Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caltanisetta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den förres broder, född i Paris 1845, blef 1878
prefekt i Constantine, 1879 generalsekreterare vid
polisprefekturen i Seinedepart., 1882 prefekt
i depart. Nord efter sin broder och 1889 i
Rhône-depart. samt är sedan 1891 generalguvernör
i Algeriet.
Camboricum, fordom namn på Cambridge (se d. o.).
*Camborne hade 14,700 innev. 1891.
Cambos [kansbå], Jean Jules, fransk bildhuggare, f. i
Castre (depart. Tarn) 1828, lärjunge af Jouffroy,
uppträdde första gången på Salonen 1857 med porträtt
i byster och statyetter och utförde sedermera Lais,
staty, Smärtan, statyett, men framfor allt La Cigale
(Gräshoppan, 1864), staty, som gjorde mycken lycka
och inköptes af staten 1865, utförd i marmor,
Äktenskapsbryterskan (1866), utförd senare i både
marmor och brons, Ung gallisk höfding (1867), byst
af Alfred de Vigny (1869) för Versailles’ galleri,
Eva (1872), La fourmi (Myran, 1874), Musique vocale
(1887), m. fl., dessutom en mängd byster samt ett par
dekorativa figurer, en för kyrkan S:t Ambroise i Paris
(för fasaden, i sten) och S:t Solange (också i sten)
för katedralen i Nevers. C. R. N.
*Cambrai hade 17,360 innev. 1891 (såsom kommun 24,120
innev.). Det är en första klassens fästning.
*Cambray Digny, G., föddes 1820. Han är sedan 1860
ledamot af senaten.
Cambrésis [kansbresī]. Se Cambrai.
*Cambridge. 1. Grefskapet hade 185,822 innev. 1891,
såsom förvaltningsområde endast 121,961 innev. Isle of
Ely (»ön Ely»), med 63,861 innev., var till 1857 ett
»county palatine»
i likhet med Chester och Durham och har ännu en egen
»court of quarter sessions». — 2. Hufvudstad i detta
grefekap, på ömse sidor om ån Cam, som är farbar
dit med pråmar och längre ned får namnet Ouse (Great
Ouse). 36,983 innev. (1891). Ehuru af naturen
mindre gynnad än sin medtäflare Oxford, har staden
med sina merendels ståtliga byggnader, som förete
prof af alla tiders engelska karakterer, sina lummiga
träd, i synnerhet på baksidan af colleges, sina ängar
och sportplatser en halft medeltidsaktig, idyllisk
karakter, om man undantar Oxford, enastående för en
engelsk stad. Industri saknas nästan alldeles;
staden lefver hufvudsakligen på sitt universitet.
Detta bildar en från staden skild korporation och
sänder 2 ombud till underhuset (staden sänder en).
Ehuru icke fullt så gammalt som det i Oxford,
uppstod äfven det under loppet af 12:te årh. af
klosterskolor. Klerkerna i S:t Giles underhöllo
sannolikt sedan gammalt skolor för lekmannabildning,
hvilka efter mönstret af de i Oxford och Paris
organiserade sig som medeltidens gillen till ett
»studium» med privilegium att meddela undervisning och
lärdomsgrader. Bevisligt är, att franciskanmunkar
funnos i C. sedan 1224, och ett halft årh. derefter
nedsatte sig der äfven dominikaner. Äfven
benediktiner anses hafva sin del i universitetets
uppkomst. Kungliga och påfliga skrifvelser af
åren 1231 och 1233 visa, att universitetet
redan vid denna tid bildade en väl organiserad
lärarekorporation med en kansler i spetsen.
Det äldsta beviset på en universitetsordning är
från 1276. Universitetets
uppblomstring sammanfaller med upprättandet a
stiftelser (colleges), hvilka lemna sina innevånare
bostad, underhåll och undervisning och som ännu
ega bestånd. Det äldsta är Peterhouse college,
stiftadt 1257 af biskopen af Ely Hugh Balsham
(det erhöll 1284 kungl. »charter»), det yngsta
Downing college (stiftadt 1800). Det största
är Trinity college, bildadt 1546 af Henrik VIII
genom sammanslagning af några äldre colleges. Det
räknar Bacon, Newton, Bentley, Dryden och Byron
bland sina lärjungar, och dess af Barrow och
Wren byggda bibliotek är det värdefullaste näst
universitetsbiblioteket; det prydes bl. a. af Byrons
(af Thorvaldsen modellerade) staty. Trinity college
har af stiftelser en årsinkomst af öfver 80,000
pd st. Det näst största, S:t John’s (stift. 1511),
med en årsinkomst af mer än 43,000 pd, är ryktbart
för sina storartade byggnader, särskildt det af
G. G. Scott på 1860-talet byggda kapellet. Detta
öfverträffas dock i arkitektoniskt hänseende af
King’s colleges kapell (bygdt 1446–1515), hvilket
betraktas som universitetets perla. Universitetet
består af 17 studieanstalter (colleges), hvilka
hafva sin egen författning och sina egna ganska
rika stiftelser. Sedan 1869 kunna studenter, utan
att tillhöra något college, såsom non-collegiate
students bo i privatbostäder under uppsigt af en
censor och, med billigare lefnadskostnader, njuta
samma rättigheter som andra studenter. Nyligen
hafva bildats 2 s. k. hostels, det strängt kyrkliga
Selwyn college (1882) och Ayerst hall (1884),
hvilka stå under vicekanslerns uppsigt, samt två
colleges för damer (Girton coll., 1873, och Newnham
coll., 1875), hvilka sedan 1881 äro berättigade
att aflägga examina, men icke få lärdomsgrader och
ej äro medlemmar af universitetet. Af studenterna
bor, af brist på utrymme, endast hälften i sina
resp. colleges; de öfrige och non-collegiate students
bo i privatbostäder. 1891 räknade universitetet
13,014 medlemmar, näml. 6,744 doktorer och magistrar,
hvilka äro medlemmar af senaten, 2,801 »baccalaurei»
och 3,469 »undergraduates». (Jfr art. Universitet,
sp. 1402–1403.) Hvarje college har sina »lecturers»
(omkr. 170); de utom dessa colleges stående lärarnas
(1895: 43 professorer. 6 e. o. professorer l. readers
och 35 university lecturers) föreläsningar besökas
nästan endast af dem, som egna sig åt ett särskildt
fack. Fakulteter i likhet med svenska universitet
finnas icke, utan de olika vetenskapsgrenarna
representeras af utskott, »special boards of studies»
(f. n. 12), under ordförandeskap af en professor i det
resp. ämnet. Af sina årliga inkomster bidraga colleges
till universitetet med en viss procent, hvilken
förvaltas såsom en särskild »Common university fond»
jämte universitetets egna förmögenhet (»university
chest»). — Till universitetet höra bl. a. bibliotek
(omkr. 400,000 bd), det af lord Fitz-William 1816
stiftade museet, med tafvelsamling, skulpturverk
och bibliotek, antiqvariska museet, geologiska
museet, botaniska trädgården, observatoriet,
universitetstryckeriet (Pitt press) och Adderbrookes
hospital. Universitetets af Elisabet 1570 utfärdade
statuter gällde ända till 1858; de sedan denna
tid vidtagna reformerna hafva bragt universitetets
organisation i närmare öfverensstämmelse med nutidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
