Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wood ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallad Ostronfrukost. Han är för öfrigt representerad
i Utrechts, men bäst i Braunschweigs museum. Han
var mycket omtyckt af sin samtid, men kan enligt
Woermann endast gälla såsom mästare för en tid af
tydligt förfall. C. R. N.
Voort [fårt], Cornelis van der, holländsk målare,
f. i Antwerpen 1576, d. i Amsterdam 1624, antages
möjligen varit lärjunge till Cornelis Ketel i
Amsterdam, der han sjelf lefde och verkade. Han
hörde till de mästare, som förde konsten öfver
från 1500- till 1600-talet. Af honom finnas i
Amsterdams Rijksmuseum sju arbeten, af hvilka det
förnämsta är ett »regent-stycke» med sex porträtt af
styrelsen för gubbhuset och enkeasylen i Amsterdam
(1618). Dessutom märkes der ett »skyttegille», med
tolf porträttfigurer och i spetsen för dem löjtnant
Pieter Hasselaer (1623). Alla porträttbilderna utmärka
sig för karakteristisk uppfattning, fin och sann
modellering, ehuru mattare i tonen än liknande bilder
af Frans Hals och Ravesteijn. Här må vidare nämnas
ett stycke med fyra styrelsemedlemmar för »Rasphuis»
samt ett skyttegille med 21 porträttfigurer jämte
tre enskilda porträtt, af Dirk Hasselaer och hans fru
samt predikanten i Amsterdam Jacobus Rolandus (alla
i Amsterdams Rijksmuseum). C. R. N.
Voorwal [får-]. Se Aru-öarna.
Wootz [outs], metallurg., kallas en sort från Indien
härstammande hårdt gjutstål, som enligt analyser
håller 1 2/3 proc. kol samt något silicium, svafvel
och arsenik. Till följd af de stora framsteg, som
ståltillverkningen i Europa under senare tider
gjort, hör man numera sällan talas om wootz.
C. A. D.
Vopiscus, Flavius, från Syracusa, en af de sex
»Scriptores historiae Augustae» (se d. o.), författade
i början af 4:de årh. e. Kr., efter Diocletianus’
tronafsägelse, lefnadsteckningar öfver de romerske
kejsarna från och med Aurelianus till och med Carus
och dennes söner. Han säger sjelf, att han lagt
an på sakinnehåll, men röjer sig i det hela såsom
en dilettant och mindre kritisk materialsamlare.
R. Tdh.
Voragine. Se Jacobus de Voragine.
Vorarlberg [får-], ett till cisleithanska hälften
af österrikisk-ungerska monarkien hörande land med
särskild författning, ehuru i administrativt hänseende
förenadt med Tyrolen till ett förvaltningsområde. Det
begränsas af Tyrolen, Liechtenstein, Schweiz,
Bodensjön och Bajern och har en areal af 2,609
qvkm. med 116,073 innev. (1890), nästan alla af tysk
börd och katolsk bekännelse. Landet är ett alpland,
genomdraget af olika grenar af de rätiska alperna
(Arlberg, Bregenzerwald m. fl.), hvilka nå en höjd
af 2,000 till 2,900 m. och äfven hafva några små
glacierer. Namnet härledes af Arlbergpasset (=
Adlerberg, »örnberg», 1,797 m.), som skiljer landet
från Tyrolen och utgör kommunikationsled mellan
Innsbruck och Bodensjön. Passet genomskäres af
jernväg, hvars tunnel under Arlberg (öppnad i Okt. 1884)
är öfver 10 km. lång. Största vattendragen äro 111,
biflod till Rhen, som på en sträcka af 34 km. bildar
gräns mot Schweiz, och Bregenzerach, som faller ut
i Bodensjön. Iller och Lech
hafva sina källor inom landet. Omkr. 33 proc. af
arealen äro betesmarker, omkr. 16 proc. skog, 14
proc. ängar och endast 5 proc. odlingsbar mark. I
öfverensstämmelse dermed äro boskapsskötsel
(öfver 60,000 nötkreatur) och skogshandtering
hufvudnäringar. Spanmål odlas i dalbottnarna,
men knappast tillräckligt för landets eget behof,
deremot frukt af olika slag samt vin till utförsel. De
vigtigaste grenarna af industrien, som sysselsätter
nära 30 proc. af befolkningen, äro bomullsindustrien
äfvensom träslöjd. En del af den manliga befolkningen
utvandrar öfver sommaren till Schweiz. Största
städerna äro Bregenz (omkr. 4,800 innev.), hufvudstad,
vid Bodensjön, Bludenz (3,150 innev.) och Feldkirch
(3,600 innev.), båda vid Ill, samt Dornbirn. För
undervisningen sörja ett realgymnasium i Feldkirch,
ett lärareseminarium i Bregenz, en borgareskola och
omkr. 200 folkskolor. V. tillhör biskopsstiftet
Brixen, hvars furstbiskop representeras af en
generalvikarie i Feldkirch. Enligt författningen,
af den 26 Febr. 1861, består landtdagen af 21
medlemmar, näml. (utom generalvikarien) 5 ombud för
städerna, 1 för handelskammaren i Feldkirch och 14 för
landskommunerna. Till österrikiska riksrådets andra
kammare sänder V. tre representanter. – V. är bildadt
af de gamla hertigdömena och grefskapen Bregenz,
Feldkirch, Bludenz, Sonnenberg och Hohenems, hvilka
alla i 14:de årh. förvärfvades af huset Österrike,
hufvudsakligen genom köp. Till 1782 räknades det
till »Främre Österrike», men förenades då med
Tyrolen. 1805–14 var det liksom Tyrolen förenadt
med Bajern.
Worcester [ou’stör]. 1. Grefskap i vestra
England, med en areal af 1,912 qvkm. och 413,755
innev. (1891). Det bildar med det s. derom liggande
grefskapet Gloucester den vackraste delen af den
genom sin naturliga fruktbarhet och landskapsskönhet
utmärkta Severndalen. De förnämsta höjderna äro
Malvern hills, på sydvestra gränsen (Hereford
Beacon, 440 m.), Abberley Hills, n. om de förra,
Bredonkullarna i s., hvilka sammanhänga med Cotswolds,
samt Lickey- och Clenthöjderna i ö. Hufvudflod är
Severn, som upptager Stour, Avon och Teme. Landets
hufvudprodukter äro hvete, korn, bönor, frukt och
humle, åt hvars odling egnas stor skicklighet och
omsorg. De stora och välförsedda fruktträdgårdarna,
de pittoreska humlegårdarna samt de ofantligt
gifvande handelsträdgårdarna äro landets stolthet och
föremål för besökandes synnerliga uppmärksamhet. Vid
sidan af jordbruket såsom hufvudnäring idkas någon
fabriksrörelse, såsom olika grenar af jernindustri
(synålstillverkning i Redditch, Astwood Bank
m. fl. st., spiksmide i och omkring Halesowen),
tillverkning af glas i Dudley och Stourbridge,
porslin, handskar och vagnar i Worcester samt af
mattor i Kidderminster. Mineraltillgångarna utgöras af
stenkol, jernmalm och salt (vid Droitwich), hvarjämte
många finna arbete i stenbrotten; grufdriften är dock
obetydlig. – 2.
Hufvudstad i nämnda grefskap, biskopssäte, på venstra
stranden af Severn, vid flere grenar af Great Western-
och Midland-jernvägarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
