Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsakademi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då hans mandat som ledamot i Andra kammaren
för Stockholm utgick, icke hafva deltagit i det
parlamentariska lifvet, valdes han 1881 för Örebro
län till ledamot af Första kammaren, hvilken han
sedan tillhörde till sin död. Den 6 Febr. 1888 ingick
B. såsom justitieminister i Bildts protektionistiska
kabinett, men lemnade det redan d. 28 Sept. s. å. och
återgick till sin landshöfdingestol. Under 1893
års riksdag utnämndes han till ordförande i Nya
lagberedningen och ämnade just begära afeked från
landshöfdingeämbetet, då döden mellankom, i Örebro
d. 23 Aug. 1893. B. var sedan 1870 ledamot och
sedan 1882 hedersled. af Landtbruksakademien. —
Såsom mångårig ordförande i lagutskottet (1882–87 och
1889–92) utöfvade han ett betydelsefullt inflytande på
det svenska lagstiftningsarbetet öfver hufvud. Såsom
svensk ordförande i de svensk-norsk-danska
vexellags- och sjölagskomitéerna har han sin del
af förtjensten i dessa lagars utarbetande, och genom
hans oförgätliga verksamhet såsom ordförande i det
särskilda utskott, hvilket riksdagen 1891 tillsatte
för sjölagens behandling, var det, torde man kunna
säga, som sjölagen antogs af riksdagen.
2. Bergström, Richard, folklorist, kritiker,
biblioteksman, den föregåendes kusin, född i
Stockholm d. 2 Dec. 1828, vardt student i Upsala
1847 och filos. doktor 1854, utnämndes 1858 till
kollega vid Filipstads läroverk, men tog snart afsked
derifrån och började 1859 tjenstgöra i Stockholm
vid k. biblioteket, hvarest han befordrades till
amanuens 1862, förste amanuens 1865 och bibliotekarie
1878. Död i Stockholm d. 10 Dec. 1893. — B. var en
man med fin klassisk och allmänliterär bildning,
kärnsvenskt skaplynne och tämligen konservativa
öfvertygelser, särskildt i religiöst afseende.
Såsom literaturkritiker (hufvudsakligen i Post-
och Inrikes tidningar, under 16 års tid) utmärkte
han sig för sjelfständig uppfattning, sinne för det
väsentliga hos diktalstren och en pregnant, ofta
af humorns sälta kryddad stil. Att det i väsentlig
mån var brödbekymren, som sporrade B. till literär
verksamhet, verkade ej till nämnvärd skada för dennas
grundlighet. Särskildt var han en förtrogen kännare
af folkdiktningen och inom denna forskningsgren
väl den på sin tid främste fackman i landet. Den
nya upplaga han tillsammans med musikern L. Höijer
1880 utgaf af Geijers och Afzelius’ samlingsverk
»Svenska folkvisor» fick, hvad texten angår,
ett högt värde genom B:s kritiska omsigt och
ovanligt stora beläsenhet, som satte honom i
stånd att i detalj ådagalägga bl. a. visornas
slägtskap med dylika hos andra folk. Sjelf
gjorde han goda samlingar af inhemsk religiös
folkdiktning. Frukter af B:s vittra kringsynthet
äro de af honom utgifna antologierna »Gerd» (1883,
ny uppl. 1892; en samling »förbisedda» svenska
skaldestycken af mestadels obemärkta författare)
och »Främmande lyror» (1887: en rikhaltig och
etnografiskt ordnad återspegling af verldsliteraturen
i svenska öfversättningar). B. förvärfvade tidigt
fackmannainsigter i jagtens idrott, hvilka han
framlade i »Svensk jägarkalender» (1859) och den
resonerande Handbok för svenska jagtvänner (1872),
texten till Bruno Liljefors’ planschverk »Från skog
och mark» (1890–91; ny uppl. 1894) m. m. Jägarelifvet
utbildade hos B. ett varmt, men från svärmeri frigjordt sinne
för naturen, hvilket karakteristiskt framträder
särskildt i flere småhistorier bland hans Svenska
bilder (1882; derjämte innehållande »stycken ur
vår odlingshistoria»). Samlingen Literatur och natur
(1889) inrymmer bl. a. större afhandlingar om Ossian
och om den nya vetenskapen folklore. B. utgaf vidare
samlingsverken »Ur folksagans rosengårdar» (3 bd,
1889–90) och tillsammans med O. A. Stridsberg »En bok
om Sverige» (1892–93). Han ombesörjde en ny edition af
Ad. Törneros’ »Bref och dagboksanteckningar» (1890–91)
och utgaf i Svenska fornskriftsällskapets Handlingar
mystikern Susos »Gudeliga snillewäckare». Ett urval
Dikter af B:s hand, offentliggjordt 1894 efter hans
död, innehåller förutom öfversättningar ett tiotal
originalpoem, bland hvilka flere genom sin finhet
och själfullhet förtjena att lefva.
Bergström, Gustaf, komisk skådespelare, teaterledare,
föddes i Stockholm d. 24 Juni 1837 och var först
anställd i kramhandel, men pröfvade sina sceniska
gåfvor å sällskapsspektakel och offentliga
soaréer med den påföljd, att han hösten 1858
fick engagemang vid A. T. Schwartz’ sällskap
å Ladugårdslandsteatern. 1859–72 tillhörde han
Zetterholms trupp vid Södra teatern i Stockholm
och uppträdde 1867–72 äfven på Djurgårdsteatern
om somrarna, hvarefter han en följd af år var
teaterledare, i det att han i bolag med G. Haqvinius
innehade Mindre teatern 1872–76 och Södra teatern
1876–82. Efter bolagsmannens död förestod B. ensam
sistnämnda scen 1882–83, men uthyrde den derefter
och har sedan dess alltjämt uppträdt å Södra
teatern. Såsom teaterföreståndare företog han ofta om
somrarna med sitt sällskap turnéer, i synnerhet till
Norrland. — B. hör till de af naturen gynnade komiker,
som omedelbart framkalla munterhet redan genom det
putslustiga i stämmans tonfall och uppsynen. Hans
naturfriska och godmodiga komik har gjort sin verkan
i de till ett antal af några hundra uppgående roller
han utfört. Bland dem må erinras om Pettersson i
»Andersson, Pettersson och Lundström», Prins Paul
i »Storhertiginnan», Lasse i »Nerkingarne», Pelle
Lundqvist i »Syfröknarna», Alidor i »Resan till
Kina», Dardanell, Knäcksell i »Positivhataren»,
Mister Gibson i »Den nye bibliotekarien», Kalle
Kafle i »Hvetebröd och rågbröd», Professor Klint i
»Svärfar», Peterman i »Petermans flickor» och Kershaw
i »Fruarna Shackleton».
*Bergsund. Tillverkningen derstädes har under de
senare åren uppgått till omkr. 1,600,000 kr. Från
verkstaden hafva under dessa år utgått så betydande
arbeten som flere af svenska flottans kanonbåtar
och 1:sta klassens minbåtar, tvänne kanonbåtar för
ryska flottan, finska isbrytarefartyget »Murtaja»,
närmare ett tjugotal större och mindre ångfartyg för
rysk räkning, i synnerhet för transport af petroleum
å Kaspiska hafvet, svenska flottans pansarfartyg
»Thule», hvarjämte pansarfartyget »Oden» nu är under
byggnad (skrofven å dessa hafva byggts vid Finnboda)
samt dessutom en stor del af svenska statens och
enskilda jernvägars broar, bland hvilka de öfver
Indals-, Öre-, Vindel- och Skellefteelfvarna å Norra
stambanan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
