Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Welwitschia mirabilis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[-tin], kyprad bomullssammet, manchester; sjagg,
plysch.
Welwitschia mirabilis, bot., ett i sanning
»underbart» s. k. barrträd, dock hörande till den från
Coniferae numera afskilda ordn. Gnetaceae. Detta
högst egendomliga träd upptäcktes för omkr. 30 år
sedan af botanisten Welwitsch å öckenhögslätterna
i sydvestliga Afrika. Bland de 3 slägten, som
tillhöra ordn. Gnetaceae (se d. o.), anser man
detta möjligen vara det äldsta. Hela trädet – om
man så kan kalla det – liknar närmast till formen
en jättestor rättika. Den under hjertbladen sittande
stamdelen är det enda stjelkledstycke, som utvecklas,
och den kan under årens lopp nå en omkrets af ända
till 4 m., med en längd af endast 50–70 cm. Detta
stamstycke bär endast 2, på jordytan liggande blad,
hvilka äro aflånga, jämnbredt nerviga, läderartade
och i den fria änden mer eller mindre djupt splitsade
i flere eller färre spetsiga flikar, böjda hit och
dit. Dessa äro de två första örtblad, som utvecklas
straxt efter hjertbladen, och de förblifva de enda,
som utvecklas hos detta träd. De utmärka sig genom
sin oerhörda längd, som kan uppgå till 2 m., samt
sin långa varaktighet, i det de lefva lika länge som
växten sjelf. Den öfre, tvärhuggna ytan af stamstycket
mellan de båda bladen visar ett större eller mindre
antal grofva, barkbetäckta, skrofliga ringar,
delade på midten genom en fåra, som blir vidare åt
sidorna. I bladvinklarna utbryta å gaffelgreniga
blomställningar dels 4-radiga, axlika hanblommor,
dels skarlakansröda honblommor. Kalken består hos
hanblommorna af 2 alternerande bladpar, af hvilka
det innersta är något sammanvuxet. Ståndarebildningen
utgöres likaledes af 2 bladkransar, den yttersta med
2 och den innersta med 4 ståndare, hvilka alla äro
sammanvuxna till ett rör. Midt i hanblomman finnes
ett sterilt ägg. Honblomman består af en 2-talig,
sambladig kalk. O. T. S.
Veman, Karl Gustaf, finsk språkforskare och
skald, född 1740 i Libelits socken, Karelen, blef
1766 magister vid Åbo universitet och publicerade
följande år en disputation De convenientia linguarum
hebreae et fennicae, I, på grund hvaraf han 1768
utnämndes till docent i finska språket. Han var
sålunda den förste läraren i detta språk vid
Finlands universitet. Samma och följande år utgaf
han flere finska dikter på finsk runometer med
anledning af svenska hoffester och andra politiska
händelser; bl. a. utgaf han en sång med jämnsides
löpande svensk och finsk text med anledning af
1772 års statshvälfning. V. prestvigdes i Upsala
1774 och tjenstgjorde de följande åren i Sverige
såsom militärprest, hvarunder hertigarna Karl
och Fredrik Adolf af honom togo undervisning
i finska. År 1776 blef V. kyrkoherde i Kimito
i sydvestra Finland och sökte såsom sådan
särskildt höja den sockenskola derstädes, som
redan grundlagts af Axel Oxenstierna och sålunda
är den i sitt slag äldsta i Finland. V. dog 1803.
O. G.
Vemdalen, socken i Jämtlands län, Hede tingslag. Areal
1,098 qvkm. 975 innev. (1891).
Annex till Hede, Hernösands stift, Jämtlands södra
kontrakt.
Vemmenhög. 1. Härad i Malmöhus län, ingår i
Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsaga och
Ljunits, Herrestads och Vemmenhögs härads fögderi
samt omfattar socknarna Simlinge, Heminingsdynge,
Södra Åby, Östra Torp, Lilla Isie, Espö, Östra
Klagstorp, Kellstorp, Lilla Bedinge, Gerdslöf,
Önnarp, Tullstorp, Svenstorp, Östra Vemmenhög, Vestra
Vemmenhög, Skifarp, Örsjö, Solberga, Hasle-Bösarp,
Slimminge, Skurup, Grönby, Gustaf. Areal 35,538
har. 22,968 innev. (1891). – 2. Kontrakt i Lunds
stift, omfattar de elfva pastoraten Kellstorp och
Lilla Bedinge; Grönby och Anderslöf; Gerdslöf och
Önnarp; Östra Vemmenhög och Vestra Vemmenhög; Solberga
och Hasle-Bösarp; Östra Torp och Lilla Isie; Espö och
Östra Klagstorp; Gustaf; Tullstorp och Svenstorp;
Hemmingsdynge och Södra Aby; Skurup. Areal 32,135
har. 20,186 innev. (1891). – 3. Vestra V., socken i
Malmöhus län, Vemmenhögs härad. Areal 579 har. 467
innev. (1891). Annex till Östra Vemmenhög.
– 4. Östra V., socken i Malmöhus län,
Vemmenhögs härad. Areal 2,415 har. 1,444 innev.
(1891). Ö. V. bildar med V. V. ett regalt
pastorat, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Vemmerlöf. Se Vestra Vemmerlöf och Östra Vemmerlöf.
Vemmetofte, adligt frökenkloster i Danmark, omkr. 11
km. från Storheddinge på Själland, stiftades 1735
för döttrar af adelsmän eller af män i de tre
högsta rangklasserna. Drottning Charlotta Amalia
hade i sådant syfte redan 1694 köpt V., men planen
förverkligades, först då hennes dotter, prinsessan
Sofia Hedvig, som bodde derstädes, 1735 aflidit. I
spetsen för klostret står en priorinna; 16 fröknar
åtnjuta der bostad och underhåll samt en årsränta
(häving) af 1,200 till 1,500 kr. Inalles uppbära 30
fröknar 1,500 kr., 180 från 600 till 1,000 kr. och
240 från 200 till 400 kr. Inskrifningsafgiften är
1,000 kr. Till klostret höra herregården Höjstrup och
sammanlagdt 1,466 t:nr hartkorn samt ett kapital af
omkr. 7 mill. kr. E. Ebg.
Vemo. Se Vehmo.
Ven, anat. Se Vener.
Vena koboltgrufvor, en samling större och
mindre, fordom på koboltkis och något kopparkis
bearbetade, nu vattenfyllda grufhålor, nedsprängda
i glimmerskifier och hälleflintgneis ö. om sjön
Ammelången, omkr. 8 km. österut från Askersund. Den
af röd gneis omgifna, malmförande bergartens
strykningsriktning är v. n. v.–ö. s. ö.; stupningen
är nästan lodrät – Då det belgiska bolaget »Vieille montagne» (se d.
o.), som eger Ammebergs omkr. 8 km. längre åt söder
belägna zinkgrufvor, för åtskilliga år sedan mottog
Venafältet, inom hvilket på sin tid ett mycket stort
antal arbetare hade varit sysselsatt, voro nästan
alla grufvorna i detsamma sedan gammalt öppnade,
ehuru de då ej bearbetades. Bolaget upptog arbetet
i en del af dessa och sänkte några nya, men upphörde
åter med allt arbete omkr. år 1870. E. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
