Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestindiska kompaniet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marrucinernas land. De besegrades af romarna i
samnitkriget (senare hälften af 4:de årh. f. Kr.) och
blefvo sedermera Rom trogna till bundsförvantkriget
(91–88 f. Kr.), hvari de helt och hållet
underkufvades. R.Tdh.
Westinghouses broms [oä’stinghaus]. Se Broms.
Vestitur (af Lat. vestire, bekläda), detsamma som
investitur (se d. o.).
Vestkinde, socken i Gotlands län, Norra
häradet. Areal 3,459 har. 569 innev. (1891). V. bildar
med Bro ett konsistorielt pastorat, Visby stift,
Norra kontraktet.
Vestkustbanan är den i dagligt tal förekommande
benämningen på jernvägslinien från Helsingborg
till Göteborg längs Sveriges vestkust. Denna
jernväg eges f. n. af tre olika bolag, nämligen
sträckan Helsingborg–Halmstad af Skåne-Hallands,
sträckan Halmstad–Varberg af Mellersta Hallands samt
sträckan Varberg–Göteborg af Göteborg-Hallands
jernvägsaktiebolag. Förenämnda jernvägssträckor
hafva en längd af resp. 92, 74 och 77 km., så att
linien i sin helhet utgör 243 km. Jernvägen, som är
af normal spårvidd (1,435 m.), utgår i Helsingborg
dels från den Landskrona och Helsingborgs jernvägar
tillhörande stationen derstädes, vid hvilken jämväl
Helsingborg–Hessleholms-jernvägens tåg in- och
utgå, dels från den i sammanhang med tillkomsten
af ångfärjeförbindelsen mellan Helsingör och
Helsingborg anlagda s. k. ångfärjestationen
dersammastädes. Från Helsingborg går banan
norrut öfver Kattarp, hvarest den korsas af den
Skåne-Hallands jernvägsaktiebolag tillhörande
jernvägslinien Astorp–Höganäs, och Engelholm,
der den har anslutning till Landskrona–Engelholms
jernväg, genom den Hallandsås skärande Sinarpsdalen
till Båstad och Halmstad, der den står i förbindelse
med jernvägslinierna till Nässjö och sjön Bolmen. Från
Halmstad fortgår banan öfver Falkenberg till Varberg,
derifrån jernväg utgår till Borås, och vidare öfver
Kungsbacka till Göteborg, der densamma på en viadukt
är framdragen öfver Vestra stambanan och utmynnar i
Bergslagernas jernvägars station derstädes. För allmän
trafik öppnades sträckan Helsingborg–Engelholm
d. 9 Jan. 1885, sträckan Engelholm–Halmstad
d. 21 Aug. s. å., sträckan Halmstad–Varberg d. 18
Sept. 1886 och sträckan Varberg–Göteborg d. 1
Sept. 1888. Till följd deraf att banan förmedlar
samfärdseln mellan Skåne och Danmark samt Göteborg
och Norge, är persontrafiken liflig och medgifver
upprätthållande af tågförbindelse 2:ne gånger i
dygnet mellan Helsingborg, Göteborg och Kristiania.
J. L.
Westlake [oä’stlek], John, engelsk rättslärd,
f. 1828, blef 1854 advokat, 1877 hedersdoktor
i Edinburgh och 1888 professor i folkrätt vid
universitetet i Cambridge. Han har författat bl. a. A
treatise on private international law (1858; 3:dje
uppl. 1890) och vardt från början medutgifvare af
Bruxelles-tidskriften »Revue de droit international».
Vestland, socken i Upsala län, Örbyhus härad. Areal
18,452 har. 2,494 innev. (1891).
V. bildar med Tolfta ett konsistorielt pastorat,
Upsala stift, Örbyhus kontrakt.
Vestlandet, i Norge. Se Norge, sp. 1340–41.
West-Lothian [oä’stlöthjön]. Se Linlithgow 1.
Westly-Richards gevär [oä’stli ritjörds], portugisiskt
gevär efter Milbanks system. Om detta system se
Eldhandvapen, sp. 348. H. W. W.
Westmacott [oä’stmäkött], i. Sir Richard W., engelsk
bildhuggare, f. i London 1775, d. derst. 1856,
studerade i London och reste 1792 först till Paris,
sedan till Rom för att utbilda sig. Ett af hans
första större verk var en stod till häst af General
Abercromby; derefter följde Nelsons staty samt flere
monument i Paulskyrkan och Westminster Abbey. Han
utförde 1820 en ryttarestaty af konung Georg III,
framför Windsor, samt vidare en kolossalbild
af Achilles för Hydepark och Nelsons monument i
Birmingham. Till hans bästa verk från 1820- och
1830-talen höra bl. a. Den lyckliga modern och Den
olyckliga modern, två marmorgrupper, Zigenerska, en
kolossalstaty af Hertigen af York, Waterloo-vasen
(1835), bildstod i brons af Lord Bentinck, i
Kaklutta, och byst af Walter Scott (1838), alla
kraftigt utförda. Han var från 1826 professor vid
konstakademien i London. – 2. Richard W. d. y.,
den föregåendes son, bildhuggare, f. i London 1799,
d. derst. 1872, studerade först under sin fader,
men utbildade sig sedan i Rom och Florens efter
antiken. Han skapade många idealverk och porträtt,
såsom Cymbalspelerska, David med Goliats hufvud,
Ariel, Knäfallande ängel, Nymf, som går i badet,
byst af grefve Talbot m. fl. – 3. James Sherwood
W., engelsk bildhuggare, gjorde sig vid midten af
1840-talet bemärkt för bildverk af idealt innehåll i
en gratiöst vek art. Han vistades i Rom omkr. 1850
och utförde då och under den följande tiden flere
reliefer i Thorvaldsens stil efter dennes »Natt» och
»Morgon», en grupp af Simson med lejonet (1853), Peri
(efter Moores »Lalla Rookh»), Flickan vid källan,
en Victoria, Alexander den store, Elaine (efter
Tennyson) samt för Parlamentshuset flere statyer af
Lord Winchester och Lord Gloucester.
Vestmakterna, en benämning, hvarunder vanligen
innefattas Frankrike och England.
Westman, Olof Olai, prest, vitterhetsidkare,
född i Göteborg d. 23 Febr. 1750, blef student i
Upsala 1767, filos. magister med andra hedersrummet
1773 och lektor vid Göteborgs gymnasium 1779. Han
enhöll 1788 Starrkärrs pastorat till prebende,
fick teol. doktors titel 1793, utnämndes till
kontraktsprost i domprosteriet 1797 och till domprost
i Skara 1801. Död d. 14 Dec. 1811. W. bevistade
såsom ledamot af presteståndet riksdagarna 1800
och 1810. Han var 1780–1801 sekreterare i Göteborgs
Vet.- och Vitt. samhälle. Han gjorde sig känd såsom
orator på latin och svenska samt diktade åtskilliga
skaldestycken, intagna i nämnda samhälles handlingar
(»Tankar vid en promenade», »Enslighetsälskaren»
m. fl.).
Westman, Ernst Willgott, metallurg, född d. 8
Nov. 1823 i Linköping, egnade sig redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
