Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring / 1549-1550 (1893) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väfnad, tekn., tyg, som tillverkats å väfstol

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltefter varpens finhet eller den täthet man vill gifva
väfven. I hvarje mellanrum mellan två sådana rör löpa
varptrådar till regelbundet antal (minst 1, högst
8). Dessutom har väfskeden till uppgift att alltjämt
tillslå den införda inslagstråden, d. v. s. tränga
hvarje dess hvarf tätt

Fig. 1. Schematisk framställning af väfstolen.

Fig. 2.

intill det nästföregående, så att väfven varder tät
och jämn. Väfskeden är för detta ändamål infogad i
nedre delen af den pendellikt svängbara slagbommen
l. klofven (fig. 2, x), en träram, som har något
större bredd än varpen och är fäst på väfstolens
öfversta långstycken. Inslagsgarnet
föres fram och tillbaka af skottspolen l. skytteln
(fig. 1 i och fig. 3), vanligen ett båtformigt redskap
af hårdt trä med de koniska, ofta något böjda ändarna
metallbeslagna och i mellersta delen urhålkadt för
att på den rörliga axeln (tenen) uppbära garnspolen,
från hvilken garnet

Fig. 3.

ledigt afvecklar sig och löper fram genom ett i
skottspolens sida insatt öga af t. ex. ben. Två
slag af skottspolar finnas: handskytteln, hvilken
väfvaren alltjämt kastar genom det öppna skelet och
mottager med andra handen, och snällskytteln, som
kastas fram och åter af de s. k. studsarna, hvilka
på handväfstolar äro genom snören förenade med
den af väfvaren skötta »ryckpinnen». Snällskytteln
löper på små rullar antingen å undre skelet eller i
en särskild bana, bildad af en framskjutande kant
nedtill på slagbommen och på ömse sidor begränsad af
en »låda», i hvilken skytteln hamnar. När inslag af
olika färger eller garnsorter erfordras, begagnas flere
snällskyttlar (2–20) omvexlande, hvilket möjliggjorts
genom uppfinningen af den s. k. dubbel- l. vexellådan,
som höjer och sänker sig eller flyttas på andra
sätt. – Den sedan många århundraden i ungefär samma
form brukade handväfstolen är i sin helhet afbildad
i fig. 2. Dess stomme består af en ungefär manshög
träställning, hvars fyra ståndare äro sammanbundna
genom längd- och tvärstycken. Den kring tappar rörliga
garnbommen (a) är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>