
och blir då vanligen »missfärgadt» (grått,
grågrönt eller smutsgult) samt får en obehaglig
lukt. Afstannar den egentliga varbildningsprocessen,
inträder läkning i en eller annan form. Varet
resorberas, d. v. s. var-kropparna eller de döda
leukocyterna (hvita blodkropparna) upptagas och
bortskaffas af lefvande celler, som strömma till
sjukdomshärden. Åtskilliga af dessa celler utveckla
sig och bilda en s. k. granulationsväfnad, som sedan
öfvergår till bindväf. På detta sätt blir den del
af väfnaden, som förstörts under sjukdomsprocessen,
ersatt af en ärrbildning. En annan utgång är den att
varet inkapslas och blir liggande som en död massa,
omsluten af en bindväfsmembrån. Se vidare Varbildning.
J. E. J-n,

Vara, socken i Skaraborgs län, Barne härad. Areal
1,371 har. 1,189 innev. (1891), Annex till Skarstad,
Skara stift, Barne kontrakt. – Inom socknen ligger
vid Uddevalla–Herrljunga-banan V. stationssamhälle,
med municipalstyrelse sedan 1883. Det är en
framstående handelsplats, med bankkontor, postkontor,
telegrafstation, apotek, hotell samt många handlande
och handtverkare. Framförallt drifves stark
spanmålshandel. Stationssamhällets anhållan att få bilda
köping ligger f. n. (1892) under afgörande hos
regeringen.

Varagalen. Se Dingon.

Warali, en indisk stam. Se Kolh.

Varallo, stad uti italienska prov. Novara,
i en dal af Penninska alperna, vid Pos biflod
Sesia. Omkr. 2,600 innev. Gymnasium. Staty af Viktor
Emanuel. I stadens kyrkor finnas flere konstverk af
den i trakten födde målaren Gaud. Ferrari. Omedelbart
n. ö. om staden ligger den särskildt d. 15 Aug. (Marie
himmelsfärdsdag) mycket besökta vallfartsorten
Sacro Monte, med 46 kapell, utom den på bergets
topp belägna kyrkan. Dessa kapell eller oratorier
innehålla framställningar ur den heliga historien
i kroppsstora figurer af bränd lera samt fresker af
Ferrari, Tibaldi m. fl. Vallfartsorten anlades 1486.

Varan, strandbygden i Bleking.

Varangerfjord, stor hafsvik i norska Finmarken,
intränger från ö. mot v. mellan Nord- och Sydvaranger,
har en längd af bortåt 60 km. och klyfver sig på
södra sidan i flere smärre vikar. Fjordens inre
del skiljes från Tana-elfvens dalsänkning genom
ett endast 15 km. bredt ed. Kusterna kring V. äro
i allmänhet låga, här och der afbrutna af enstaka
fjäll. Växtligheten, som vid Vadsö är ytterst torftig,
tilltager längre in, och Sydvaranger har att uppvisa
stora skogar. Utom Vadsö stad träffas vid fjorden, i
synnerhet på norra sidan, en hel rad handelsplatser,
bl. a. Mortensnæs (med ett märkligt fornminne),
Næsseby och längst in Nyborg. V. befares af flere
ångbåtar. E. H.

Varanidae. Se Varnödlor.

Varasd [va’rasjd], T. Warasdin. 1. Komitat i
Kroatien-Slavonien, vid gränsen mot Steiermark och
Ungern, mot hvilka Saves biflod Sotla, Matzelbergen
och Drave bilda gräns. Areal 2,521 qvkm. 229,063
innev. (1880). Med undantag af en genom midten af
komitatet gående bergskedja Ivancica (1,030 m.) är
detta ett välodladt slättland med tätare befolkning
än någon annan del af den ungerska rikshälften. –
2. Hufvudstad i nämnda komitat, på högra sidan
af Drave. 10,371 innev. (1880). Fordom starkt
befäst. Tobaks- och likörfabriker samt handel med
trävaror och frukt, i synnerhet plommon.

Varbaelgjar. Se Varbälger.

Warbeck [oår-], Perkin, engelsk tronpretendent,
skall enligt uppgift af anhängarna till huset Tudor
hafva varit son af en fransk jude, men blef 1492
af hertiginnan Margareta af Burgund, syster till
konung Edvard IV och en hätsk fiende till Henrik
VII och huset Tudor, erkänd som brorson. Hon påstod
nämligen, att Edvard IV:s söner icke mördats af
Richard III, utan endast hållits dolda. W., som
hade en slående likhet med Edvard IV, uppträdde
derpå som tronpretendent under namn af dennes son
Richard. Understödd af Henrik VII:s fiender och en
tid äfven af skotske konungen Jakob IV, inföll han
gång på gång i England och Irland. Vid sitt sista
infall, i England 1497, bragtes han emellertid i
sådant trångmål, att han måste öfverlemna sig åt sin
fiende, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free