- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
53-54

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Capri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

peppar åter en flyktig alkaloid med lukt af
koniin. — Spansk peppar brukas bl. a. äfven för
att pigga upp matsmältningen vid kronisk magkatarr.
C. G. S.

Capsula Tenonii. Se Öga, sp. 601.

*Capua, med 13,623 innev. (1881), ligger i en
af Kampaniens vackraste och bördigaste nejder,
men går alltmer tillbaka i betydenhet och är illa
bygdt. Sin största betydelse har det som fästning och
garnisonsstad, hufvudsakligast för artilleri. Som
minnen från dess forntid förtjena framhållas en
gammal moderniserad domkyrka och en af kejsar Fredrik
II restaurerad bro öfver Volturno. Det är säte för
en ärkebiskop och har jernvägsförbindelse till Rom
och Neapel. Det nuv. C. anlades 856 af langobarderna
på den plats, der före de puniska krigen Casilinum
låg, var en kort tid hufvudstad i ett sjelfständigt
furstendöme, men kom vid midten af 11:te årh. under
normannerna. Under de många krigen i Italien blef
C. ofta belägradt och eröftadt, såsom af fransmännen
1501 och af spaniorerna 1734. Sist spelade det
en rol under Italiens frihetskrig, då 1860 flere
strider egde rum i trakten mellan neapolitaner och
italienska sydarmén under Garibaldi. Den 2 Nov. 1860
gaf sig staden åt piemonteserna. — Forntidens C.,
Kampaniens yppiga hufvudstad, som i storlek och prakt
täflade med Rom, låg 4 km. s. ö. om det nuvarande,
der nu staden Sant a Maria C. Vetere ligger,
en liflig, angenäm stad, till en del byggd af den
gamlas ruiner. 18,669 innev. (1881). Bland de många
ruinerna märkes särskildt den stora amfiteatern
(nu kallad Virilasci), som i storlek föga står efter
Coliseum, 170 m. lång och 140 m. bred, med en arena
af 76 m. längd och 46 m. bredd. De fornlemningar,
som anträffats i ruinerna, förvaras i Museo Campana i
C., såvida de ej sålts och skingrats eller gått till
museet i Neapel.

Capuana, Luigi, italiensk författare, f. 1839
i. Mineo (Sicilien), försökte sig i yngre år såsom
poet, var 1864–65 teaterkritiker i Florens-tidningen
»Nazione» och bosatte sig 1868 åter i sin födelsestad,
hvarest han utnämndes till borgmästare, men egnade
sig 1877 åt skriftställeri i Milano. Från denna tid
framstod han som en mogen och konstnärlig talang med
psykologisk skärpa. Novellerna Profili di donne och
den fina literära satiren Paralipomeni al Lucifero di
Mario Kapisardi
efterföljdes af den naturalistiska
romanen Giacinta (1879; äfven dramatiserad), med
hvilken C. såsom ifrig anhängare af Zola trädde
i spetsen för de italienske prosarealisterna. En
egendomlig motsats till denna riktning bilda hans
intagande sagosamlingar C’era una volta (1882;
»Det var en gång», 1883) och Il regno delle Fate
(1883). På svenska finnes äfven öfversatt en samling
»Italienska sagor» af C. (1883). Vidare må nämnas
hans Studii sulla letteratura contemporanea (3 bd,
1880–87) och Semiritmi (1888; egendomliga försök till
rytmisk prosa).

*Caput. Om Caput familiae se vidare Hufvudman. —
Om C. porcinum se Cuneus.

Caput medusae, med. Se Lefversjukdomar, sp. 984.

*Caput mortuum, Lat., »dödt (ej »de dödes») hufvud».

Caquetios [kake-], folkstam. Se Guajiros.

*Carabobo, stat (ej provins) i Venezuela, vid
Karibiska hafvet, har en areal af 7,732 qvkm.,
med 198,020 innev. (1891). Staten har sitt namn
efter byn C., 15 km. s. v. om hufvudstaden Valencia,
der Bolivar vann tvänne segrar öfver spaniorerna:
d. 28 Maj 1814 öfver general Salomon och d. 24 Juni
1821 öfver La Torre.

Caracallas termer. Se Romerska bad.

Caracará, folkstam. Se Guarani.

*Caracas. 1. Förbundsdistriktet har numera en areal
af endast 117 qvkm., med 89,133 innev. (1891). —
2. Hufvudstadenhade 72,430 innev. 1891. Den är
genom jernväg förenad med sin hamn La Guaira, har
gasbelysning, vattenledning, spårvägar, konstakademi,
Polyteknisk läroanstalt, nationalmuseum samt flere
andra läro- och bildningsanstalter. Den anlades 1567.

Caracoles, stad i chilenska prov. Antofagasta, genom
jernväg förenadt med staden Antofagasta, uppstod vid
upptäckten af silfverfyndigheterna 1870 i den då till
Bolivia hörande öcknen Atacama. C. ligger på 2,865
m. höjd och hade 2,300 innev. 1885.

*Carafa (Caraffa). 1. Oliviero C. föddes 1430. Satalia
är det nuv. Adalja (se d. o.) på Mindre Asiens södra
kust. — 5. Carlo C., påflig diplomat, skriftställare,
blef 1616 biskop af Arona och var 1621–28 nuntius
(sändebud) vid kejserliga hofvet i Wien, der
han var själen i företagen till protestantismens
bekämpande. Död 1644. C:s Commentaria de Germania
sacra restaurata
(1630) är en af hufvudkällorna för
Trettioåriga krigets historia.

Cara insula (»täcka ön»), latinska namnet på Öms
l. Ems kloster. Se Emborg.

Caralitanus. Se Lucifer, biskop.

Caranchon, zool. Se Polyborini.

Carangidae, zool. Se Taggmakrillslägtet.

Caranna-harts. Se Bursera.

Caratheodory, A. Se Karatheodory.

*Carayon, A., dog 1874. Hans »Documents inédits»
etc. utgåfvos 1863–86 i 23 bd.

Carballo [-ljå], Baños do, stad i spanska
prov. Coruña, nära kusten, med mycket besökta varma
källor (29–34° C.). 11,400 innev. (1887).

Carbolineum, en impregneringsvätska för trä till skydd
mot röta och angrepp af djur, består hufvudsakligen
af kreosotolja och olika slags tjära, stundom med
tillsats af klorzink l. dyl.

Carbonas calcicus cretaceus, c. c. praecipitatus,
farmak. Se Krita 3.

*Carbondale hade 10,833 innev. 1890.

Carboniferous limestone [-irös la’jmstån], Eng. Se
Bergkalk.

Carborundum, en genom sin hårdhet, som öfverträffas
endast af diamantens, utmärkt förening af kisel och
kol, upptäckt af elektrikern Acheson i Nord-Amerikas
Förenta stater. Carborundum framställes på följande
sätt. Ett tråg af tegelsten fylles med en pulverformig
blandning af sand, söndermald koks, något koksalt
och sågspån. Derpå ledes en stark vexelström genom
blandningen. Efter några timmar är det kemiska
förloppet fulländadt, och i blandningen ligger en
kärna af sammanvuxna, ljusgula, starkt glänsande
carborundumkristaller, hvilkas kemiska sammansättning anges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free