Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Celman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
näml. residentskapet (residency) Indor och
agentskapen Gwalior, Bhopal, Bandelkand, Baghalkand,
West-Malwa, Bhil l. Bhopawar, Deputy Bhil och
Guna. De vigtigaste af furstarna äro maharadjan
Sindhia af Gwalior (hvilkens rike omfattar 75,281
qvkm., med 3,378,774 innev.), maharadjan Holkar af
Indor (21,760 qvkm., med 1,091,689 innev.), radjan
l. maharadjan af Dhar (4,506 qvkm., med 167,500
innev.), de båda radjarna af Dewas (omkr. 750 qvkm.,
med 143,685 innev.), begum af Bhopal (17,745 qvkm.,
med omkr. 1 mill. innev.), naboben af Jaora (2,258
qvkm., med 112,280 innev.) samt flere radjputfurstar,
hvilka underkufvades af maratterna, då desse i 18:de
årh. började spela sin verldshistoriska rol i C., och
gjordes skattskyldiga, men hvilkas ställning, sedan
maratternas makt krossats af britiska regeringen
1818, af denna ordnades och bestämdes på annat
sätt. Af dem befinna sig i West Mahva 21 s. k. thakur,
hvilka erlägga tribut till Sindhia eller till både
Sindhia och Holkar, och 5, som betala tribut äfven
till radjarna af Dewas.
*Centralkraft. Jfr Inertia och Tröghet.
Centralpolisen, en afdelning af polisstyrkan i
Stockholm. Se Polis.
*Centralprovinserna beräknades 1891 hafva en areal af
300,273 qvkm., af hvilka 224,037 qvkm. äro omedelbart
britiska besittningar och 76,236 qvkm. tillhöra
ett antal mindre vasallstater. Folkmängden uppgick
s. å. till 10,784,294 i de förra
och 2,160,511 i de senare. Befolkningen består
till större delen af gonder (hvilka före grundandet
af riket i Delhi bildade 4 stater under inhemska
furstar i dessa trakter, men senare uppgingo i
marattstaterna), af åtskilliga marattstammar,
af hindu (såsom kurmi, katsji, pomvar och bagri)
och af hindustanska stammar från Dekhan. Antalet
muhammedaner, parser, perser och andra främlingar
bland dem är mycket ringa. 1891 voro 10,489,620
hinduer, 2,081,720 tillhörde okultiverade stammar,
309,479 voro muhammedaner, omkr. 49,000 djainer,
13,300 kristna, hvartill kommer ett fåtal parser,
judar, buddhister, sikher o. s. v. Språket är i n. och
ö. hindi, i s. telugu, i v. maratti, hvarjämte
gondi talas i aflägsna trakter. — C., som bildades
1861 af delar af Nordvestprovinserna och Madras,
hvilka förut tillhört marattriket Nagpur, och
utvidgades 1872, förvaltas af en »chief commissioner»
(öfverkommissarie) under generalguvernören. De bestå
af 4 »divisioner» (under hvar sin »commissioner»):
Chhattisgarh, med 3. Nagpur, Djabalpur och Narbada,
med 5 distrikt hvardera. Vasallstaterna äro 15,
af hvilka de största äro Bastar (33,829 qvkm.,
omkr. 300,000 innev.), Kalahandi (9,700 qvkm.,
225,000 innev.), Patna (6,213 qvkm., 260,000 innev.),
Bamra (5,150 qvkm., 82,000 innev.) och Raigarh
(3,850 qvkm., 130,000 innev.). Genom norra delen
af C. går Great Indian Peninsular-jernvägen från
Bombay till Djabalpur, der den förenar sig med East
India-jernvägen från Allahabad och Kalkutta; en
sidolinie går till Nagpur. — Provinsernas inkomster
för 1893–94 uppgingo till 2,380,000 rupier och
utgifterna till 1,460,500 rup.
*Centraltryckeriet utarrenderades 1881 till
A. L. Normans boktryckeriaktiebolag, som 1887
inköpte detsamma. Inbetalta aktiekapitalet är 580,000
kr. Inventarier och varulager äro brandförsäkrade
för 1 mill. kr. Vid 1896 års början uppgick
arbetsstyrkan till 295 pers., af hvilka 76 qvinnor
och minderårige. Tillverkningsvärdet å samtliga
afdelningarna uppgick 1895 till omkr. 570,000 kr.
Centralvarmapparater. Se Uppvärmning, sp. 1454.
Centreville [se’ntörvill], by i nord-amerikanska
staten Virginia, 43 km. v. om Washington, är bekant
genom en rad fäktningar, som unionisterna under Pope
med stora förluster utkämpade mot de konfedererade
i Aug. 1862.
Centrifug, landthush. och mejerihandt., gemensamt namn
på de apparater, hvilka man inom mjölkhushållningen
använder för att med tillhjelp af centrifugalkraften
afskilja grädden eller smöret omedelbart utur
mjölken. Till dessa s. k. mjölkcentrifuger höra
separatorn, extraktorn, excelsiorn, radiatorn
m. fl. Bland dessa äro extraktorn och radiatorn så
konstruerade, att de kunna afskilja smöret omedelbart
ur mjölken, men äfven kunna ställas så, att endast
grädden afskiljes eller separeras på samma sätt
som medelst separatorn eller excelsiorn. Antonin
Prandel l. Prandl i München konstruerade 1864 den
första centrifugen för gräddens afskiljande. I den
svenska landtbruksliteraturen omnämnes saken första
gången i »Ultuna Landtbruksinstituts tidskrift»
för 1866, der äfven påpekades den framtida
betydeisen af centrifugers användning inom
mjölkhushållningen. Denna förutsägelse har vunnit
fullständig bekräftelse genom de framsteg, som
inom mejerihandteringen på de senaste åren egt
rum. De senast konstruerade mjölkcentrifugerna,
som på samma gång afskilja smöret, äro så anordnade,
att i samma apparat först grädden separeras vid en
högre temperatur, och derefter smöret omedelbart
afskiljes vid en temperatur, som är lägre. Maskinen
kan derför i visst hänseende betraktas äfven
såsom en pasteuriseringsapparat. Det nästa steg,
som man kan vänta skall komma att tagas i fråga om
mjölkcentrifugernas förbättring och fulländning,
torde sannolikt blifva det, att smöret förmedelst
maskinen äfven befrias från kernmjölken, tvättas,
saltas och sammanältas i större klumpar, som äro
färdiga att genast sändas i handeln. Märkligt
är, att alla de senaste uppfinningarna och
förbättringarna inom mejerihandteringen förmedelst
begagnande af centrifuger åstadkommits genom svenska
ingeniörer, såsom G. de Laval, C. A. Johansson,
E. G. N. Salenius, bröderna Hult m. fl.
C. E. B.
Centrina, zool., hajslägte, tillhörande fam.
tagghajar (se d. o.). Båda ryggfenorna äro försedda med en
stark tagg. Bålen är tämligen hög och trekantig i
tvärgenomskärning, å hvardera sidan af buken finnes
ett hudveck. Underkäkens tänder äro triangulära,
fint sågade, öfverkäkens smala, kägelformiga. En
art (C. salmani) förekommer i Medelhafvet
och närgränsande delar af Atlantiska oceanen.
L–e.
Centronotus gunellus, zool. Se Tejstefisken.
Centrophorus, zool., hajslägte, tillhörande fam.
tagghajar. Ryggfenornas tagg är stundom så liten,
att den döljes under huden. Munnen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
