Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkanisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sebastian (f. 1768, kassadirektör vid Göta
kanalverk, d. 1844), en måg till presidenten
friherre Karl Lagerheim, erhöll 1832 friherrlig
värdighet enl. § 37 regeringsformen. En sonson
till honom är Nils Henrik. Denne blef student i
Upsala 1857 och aflade 1863 filos. kandidatexamen
samt offentliggjorde s. å. mycket goda Bidrag till
svenska riksdagens historia 1600–1650. Sedan han
1865 tagit hofrättsexamen, 1866 promoverats till
filos. doktor och 1867 aflagt juris kandidatexamen,
biträdde han landtdomare, hade en kortare tid
adjunktion i Svea hofrätt, hvarefter han 1870
utnämndes till vice häradshöfding samt tjenstgjorde
derjämte vid riksdagarna 1868–72 såsom sekreterare
i Konstitutionsutskottet. 1873 förordnades han till
expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet, blef 1877
juris hedersdoktor i Upsala, kallades d. 4 Juli 1878
till konsultativt statsråd och utnämndes d. 19 April
1880 till chef för Justitiedepartementet. Bland de
vigtigare regeringsåtgärder, som kontrasignerats af
V. i denna egenskap, må nämnas: Vexellag af d. 7 Maj
1880, Förordningar om jordegares rätt öfver vattnet
å hans grund samt om allmän flottled och allmän
farled d. 30 Dec. s. å., Strafflag för krigsmakten
af d. 7 Okt. 1881, Förordningar rör. lappar, som med
renar flytta emellan Sverige och Norge, d. 6 Juni
1883 och ang. förlagsinteckning d. 13 April s. å.,
Lag om upphäfvande af vatten- och brödstraffet d. 16
Maj 1884, om skydd för varumärken d. 5 Juli s. å.,
ang. ansvarighet för skada i följd af jernvägs
drift d. 12 Mars 1886, om svenska lapparnas rätt
till renbete i Sverige och ang. renmärken d. 4 Juni
s. å., ang. handelsregister, firma och prokura d. 13
Juli 1887 och om skiljemän d. 28 Okt. 1887. Den
6 Febr. 1888 utträdde han jämte statsministern
Themptander och 4 andra medlemmar af ministèren ur
statsrådet, utnämndes s. d. till justitieråd och
kallades 1889 att intaga presidentstolen i Svea
hofrätt.
V:s syssling Julius Fredrik Vilhelm Vult von Steijern,
född d. 25 Maj 1851, student i Upsala 1870, var en
tid medredaktör af »Ny Illustrerad tidning» och af
»Svensk musiktidning» samt derefter disponent vid
Centraltryckeriet. Han öfvertog d. 2 Maj 1889 i
egenskap af hufvudredaktör och ansvarig utgifvare
ledningen af tidningen »Dagens Nyheter», i hvars
bolag han sedan d. 1 Maj 1891 äfven är verkställande
direktör.
Vulva, Lat, de yttre könsdelarna hos qvinnan.
Wunderlich, Karl Reinhold August, tysk läkare,
född i Sulz vid Neckar d. 4 Aug. 1815, blef
med. doktor i Tübingen 1838, docent i klinisk
medicin derstädes 1840, e. o. professor 1843 och
ord. professor 1846. Han kallades 1850 till professor
i medicin vid universitetet i Leipzig och verkade
såsom sådan till sin död, d. 25 Sept. 1877. Sedan
1851 hade han titel af geheime medicinalråd. I
förening med Roser grundade W. 1841 »Archiv für
physiologische heilkunde», hvari han, understödd af
andra likatänkande, förfäktade åsigten att sjukdom
är intet annat än en lifsyttring af
organismen och att den följer samma lagar, som de
fysiologiska processerna. Läran om sjukdomarna
är derför blott en gren af fysiologien, och den
vetenskapliga medicinens sträfvan borde derför gå
ut på att uppfatta de enskilda sjukdomssymtomen i
deras orsaksförhållande och sammanhang med hvarandra,
likasom med de normala fysiologiska företeelserna. Den
moderna medicinen grundar sig i väsentlig grad på
detta fysiologiska åskådningssätt. I nyssnämnda
»Archiv» äfvensom i dess fortsättning, »Archiv der
heilkunde», som utgafs af E. Wagner, förekomma
många uppsatser af W. De första årens polemiska
och allmänna principfrågor berörande teoretiska
artiklarna lemna småningom rum for afhandlingar i
ett mera praktiskt syfte. Kliniska observationer
och undersökningar af olika art bära vittne om att
W. dåmera egnade sig åt praktisk medicinsk verksamhet
utan att derför öfvergifva den teoretiska grundval,
på hvilken han från början yrkat att medicinen
skulle byggas. W. har bl. a. hufvudsakligen
bidragit till termometriens (se d. o.) införande
i medicinen. Bland hans större arbeten märkas
Handbuch der pathologie und therapie (1850–52;
2:dra uppl. 1852–56), Geschichte der medicin (1859)
samt Das verhalten der eigenwärme in krankheiten
(1868; 2:dra uppl. 1870), genom hvilket sistnämnda
arbete likasom genom de detsamma föregående tidigare
afhandlingarna öfver samma ämne W. för alltid
förvärfvat sig ett ärofullt rum i medicinens
historia. Jfr J. W. Runeberg: »Om den fysiologiska
rigtningen i våra dagars läkarevetenskap» (i »Finsk
tidskr.» 1878). R. T-dt.
Wundt, Wilhelm Max, tysk fysiolog, psykolog och
filosof, systerson till den i synnerhet genom sina
hjernanatomiska studier bekante Fr. Arnold, föddes
d. 16 Aug. 1832 i byn Neckarau vid Mannheim. 1851
började han sina universitetsstudier i Heidelberg,
hvilka fortsattes i Tübingen och Berlin. Medicin
var under denna tid den blifvande psykologens
och filosofens hufvudstudium. 1857 blef
W. docent och 1864 e. o. professor i fysiologi
vid universitetet i Heidelberg. 1874 kallades han
till ord. professor i filosofi vid universitetet i
Zürich och 1875 till ord. professor i samma ämne vid
Leipzigs universitet. Han har derst. ock (1889–90)
innehaft rektoratet. 1879 grundades der af W. det
första institutet för experimentel psykologi,
hvilket, ursprungligen ett privatinstitut, 1883
öfvergick till universitetsinstitution och tjenat
till förebild för flere dylika inrättningar inom och
utom Tyskland. Det är från denna berömda anstalt, som
ett stort antal af de afhandlingar af olika forskare
utgått, hvilka finnas intagna i den af W. redigerade
psykologisk-filosofiska tidskriften »Philosophische
studien» (sedan 1881), en publikation, som jämte
W:s förnämsta psykologiska arbete, Grundzüge der
physiologischen psychologie (1874; 4:de uppl. under
utgifn.), utgör en af den moderna empiriska
psykologiens hufvudkällor. W:s skrifter i öfrigt
äro: Die lehre von der muskelbewegung (1858), Beiträge
zur theorie der sinneswahrnehmung (1862), Vorlesungen
über die menschen- und thierseele (1863; 2:dra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
