- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
705-706

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westerlund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landsbygden och 1,403,700 kr. i städerna samt för annan
fastighet 19,455,990 kr. å den förra och 23,702,200
kr. i de senare, hvartill kommer värdet af statens och
menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden till
5,199,500 kr. och i städerna till 2,917,400 kr. Något
fideikommiss finnes icke inom detta län.

Med Vesternorrlands län förstods ursprungligen det
administrativa område, som omfattade Helsingland,
Gestrikland och Herjedalen. Den 13 Mars 1654 lades
dertill äfven »Hernösands län». Senare räknades
under långa tider äfven Jämtland och Lappland till
V. Men den 29 Juni 1762 delades det i 2 län: V.,
omfattande Medelpad, Ångermanland och Jämtland,
och Gefleborgs län, omfattande det öfriga. Den 7
Maj 1810 afskildes Jämtland från V. och förenades
med Herjedalen till ett särskildt län, Jämtlands.
K. S.

Vesternorrlands regemente (n:r 29), intill 1886
benämndt Vesternorrlands beväringsbataljon och
till 1893 Vesternorrlands bataljon, uppsattes 1853,
men utgjordes ända till 1886 af endast officerare och
underofficerare. Sistnämnda år fick bataljonen jämväl
60 volontärer (inberäknadt korpraler); 1887 ökades
detta antal till 300, bataljonens s. k. stamtrupp,
och 1892 till 500. Regementets verkliga styrka
utgöres f. n., före den 1892 beslutade ombildningen,
af 18 officerare, 22 underofficerare och spel med
underofficers värdighet, 3 civilmilitärer och 308
man i nummer. Chefsstationen och den samlade delen
af stamtruppen äro förlagda i Hernösand. Regementets
mötesplats är Sånga mo, omkr. 17 km. från Sollefteå.
C. O. N.

Vesterplana, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. Areal 685 har. 325 innev. (1891). Annex till
Medelplana, Skara stift, Kinna kontrakt.

Vester-Rekarne härad, i Södermanlands län, ingår i
Lifgedingets domsaga och Rekarne fögderi samt omfattar
socknarna Fors, Torshälla landsförsamling, Gillberga,
Lista, Tumbo, Råby-Rekarne, Öja, Vestermo. Areal
41,677 har. 12,590 innev. (1891).

Vester-Rekarne kontrakt, i Strengnäs stift,
omfattar de sex pastoraten Kung Karl och Torpa;
Eskilstuna stad, Fors och Kloster; Gillberga och
Lista; Torshälla stads- och landsförsamlingar; Tumbo
och Råby-Rekarne; Öja och Vestermo. Areal 60,867
har. 30,728 innev. (1891).

Vesterrum, socken i Kalmar län, Södra Tjusts
härad. Areal 14,837 har. 1,838 innev. (1891). Annex
till Gladhammar, Linköpings stift, Södra Tjusts
kontrakt.

Vester Silfberg. Se Silfberg 3.

Vesterstad, socken i Malmöhus län, Färs härad. Areal
3,154 har. 1,860 innev. (1891). V. bildar med Östraby
ett alternerande regalt och konsistorielt pastorat,
Lunds stift, Färs kontrakt.

1. Westerstrand, Sven Peter (Per), ämbetsman,
vitterlekare, teaterdirektör, född d. 27 Febr. 1785 på
Ukna komministerboställe i Norra Tjust, Kalmar län,
blef student i Upsala 1803 och filos. magister 1809
samt registrator och
aktuarie vid Generallandtmäterikontoret
1812. Han förordnades 1813 till revisor i
generalkrigskommissariatet vid svenska armén i
Tyskland, i hvilken egenskap han 1814 reviderade
hannoveranska regeringens räkningar å försträckningar
till svenska armén under fälttåget och genom sina
vid dem gjorda anmärkningar gaf upphof till en för
Sverige mycket gynsam liqvidationsplan, som antogs
äfven för liqvider med andra makter. S. å. utnämndes
W. till fältkamrer. Han befordrades 1817 till
ingeniör i Landtmäterikontoret och 1818 till
kamrer i Statskontoret, utarbetade ett formulär
till rikshufvudbok, hvilket 1823 antogs af rikets
ständer att för framtiden lända till efterföljd, samt
utnämndes 1824 till statskommissarie, 1831 till vice
president och 1832 till president i Statskontoret. I
flere komitéer och inrättningar af ekonomisk natur
arbetade W. såsom ledamot eller sekreterare. Han
kallades 1818 till ledamot af Musikaliska akademien
(hvars kamrerare han blef 1829) och 1833 till
hedersledamot af Landtbruksakademien. 1832
förordnades W. till förste direktör vid K. M:ts
hofkapell och spektakler och var styresman för denna
konstanstalt till 1840, dock med tjenstledighet
från Juli 1838. Under hans direktörstid uppsattes
bl. a. operorna »Fra Diavolo», »Den stumma från
Portici», »Robert af Normandie», »Euryanthe» och
operetten »Alphyddan» samt bland talpjeser Schillers
»Orleanska jungfrun» och »Kabal och kärlek»,
V. Hugos »Hernani» samt Grillparzers »Sappho» och
»Stamfrun». W. adlades 1842 och erhöll 1851 afsked
från sitt presidentämbete. Död under ett tillfälligt
besök på Åkers krutbruk d. 23 Okt. 1857. – I sina
ämbetsvärf ådagalade W. stor förmåga och den mest
berömvärda pligttrohet, men på samma gång fann han
tid att skatta åt sällskapsglädjen och var i den
stockholmska umgängesverlden ända till sitt frånfälle
en omistlig person, allmänt uppburen till följd af
sin sällsporda förmåga att både glädja och gagna
på det mest älskvärda sätt. Också åtnjöt han en
oförliknelig popularitet. I sällskapet Par Bricole
var han länge stormästare och i sina yngre år en
gerna hörd bellmanssångare. Han var sjelf kompositör
till åtskilliga stycken i den af honom utgifna
trio-samlingen »Sillsalaten» för mansröster. Bland
Götiska förbundets ledamöter träffar man honom (under
namnet Thormoder). W. öfverflyttade till svenska
åtskilliga operatexter (»Euryanthe», »Zampa»,
»Hugenotterna»), och hans 1843 utg. »Metriska
öfversättningar» innehålla tolkningar af Shaksperes
»Julius Caesar», Corneilies »Cid» samt Göthes
»Reineke Fuchs». Han utgaf jämväl ett mindre häfte
Dikter (1853, innehållande de hexa-metriska idyllerna
»Björnskallet» och »Kyrkoplikten» i J. H. Voss’ stil
jämte öfversättningar af tvänne bland Voss’ mera
kända idyller) och, såsom frukter af sitt intresse
för helt andra områden, Handbok i arithmetiken
eller sifferräkneläran
(1850) samt Förslag till
regeringsform för Sverige
(1856, under signaturen
Välment).

2. Westerstrand, Hertha Aurora, sångerska, den
föregåendes dotter, född i Stockholm d. 16 Febr. 1821,
död på Åkers krutbruk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free