Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestmanlands regemente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Theorie der neuhochdeutschen metrik (1870; 2:dra
uppl. 1877), Allgemeine theorie der musikalischen
rhytmik seit J. S. Bach (1880) och Die musik
des griechischen alterthumes (1883). – Genom att
till grund för den metriska teorien lägga de gamles
(hufvudsakligen Aristoxenos’) rytmiska lärosatser och
tillika framhålla det nära sambandet mellan musikalisk
och metrisk rytm öppnade W. för metrikens studium
nya banor och fann många efterföljare. – 2. Karl
Friedrich Otto W., tysk läkare, f. 1833, d. 1890,
blef 1861 docent, 1869 e. o. och 1874 ord. professor
i psykiatri och nervsjukdomar i Berlin. W:s arbeten
hänföra sig dels till ryggmärgens sjukdomar i och för
sig, dels till frågan om deras sammanhang med den
progressiva, allmänna paralysien, dels till öfriga
grenar af nervpatologien och psykiatrien. De flesta af
dem äro otfentliggjorda i det af honom 1868 grundlagda
»Archiv für psychiatrie und nervenkrankheiten».
1. A. M. A.
Westpoint [oä’stpåjnt], Nord-Amerikas Förenta
staters krigsskola, belägen i staten New York i
en romantisk trakt på högra stranden af Hudson,
80 km. n. om New York. Den grundades 1802 och
besökes i medeltal af 300 kadetter, hvilka vid sitt
inträde måste vara mellan 17 och 22 år och fria
från hvarje sjukdom samt nöjaktigt kunna bestå
en noggrann inträdesexamen i läsning, skrifning,
rättstafning, grammatik, aritmetik, geografi och
unionens historia. Kursen, som genomgås på 4 år,
är mycket omfattande, och föga öfver halfva antalet
kadetter går igenom i afgångsexamen. Disciplinen är
mycket sträng. Undervisningen är kostnadsfri; hvarje
kadett erhåller t. o. m. 540 dollar pr år, hvilka
med god ekonomi äro tillräckliga för hans underhåll.
Westpreussen [-pröjsen], preussisk provins, bildad
1878 genom den gamla prov. Preussens delning i två
provinser: Ostpreussen och Westpreussen, gränsar i
v. till Pommern och Brandenburg, i s. till Posen
och Polen (gräns delvis Weichsels biflod Drewenz),
i ö. till Ostpreussen och i n. till Östersjön. Areal
25,509 qvkm. 1,433,480 innev. (1890), deraf omkr 2/3
tyskar och 1/3 polacker. Provinsen ligger på nordtyska
slätten och genomdrages från v. till ö. af sydbaltiska
kustplatån, som Weichsel genombryter i en djup dal,
hvilken från södra gränsen till Montauer Spitze,
der Weichsel och Nogat skilja sig, är 7–8 km. bred,
men längre ned vidgar sig till ett bredt delta, som
är utomordentligt bördigt, men ligger mycket lågt,
delvis t. o. m. under hafsspegeln, och skyddas mot
floden af stora dammar, mot hafvet af dyner. Vester
om Weichsel närmar sig platån Östersjön. Högsta delen
af densamma kallas Karthausplatån (med det 335 m. höga
Thurmberg), som i s. vidgar sig till en bred, 120–180
m. hög slätt, af hvilken Tucheler heide utgör en
del. Öster om Weichsel uppträder platån likaledes i
stor bredd, i det den utfyller hela området mellan
Weichselmynningarna och nedre Drewenz, med en
medelhöjd af 80–120 m. Östersjön bildar vid kusten
Danzigbukten, och af Frisches haff och Frische nehrung
hör sydvestra delen till prov.
Hufvudfloden är Weichsel, hvars deltaland benämnes
Werder. Sjöarna äro många, men smärre än i
Ostpreussen. Klimatet är på landtåsen ganska rått,
nederbörden omkr. 500 mm. Befolkningens hufvudnäring
är jordbruk; industrien är mera utvecklad endast i
Danzig och Elbing samt trakten deromkring. En mängd
vattenvägar (10 segelbara och 9 flottbara floder,
3 kanaler), sjöhamnarna Danzig, Neufahrwasser och
Elbing samt 1,287 km. jernvägar (1889) förmedla
handel och samfärdsel. Af arealen äro omkr. 55
proc. åker, 6,5 proc. ängar, 12 proc. betesmarker
och impediment, 21 proc. skog, 5,5 proc. vatten,
vägar m. m. De vigtigaste kulturväxterna äro råg,
hvete, korn, hafre, baljväxter, potates, raps, lin
samt tobak. Åt ladugårdsskötseln, men särskildt
åt hästafveln egnas stor omsorg. 1883 funnos
omkr. 202,600 hästar, 455,000 nötkreatur, 1,350,000
får, 57,500 getter och 370,000 svin. I administrativt
hänseende indelas prov., hvars hufvudstad är Danzig,
i 2 regeringsområden: Danzig med 9 och Marienwerder
med 14 kretsar. Den har 55 städer, sänder 13 ombud
till tyska riksdagen och 22 till landtdagens andra
kammare; i första kammaren är den representerad af
12 medlemmar. Den evangeliska kyrkans angelägenheter
förvaltas af konsistorium i Danzig; katolikerna
tillhöra det gnesenska suffraganbiskopsstiftet Kulm
(biskopen residerar i Pelplin). Större delen af
prov. lyder under oberlandesgericht i Marienwerder,
med landgerichte i Danzig, Elbing, Graudenz, Konitz
och Thorn. Af undervisningsanstalter eger prov. 13
gymnasier, 4 realgymnasier, 6 progymnasier, 4
realprogymnasier, 6 lärareseminarier, 1 handelsakademi
(i Danzig), 3 landtbruksskolor, 1 navigationsskola,
1 pedagogiskt seminarium m. m. – Med undantag af de
båda sydvestra kretsarna Deutsch-Krone och Flatow,
hvilka hörde till polska landskapet Kujavien, omfattar
prov. endast områden, som längre eller kortare
tid tillhörde Tyska orden, nämligen Pommerellen på
venstra samt Kulmland och Pomesanien på högra sidan
af Weichsel. Större delen af dessa landskap tillföll
Polen genom den andra freden i Thorn (1460). Endast
nuv. kretsen Rosenberg och den ö. om Weichsel liggande
delen af kretsen Marienwerder qvarstannade under
ordensstaten och uppgingo i hertigdömet, sedan
1701 konungariket Preussen. De andra delarna af
provinsen kommo nästan samtliga vid Polens första
delning (1772) till Preussen, endast Danzig och
Thorn först vid den andra delningen (1793). De båda
senare voro 1807–13 åter skilda från Preussen. 1824
förenades W. med Ostpreussen till en provins och
delades i två regeringsområden. Dock förmådde denna
förening icke utjämna de genom den långa söndringen
uppkomna olikheterna i politiskt och ekonomiskt
hänseende. W. önskade städse att skiljas från
Ostpreussen, och detta skedde ock, trots Ostpreussens
protester, genom lag af d. 19 Mars 1877, som trädde
i kraft d. 1 Jan. 1878. – W. har spelat en stor rol
i Sveriges krigshistoria i synnerhet under Gustaf II
Adolfs och Karl X Gustafs tid, men äfven under Karl
XII:s (Thorn), och 1629–35 ingick en del af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
