Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring / 1545-1546 (1893) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderlekskarta (jfr Synoptisk) är en karta å hvilken mer eller mindre fullständigt afbildas de olika meteorologiska element, som samtidigt iakttagits vid olika stationer - Väderljus, af sjömän stundom användt namn på »elmseld» (se d. o.) - Vädermåne, detsamma som bimåne (se d. o.) - Väderqvarn, en af vinden (medelst vindhjul) drifven qvarn - Väder-ria. Se Ria - Vädersegel, sjöv., ett slags rörledning (trumma) af segelduk - Väderslukare. Se Krubb-bitare - Vädersol, detsamma som bisol (se d. o.) - Väderstad, socken i Östergötlands län - Väderstreck betecknar numera ej blott vindriktnint, utan i allmänhet riktning i horisontalplanet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

✱	snö
△	trindsriö (en svart triangel = hagel)
∞	disigt eller solrök
▭, ☰	dimma
☈, ⚡	åska
♎	dagg
∨,⊔	rimfrost
Vindbeteckning.
⊚, ○,[tecken]	lugnt
[tecken]	nästan lugnt
[tecken]	svag vind
[tecken] [tecken]	medelmåttig vind svag blåst	laber bris
[tecken]	måttlig blåst, frisk bris
[tecken]	blåst, frisk kultje
[tecken] [tecken]	täml. stark blåst stark blåst	hård kultje
[tecken]	nära storm
[tecken]	storm
[tecken]	stark storm
[tecken]	orkan

Vindpilarna tänkas flyga med vinden. Pilens
cirkelrunda hufvud betecknar stationens läge; antalet
tvärstreck på pilskaftet betecknar vindstyrkan
antingen i 6- eller 12-gradig skala (se
Vindskala). Siffrorna (se kartan i art. Väderlek) beteckna
luftens temperatur i Celsius-grader.

Till beteckning af väderleken använda engelsmännen
Beaufort’s väderleksskala, som är något mera
detaljerad än ofvanstående; den skiljer nämligen
emellan vanligt regn, duggregn och öfvergående
regnskurar, angifver särskildt om vädret är byigt,
luften ovanligt genomskinlig o. s. v. Äfven i
Nord-Amerikas Förenta stater iakttagas synnerlig
omsorg och fullständighet vid väderlekskartorna. Med
tillhjelp af detta utmärkta material hafva också
engelsmännen Ley och Abercromby samt amerikanen
Loomis m. fl. utfört högst värdefulla undersökningar.
N. E–m.

Väderljus, af sjömän stundom användt namn på »elmseld»
(se d. o.).

Vädermåne, detsamma som bimåne (se d. o.).

Väderqvarn, en af vinden (medelst vindhjul)
drifven qvarn. Se Qvarn och Vindhjul. Väderqvarnar
användas icke endast till målning, utan äfven till
vattenuppfordring, sågning m. fl. ändamål. Sedan
under de senare årtiondena vattenkraftmaskinerna och
ångmaskinen uppnått en så hög grad af fulländning, har
väderqvarnarnas betydelse ganska mycket inskränkts.

Väder-ria. Se Ria.

Vädersegel, sjöv., ett slags rörledning (trumma)
af segelduk, hvarmed man ventilerar fartygets olika
rum (jfr Ventil 1, Ventilator 2). Väderseglet, som
utspännes genom insydda
tunnband, är öppet i den nedre änden och på ena
sidan i den öfre, hvarest finnas tvänne armar,
hvilka kallas »vingar», och i hvilkas ändar linor
(brassar) äro fästa. »Seglet» upphissas medelst en
göling (tåg) på lämplig plats ofvanför den lucka
eller öppning, genom hvilken det skall nedgå,
hvarvid den öfre öppningen brassas mot vinden,
så att luften fritt kan spela ned genom seglet.
R. N.

Väderslukare. Se Krubb-bitare.

Vädersol, detsamma som bisol (se d. o.).

Väderstad, socken i Östergötlands län,
Göstrings härad. Areal 4,327 har. 1,292
innev. (1892). V. (förenadt med Harstad till
en kyrkosocken) utgör ett konsistorielt pastorat,
Linköpings stift, Göstrings kontrakt.

Väderstreck betecknar numera ej blott vindriktning,
utan i allmänhet riktning i horisontalplanet, angifven
genom dennas vinkel mot nord-syd (eller öst-vest)
linien (detsamma som azimut, se d. o.). Det vanliga
sättet att angifva väderstreck, då ej stor noggranhet
erfordras, är att horisonten delas i 8, 16 eller 32
lika delar. De senare kallas af sjömannen streck (se
Kompass). De gamla latinska namnen på väderstreck och
vindar voro så obestämda och obeqväma, att de nyare
romanska folken allmänt antagit de germanska folkens
namn och indelning. Hufvudväderstreckens namn i olika
språk äro:

Fornnordiskan	norðr,	austr,	suðr,	<i>vestr vest</i>
Svenskan	<i>norr, nord,</i>	<i>öster, öst, ost</i>	<i>söder, syd</i>	vester
Engelskan	north,	east,	south,	west
Franskan	nord,	est,	sud,	ouest
Italienskan	nord,	est,	sud,	ovest
Spanskan	<i>norte, nord</i>	este,	sud,	oeste
Latinet	<i>septentrio, septentrionalis, borealis,</i>	<i>oriens, orientalis</i>	<i>meridies, meridionalis australis</i>	<i>occidens occidentalis</i>

De germanska namnens härledning torde vara okänd. Hvad
de latinska vidkommer, betyder septentrio (egentl.
»de sju oxarna») stjernbilden Stora björnen eller
Karlavagnen, borealis är härledt af Boreas (se nedan),
oriens betyder uppgående» (sol), occidens »nedgående»
(sol), meridies »middag»; australis är härledt af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>