Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan beräknas få någon större utsträckning. Till
vårsädesslagen hör äfven bokhvetet (Fagopyrum
esculentum och F. tataricum), som odlas
flerestädes med framgång inom Sverige. C. E. B.
Vårta 1. Lat. verruca, ett slags tumörbildning
i huden, papillom, uppkommer genom förstöring af
läderhudens papillarkroppar och förtjockning af det
ofvanpå liggande epitellagret. Sistnämnda lager
förlorar stundom sitt sammanhang, och grupper af
papiliarkropparna lossna från hvarandra. Vårtan
förlorar derigenom sitt glatta och jämna utseende
och klyfver upp sig i flere delar. Vårtor förekomma
vanligast å händerna, mera sällan i ansigtet, hos
barn och yngre personer. Orsaken är vanligen mekanisk
retning å huden. Vanligen gå vårtbildningarna tillbaka
af sig sjelfva; epitellagret torkar och faller
af. Vill man ej afvakta detta, använder man något
kraftigt frätmedel, t. ex. rykande salpetersyra. –
Från detta slag af vårtor har man att skilja andra
papillombildningar. Några af dessa, de s. k. naevi,
äro medfödda samt utmärka sig genom sin mörkbruna
färg och rikliga hårbeklädnad. I sällsynta fall har
man sett elakartade svulster utveckla sig från sådana
»naevi». – 2. Anat. Se Bröstvårta. – 3. Bot. Se Hår
(växternas). J. E. J–n.
Vårtbitare. Se Gräshoppor.
Vårtgräs. Se Törel.
Vårtgården. Se Bröstvårta.
Vårt Land, en konservativ aftontidning, som utgifves i
Stockholm fr. o. m. början af 1886 alla söckendagar
och dessutom i en veckoupplaga. Bolagsordningen
för tidningsaktiebolaget »Vårt Land» fastställdes af
K. M:t d. 24 Okt. 1885. Enligt § 1 i denna har bolaget
till ändamål »att i Stockholm utgifva en politisk
tidning, hvilken utkommer dels dagligen samt dels
såsom veckoupplaga, och som på kristendomens grundval
skall verka för en konstitutionel, fosterländsk
och strängt lagenlig samhällsutveckling». Det för
»Vårt Land» kännetecknande är dess sträfvan att
i den allmänna opinionen bereda åt den kristna
religionen, specielt i dess evangelisk-lutherska
gestalt, samma ställning, som enligt lag tillkommer
den, samt att egna åt kyrkans angelägenheter samma
intresse, som pressen eljest plägar skänka andra
vigtiga samhällsfaktorer. I konseqvens dermed
söker »Vårt Land» att med kristen verldsåskådning
till måttstock mäta företeelserna särskildt på
literaturens och konstens områden och har dervid
någon gång skarpt betonat sin motsättning till
andra tidningar, hvilka, under det att de på den
ledande afdelningen visat sig afgjordt konservativa,
på literatur- och konstafdelningen skattat åt en mer
eller mindre liberaliserande smakriktning. Tidningen
vill ej inskränka sig till att vara konservativ i
rent politiska spörsmål allenast, der det ju lätt
kan blifva fråga endast om bevarandet af vissa
klassföreträden, utan arbetar först och sist på att
konservera och skaffa respekt åt det mest fundamentala
i samhällsbyggnaden, till hvilket religionen, främst
den af staten erkända, hör. – De norska anspråken på
full likställighet i unionen har »Vårt Land» bekämpat
från en mycket utprägladt fosterländsk
och konservativ ståndpunkt, och i den
protektionistiska rörelsen, hvars vågor började gå
högt kort efter tidningens tillkomst, har den intagit
ett bemärkt rum såsom energisk förfäktare af ökadt
tullskydd åt Sveriges landtbruk och industri samt
lemnat sitt stöd åt Nya landtmannapartiet.
Platsen såsom »Vårt Lands» hufvudredaktör
och ansvarige utgifvare har alltifrån början
beklädts af Gustaf Torelius (född d. 26 Febr 1847
i Säfvare församling i Vestergötland, 1878–85
lärare vid evangeliska prästseminariet i Basel,
vald till ledamot af Riksdagens Första kammare
för åren 1892–1900). Såsom redaktionssekreterare
hafva Aug. Stenström och Hugo Victorin varit
anställda. Bland tidningens öfriga ordinarie
medarbetare förtjena doktor C. D. af Wirsén och
lektor N. P. Ödman att i främsta rummet nämnas; den
förres literär kritiska verksamhet derstädes är af
betydelsefull art (se Wirsén, sp. 1184–85). Såsom
mera tillfälliga medarbetare har tidningen kunnat
räkna flere hvar på sitt område framstående män,
bl. a. biskoparna G. Billing, M. Johansson och
U. L. Ullman, professor H. L. Rydin, professorerna
W. Rudin och C. Norrby, folkskoleinspektören
C. G. Bergman, professorerna A. V. Quennerstedt och
Seved Ribbing, doktor P. A. Gödecke, skriftställaren
Rich. Kaufmann, kapellmästaren A. Hallén, professor
Hj. Nathorst m. fl.
Få svenska tidningar hafva så hastigt som »Vårt Land»
vunnit insteg hos allmänheten. Tidningens dagliga
upplaga utgår f. n. (Dec. 1893) i omkr. 7,500 ex.,
dess veckouppl. i omkr. 20,000 ex. Formatet på
den dagliga uppl. var till en början 6-spaltigt,
men måste redan första året utvidgas och är numera
i regeln 7-, icke sällan 8-spaltigt. Veckouppl., som
är illustrerad, har utgifvits i 6-spaltigt format
(1891 dock i 5-spaltigt), hvilket i Nov. 1893
utvidgades till 7-spaltigt. Prenumerationspriset
å den dagliga uppl. har oförändradt hållits vid
10 kr. Å veckouppl. var priset från början 2 kr.,
men nedsattes 1891 till 1 kr. 20 öre för helt
år. Bilagor, innehållande dels predikningar och andra
uppbyggliga betraktelser, dels Svea rikes lag med
tillhörande författningar, dels Sveriges grundlagar
och kommunalförfattningar m. m., hafva under olika
år tillhandahållits tidningens prenumeranter mot en
särskild, mycket lågt beräknad afgift.
Vårt land, namnet på och begynnelseorden i
Runebergs bekanta, sköna hymn till Finland, af
skalden anbragt (1848) som inledningssång i hans
»Fänrik Ståls sägner». Den sjöngs första gången vid
Helsingforsstudenternas vårfest d. 13 Maj 1848, med
musik, som för det tillfället komponerats af Pacius,
och den är från den dagen Finlands folksång (den heter
på finska Maamme). Äfven den svenske kompositören
J. A. Josephson tonsatte (1853) denna hymn, och i
båda sättningarna har den städse varit högt älskad
jämväl i Sverige.
Vårtsvinen, Phacochoeridae, zool., bilda en familj
inom de partåiga djurens ordning (Artiodactyla)
och däggdjurens klass. De äro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
