Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 109-110 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caveau ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1890) den kabeltrumma, som, innan den för bolaget
kunde utföras (1895), med endast en ringa förändring
kom till användning i rikstelefonens underjordiska
kabelnät i hufvudstaden. Denna trumma (af cement)
för telefonkablar är utan gensägelse en af de
bästa, som existera. Derjämte har C. alltjämt
nedbringat årspriset, så att det för billigaste
klassens abonnement nu utgör 36 kr. och snart torde
sättas ännu lägre. »Resultatet af låga afgifter och
C:s oaflåtliga energi har blifvit, att Sverige
i telefoniskt afseende intager första platsen i
verlden» (Bennett). Genom sin till regeringen i
bolagets namn d. 4 Febr. 1888 ingifna ansökan att
få anlägga telefonledningar till Göteborg, Malmö
och Sundsvall kan C. anses hafva gifvit impulsen
till det storartade nät af långdistansledningar,
som sedermera anlagts af staten, efter det nämnda
ansökan af farhåga för telegrafverkets inkomster
afslagits. För att undgå de svårigheter lagstiftningen
uppställt i fråga om telefonledningars framdragande
öfver kronans mark m. m. har C. förmått sitt bolag
att till rikstelefonen försälja sina fristående nät
i Jönköping och Helsingland samt de mera aflägsna
delarna af det stora nätet i Mälareprovinserna mot
erhållande af 50-årig koncession för obehindradt
utöfvande af telefonverksamhet inom ett område af
70 km. från Stockholms Stortorg. »Innevånarna inom
70-km.-radien hafva intet skäl att klaga, ty sedan C:s
energi blifvit koncentrerad inom denna cirkel, har
densamma utan något undantag blifvit det med telefon
bäst utrustade stycke land i verlden» (Bennett).

Utvecklingen intill 1891 af Stockholms telefonnät,
som till sin hufvudsakliga del utgöres af Allmänna
bolagets nät, har i korthet skildrats under rubriken
Telefon (se d. o.). Efter nämnda tidpunkt har
utvecklingen fortgått i en rent af förvånande skala,
som framgår af följande tabell, utvisande antalet
apparater inom förenämnda 70-km.-område:

		Bellbol.	Allm. telef.	Rikstelef.
		(å Östermalm)
1891	d. 31/12	—	6,691	1,235
1892	»	202	8,248	1,979
1893	»	525	9,031	2,555
1894	»	800	10,346	3,243
1895	»	1,074	12,003	3,824

För att uppbringa sitt vidsträckta nät till höjden
af teknisk fulländning och åt alla sina abonnenter
tillförsäkra rätt att samtala å rikstelefonens
interurbana ledningar har bolaget 1892–93 ombyggt
såväl sina stationers inredning som alla sina
abonnentledningar till dubbeltrådiga, hvilket arbete
erbjudit synnerligen stora tekniska svårigheter,
enär expeditionen pågått utan en dags eller ens
en timmes afbrott. Derigenom har bolagets nät, näst
efter det i Paris, blifvit det största dubbeltrådiga
lokalnät i verlden. Från och med sommaren 1895 har
bolaget börjat anlägga underjordiska kabelledningar
i ofvan nämnda slag af cementtrummor. — Jfr
tioårsberättelsen »Stockholms Allmänna
Telefon-Aktiebolag 1883–13 April–1893» (1893) och A. B. Bennett:
»The telephone systems of the continent of Europe»
(London 1895).

*2. Cederhielm, J., afled d. 23 (ej 3) Sept. 1729.

*5. Cederhielm, G. L., anställdes 1770 såsom
kungl. lifdrabant. (Orden »hos Gustaf III», rad 4,
utgå.)

Cederholm, Axel Fredrik, skådespelare, konstdilettant,
född i Stockholm d. 29 Sept. 1780, aktör vid
Operan och Dramatiska teatern 1800–20, lär hafva
varit »af naturen rikt utrustad, med skön, reslig
gestalt och manlig, välljudande stämma» samt
spelade Leon i »Slottet Montenero», Carl Gustaf
i »Drottning Christina», titelrollen i Czar Peter
skeppstimmerman i Holland m. fl. — Såsom målare vann
C. flere pris i Akademien för de fria konsterna. Han
utförde ett stort antal aqvareller, gouacher och
teckningar med arkitektoniska och landskapsmotiv,
hemtade från Stockholm och dess omgifningar och
fortsatte sålunda E. Martins och J. C. Linnerhjelms
verksamhet som vedut-målare. Upsala universitets
bibliotek besitter i den s. k. Westinska samlingen
en mängd af dessa teckningar, hvilka äro af en viss
betydelse för kännedomen om Stockholmstraktens
äldre topografi. Tvänne gouache-målningar af
C. (Nationalmuseum, dat. 1818, och Drottningholm)
framställa Karl XIV Johans kröning. C. dog i
Stockholm d. 9 Dec. 1828.
J. K–e.

*4. Cederschiöld, F. A., afled i Stockholm d.
10 Mars 1883.

5. Cederschiöld, Gustaf, sjukgymnast, massör,
den föregåendes son, född d. 13 Okt. 1845 i Nora,
var 1869–70 underlöjtnant vid Svea lifgarde,
hvarefter han 1872–79 med framgång förestod ett af
honom inrättadt sjukgymnastiskt institut i Hannover
och 1879 öfverflyttade till Stockholm, der han 1888
erhöll professors titel. Sedan han lyckligt behandlat
storhertigen af Baden vid dennes besök i Stockholm,
förmådde fursten honom att 1889 öfverflytta till
Baden-Baden, hvarifrån C. 1895 åter förlade sin
verksamhet till Stockholm. I sin massage-behandling
använder C. företrädesvis svaga retningar och
milda s. k. passiva rörelser. Han har utbildat
flere lika originella som enkla metoder mot migrän
(genom retning af nervus sympathicus på halsen) samt
vissa öron- och ögonsjukdomar, mag- och tarmkatarr
m. m. G. har sedan 1886 användt en af honom uppfunnen
metod att genom massage af slemhinnan (medelst en
med batist omvirad silfvertrådsögla) bota näs- och
svalgkatarrer. Denna metod, som vunnit erkännande
af utländska specialister, har han 1895 börjat
införa i Stockholms folkskolor. Han har beskrifvit
den i en uppsats i »Allgem. medic centralzeitung»,
Okt. 1890. C. har vidare skrifvit broschyrerna Über
die schwedische heilgymnastik (1877) och Über passive
bewegungen (1878) m. m.

6. Cederschiöld, Johan Gustaf Kristofer,
språkforskare, den föregåendes syssling, född
i Stockholm d. 25 Juni 1849, blef 1868 student i
Lund, der han 1873 aflade filos. kandidatexamen och
1874 promoverades till filos. doktor. Han var
docent i nordiska språk vid universitetet i Lund
1875–82 (afeked 1883), föreståndare vid Göteborgs
Nya Elementarläroverk för flickor 1882–89 samt
derjämte 1884–86 lärare och 1885–86 studierektor
vid Kjellbergska skolans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>