Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Villands kontrakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyare historia vid Instituto di studi superiori
uti Florens. Han har på skilda områden författat
arbeten, bland hvilka de mest framstående äro
Storia di Girolamo Savonarola e de’ suoi tempi
(2 bd, 1859–61) och Niccoló Machiavelli e i suoi
tempi (3bd, 1877–81). Vidare må nämnas Antiche
leggende e tradizioni che illustrano la Divina
commedia (1865) och La guerra presente e l’Italia
(1870). V. har verkat mycket för reformerande af den
högre undervisningen uti Italien och med ifver egnat
sig åt studium af den sociala frågan.
Villa Rica. Se Ouro Preto.
Villars [-lar], abbé de Montfaucon de, fransk
skriftställare, f. 1635, d. 1673 (mördad på
landsvägen), skref bl. a. det spirituella arbetet Le
comte de Gabalis (1670; ny uppl. 1742), fullt af ironi
mot »de hemliga vetenskaperna» och rosenkreutzarnas
magi, för hvilken bok han dömdes såsom hädisk, samt
en fortsättning deraf, Entretiens sur les sciences
secrètes, touchant la nouvelle philosophie (tr. 1715),
en fin satir öfver Descartes’ filosofi.
Villars [-lar], Claude Louis Hector, hertig af V.,
marskalk och pär af Frankrike, född d. 8 Maj 1653, var
redan vid 21 års ålder chef för ett kavalleriregemente
och utmärkte sig till århundradets slut i Ludvig
XIV:s krig, i de turkiska krigen, i hvilka han
deltog på österrikarnas sida, samt i diplomatiska
värf. Under spanska tronföljdskriget förde han
1702–08 med framgång befäl i Tyskland, hvarunder
han för segern vid Friedlingen (Okt. 1702) fick
marskalksstafven, om än hans händer voro bundna genom
föreskrifter från högre ort och af brist på medel,
hvarigenom inga stora saker kunde uträttas. 1708
förde han befälet i Italien, 1709 i Nederländerna,
der slaget vid Malplaquet troligen icke förlorats,
om icke V. blifvit sårad vid dess början. Återställd
till helsan, återvände han till Nederländerna och
vann 1712 segern vid Denain – ett af de vackraste
företag under hela denna tid –, hvarigenom Frankrikes
ställning återupprättades. Efter freden i Utrecht
(1713) angrep han kejsaren i Tyskland samt intog och
brandskattade Worms, Speier m. fl. platser. Såsom
guvernör i Provence och enligt Ludvig XIV:s testamente
medlem af konseljen under Ludvig XV:s minderårighet
åtnjöt han stort anseende, men förlorade slutligen
genom sina anspråk på konnetabelsvärdigheten och genom
kardinal Fleurys intriger nästan allt inflytande
hos Ludvig XV. Vid polska tronföljdskrigets utbrott
(1733) ställdes han dock såsom generalmarskalk i
spetsen för armén, gjorde ett verkligt triumftåg
från Fontainebleau till Turin, men dog derstädes
d. 17 Juni 1734. V. var af naturen rikt utrustad,
ådagalade ovanlig militärisk begåfning samt förstod
att vinna sina underlydandes tillgifvenhet och
förtroende. Af de äldre under hans namn utgifna
»Mémoires» har mycket litet flutit ur hans penna. En
lefnadsteckning öfver V. utgafs 1784 af Anquetil
i 4 bd. – V:s broder grefve Armand de V. (d. 1712)
gjorde sig i spanska tronföljdskriget bekant genom
eröfringen af Menorca (1707). – Marskalkens son,
Honoré Armand, hertig af V., prins
af Martigues (f. 1702, d. 1770), är bekant för sina
förbindelser med sin tids lärde. – Jfr A. Babeau:
»Le maréchal de V., gouverneur de Provence, d’après
sa correspondance inédite» (1892), och markis de
Yogüé: »Mémoires du maréchal de V.» (6 bd utgifna
1892). C. O. N.
Willarts. Se Willaerts.
Villastad. Se Villa.
Willatzen, Peter Johann, tysk vitterhetsidkare och
öfversättare, f. i Slesvig 1824, gymnasielärare
i Bremen, har med framgång anslagit en folklig
ton i sina lyriska Gedichte (2 bd, 1860–62;
3:dje uppl. 1877) och äfven skrifvit en episk dikt,
Hannibals tod (2 uppl. 1870), men företrädesvis vunnit
ett namn såsom kännare och lycklig öfversättare af
skandinavisk literatur. Förutom enstaka arbeten af
Holberg, Hertz, Andersen, Scharling och Kr. Janson
har W. öfversatt »Altisländische volksballaden
und heldenlieder der Färinger» (1865), Es. Tegnérs
diktverk (i 2 bd, 1885), en samling nyare skandinavisk
lyrik (»Nordlandsharfe», 1889), »Nordische novellen»
(1891) samt ett urval af »Fredmans epistlar» och
»Fredmans sånger» (under titeln »Der weingott des
Nordens», 1892), den omsorgsfullast verkställda
öfvers. på tyska af bellmanssånger.
Willaumez [oijåmä’ss l. vijåmä’ss], Philibert, fransk
sjömilitär, f. 1761, började sin bana som skeppsgosse
och visade sig duglig, men kunde såsom ofrälse ej
vinna officersbefordran förrän efter revolutionens
utbrott (1789). Han avancerade derefter raskt – 1803
blef han konteramiral – allt under det han deltog
i alla vigtigare sjöexpeditioner under republiken
och kejsaredömet. Efter Juli-revolutionen (1830)
utnämndes han till viceamiral och 1837 till pär. Död
1845. W. författade en god Dictionnaire de marine
(1820). En adoptivson af W. var den bekante amiralen
Bouet-Willaumez (se denne).
Villaviciosa [vilja-], by i spanska
prov. Guadalajara, Nya Kastilien, 85 km. n. ö. om
Madrid, bekant genom den seger franske marskalken
hertigen af Vendôme der vann öfver österrikarna
under Starhemberg d. 10 Dec. 1710. Genom denna seger
betryggades Filip V:s konungadöme.
Villaviciosa [vilja-], José de, spansk skald, f. 1589,
d. 1658 såsom inqvisitor i Cuenca, skref i sin ungdom
den komiska hjeltedikten La mosquea (1615; bästa
uppl. 1777), skildrande ett krig mellan flugorna och
myggorna. Dikten hör till de bättre i sitt slag och
utmärker sig genom uppfinningsrikhet, fin ironi samt
förträfflig versbehandling. Den är utgifven i bd 17
af »Biblioteca de autores españoles».
Villa Viçosa [viså’sa]. 1. Stad i prov. Alemtejo, Portugal,
22 km. s. v. om Elvas, med omkr. 3,500 innev. I
närheten besegrade portugiserna under franske
generalen Schomberg spaniorerna år 1665. – 2. Se
Cameta.
Villa-Viçosa-orden [-viså’sa-], Port. Nossa senhora da
conceição de Villa Viçosa (Vår frus af den obefläckade
aflelsen till V. V. orden), portugisisk orden, som
stiftades 1818 af Johan VI. med anslutning till ett
förut befintligt brödraskap i Villa Viçosa. Orden
har 4 grader:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
