Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wyattville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wynants. Se Wijnants.
Wyoming [oä’joming],
en af Nord-Amerikas Förenta stater, ligger, nästan
rektangulär till formen, mellan 41:sta och 45:te
breddgraden samt 104:de och 111:te längdgraden
samt begränsas i s. af Colorado och Utah,
i v. af Utah, Idaho och Montana, i n. af Montana
samt i ö. af Syd-Dakota och Nebraska. Areal 253,530
qvkm. Större delen af staten består af högslätter,
af brutna, af bergskedjor och åsar, tillhörande Rocky
mountains. Dessa ingå i statens sydöstra del i tre
kedjor: Laramie-kedjan, som skäres af Pacifik-banan
vid Sherman, Medicine Bow och Park range, hvilka
slutligen löpa ut i en bred platå i statens södra
del, sluttande österut mot de stora slätterna och
mot v. till Green rivers bäcken. Längre norrut
uppträda åter flere kedjor. Den förnämsta af dem
bär namnet Wind river range (med statens högsta topp,
Fremont peak, 4,136 m.), som utöfver statens norra
gräns fortsättes af Absaroka-kedjan. Särskildt
i den punkt, der dessa båda kedjor förena sig, är
en oredig massa af berg af stor bredd och betydlig
höjd, som utgör vattenskillnaden mellan Atlantiska
hafvet, Kaliforniska viken och Stilla hafvet. De
högsta topparna i dessa berg ligga i den under
namnet Three Tetons kända gruppen (Mount Hayden,
4,224 m.). Öster om nämnda bergskedjor och skilda
från dem genom Wind rivers och Big Horns dal utbreda
sig i en stor båge Big Horn-bergen, hvilka anses ega
toppar af 3,600 m. höjd. – Medan bergstrakterna äro
väl försedda med vattendrag, som föra vatten året om,
lida de breda dalarna och slätterna af vattenbrist,
i synnerhet om sommaren, då många af floderna
uttorka. De östra tre fjerdedelarna af staten
tillhöra Missouris vattenområde, genom North Platte,
Cheyenne, Powder och Tongue rivers samt Wind river,
längre ned kallad Big Horn, Yellowstone, som uppstår
i den ofvannämnda vilda bergstrakten vid norra änden
af Wind river range, strömmar norr ut genom en vacker
sjö v. om Absaroka-kedjan, i den som nationalpark
afstängda Yellowstone-park (se d. o.), och förenar
sig i Nord-Dakota med Missouri. I nämnda bergstrakt
uppstå ock Snake river, som förenar sig med Columbia,
och Green river, som är en af Colorados källfioder. En
liten del på statens sydvestra gräns tillhör Stora
Saltsjöns vattenområde, genom Bear river. Klimatet
är torrt, och artificiel bevattning är nödvändig för
jordbrukets bedrifvande. I bergstrakterna deremot är
nederbörden icke obetydlig (750 mm. eller måhända
mera). De östra slätterna äro gräsbevuxna, men
få närmare bergen ett stepplikt utseende. Skog
finnes endast i bergstrakterna. Hufvudnäringar
äro boskapsskötsel, som visat sig synnerligen
inkomstbringande, enär boskapen kan gå ute året om,
samt bergsbruk, som lemnar något guld och silfver,
men i synnerhet stenkol, i närheten af
Union–Pacifik-banan. Folkmängden, som 1870 var endast
9,118 pers., ökades på 1870-talet till 20,789 och
uppgick 1890 till 60,705. Hufvudstad är Cheyenne
(vid Pacifik-banan), som 1880 hade 3,456 innev. –
Statens område var inneslutet
i territoriet Louisiana, som unionen 1803 genom köp
förvärfvade af Frankrike. Det organiserades till
territorium 1868. Koloniseringen gick mycket långsamt
på grund af landets ogästvänliga beskaffenhet i
södra delen, som genomskäres af Pacifik-banan,
och deraf att indianerna innehade de mera bördiga
trakterna. Men under sista årtiondet har, sedan
indianerna aflägsnats, invandringen ökats, och
W. upptogs som stat 1890. Det skickar 2 senatorer
och 1 representant till unionskongressen.
Wyse [oäjṡ], Sir Thomas, engelsk politiker och
författare, född på Irland 1791, var en af de
verksammaste medlemmarna af katolska associationen,
som han skildrade i Historical account of the
roman catholic association (1819), och en af
O’Connells anhängare, ända tills denne började
sin »repeal»-agitation. 1830–32 och 1835–47 var
W. ledamot af underhuset, 1839–41 skattkammarlord
och 1846–47 sekreterare i »Board of control» samt
utnämndes 1849 till ledamot af »Privy council». Från
1849 till sin död, 1862, var han engelsk minister
i Atlien. W. sysselsatte sig med filologiska och
arkeologiska studier. Under en resa uti Italien
gifte han sig 1821 med Laetitia Bonaparte (Luciens
dotter, f. 1804, d. 1871), men skildes från henne
1828. Hennes dotter, Marie Bonaparte-W. (f. 1835),
gift först med en elsassare Solms, sedermera (1862)
med den italienske statsmannen Rattazzi och efter
hans död (1873) med en spanior Rute, har skrifvit
en mängd romaner, broschyrer och tidskriftsartiklar,
som ej höja sig öfver medelmåttan.
Vysjnij-Volotsjok. Se Visjnij-Volotsjok.
Wysocki [-så’tski], Piotr, anstiftare af
polska upproret 1830, f. i Varsjav 1799,
stiftade såsom underlöjtnant derst. 1828 en
hemlig förening till Polens befriande. Dennas
medlemmar öfverföllo på aftonen d. 29 Nov. 1830
storfurst Konstantin i Belvedere, hvilket medförde
revolutionens utbrott. W. deltog såsom adjutant
hos öfverbefälhafvaren furst M. Radziwill bl. a. i
slaget vid Grochov, medföljde general Dwernicki
på hans tåg till Volynien och måste med honom gå
öfver österrikiska gränsen, men lyckades undkomma
till Varsjav och befordrades till öfverste. Då
ryssarna d. 6 Sept. 1831 stormade Varsjavs första
försvarslinie, föll W. sårad i deras händer och
skickades derefter till Sibirien, hvarest han för
ett flyktförsök fick undergå svårt spöstraff. Benådad
1857, fick han återvända till Polen, der han dog 1875.
Wyss, Johann Rudolf, schweizisk skriftställare,
f. 1781 i Bern, d. 1830 såsom professor i filosofi
och öfverbibliotekarie derst., författade bl. a. Der
schweizerische Robinson (1813; 5:te uppl. 1874;
svensk öfvers. 1855), utgaf »Idyllen, legenden,
volkssagen und erzählungen aus der Schweiz» (3 bd,
1815–22) samt redigerade bl. a. »Die alpenrosen»
(20 bd, 1811–30).
Vytsjegda, en af Dvinas källfloder, uppstår
i nordöstra delen af ryska guvern. Vologda på
Parmaplatån, en sydlig fortsättning af Timanplatån,
och förenar sig efter ett mycket krokigt, men
hufvudsakligen mot s. och v. riktadt lopp i med
Suchona under 61° 20’ n. br. Dess längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
