Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chartularia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reminiscens kan spåras, låter dispositionen
med smala hvalfok den gotiska principen rent
framträda. Långhuset har, räknadt från fyrkanten,
sju sådana hvalffält, till hvilka komma ytterligare
två i den imposanta tornhallen, så att hela byggnadens
längd uppgår till 118,5 m. i dagen. Fasaden, som blef
oskadd vid den eldsvåda, som 1195 öfvergick kyrkan,
är från midten af 1100-talet och domineras af två
beundransvärda torn (106 och 115 m. höga). De tre
förenade portalerna förete det äldsta exemplet på
en fullständig plastisk utsmyckning, för hvilken så
många yngre franska katedraler utmärka sig. Ännu mera
rika och glänsande äro skulpturerna öfver korsarmarnas
portaler. Under koret och långhuset ligger en ofantlig
krypta, återstoden af den kyrka, som biskop Fulbert
lät bygga i 9:de årh.
Chartularia, Lat., klosters och stifts kopieböcker,
hvilka innehålla afskrifter af donations- och köpebref
o. d.
Chartum. Se Kartum.
Charvin [sjarvä’ng], Florence Léonide. Se
Agar. Suppl.
Chase [tjēs], William, nord-amerikansk målare,
född i Franklin township (Indiana) 1849, studerade
1869–71 vid akademien i New York och målade sedermera
blommor och frukter i S:t Louis. 1872 reste han
för att ytterligare utbilda sig till München,
der han i akademien blef lärjunge till Ferdinand
Wagner och Piloty, tillbragte ett år i Venezia,
der han förnämligast studerade Tintorettos
färg, och återvände till Amerika 1878. Till
hans berömda taflor räknas porträtt af Pilotys
barn, En förnäm enka, »Der zerbrochene krug»,
En hofnarr, Före ridten och Sårad krypskytt.
C. R. N.
*Chasköi (Bulgar. Chaskovo), hufvudstad i kretsen
C. i Öst-Rumilien (3,517 qvkm., med 123,168
innev. 1888), hade 14,190 innev. 1888. Den fordom
vigtiga årsmarknaden i det närbelägna Uzundsjova
hölls sista gången 1875.
*Chasles, M., afled i Paris 1880.
Chasmogam, kasmogam, (af Grek. chasma, gapande,
öppning, och gamos, gifte), bot. Se Blomma, sp. 714.
Chasmopskalk, chasmopskalklagren, geol., den
undersiluriska afdelning, som inom vissa delar af
Sverige följer närmast öfver ortocerkalken, och
som utmärkes genom Chasmops conicophthalmus och
andra trilobiter, vissa cystideer etc. Afdelningen
uppbygges af kalk och skiffer och är i Skåne delvis
ersatt af vissa graptolitskiffrar. Jfr Chasmops.
A. G. N.
Chasmorhynchus, zool. Se Klockfoglarna.
Chassaignac [sjassänja’ck], Pierre Marie, fransk
kirurg, f. 1804 i Nantes, blef 1835 med. doktor i
Paris och s. å. professeur agrégé vid medicinska
fakulteten derstädes. Sedermera konkurrerade han om
lärostolarna i anatomi, operativ kirurgi och kirurgisk
klinik, men utan framgång och blef trots sin allmänt
erkända duglighet och sitt stora rykte först 1868
ledamot af Medicinska akademien i Paris. Han dog i
Versailles 1879. Bland C:s många betydelsefulla inlägg
i kirurgiens utveckling äro uppfinningen af ecraseuren
(Traité de récrasement linéaire, 1856) och utbildningen
af den kirurgiska dränagen (Traité pratique de
la suppuration et du drainage chirurgical, 1859)
de vigtigaste. Också genom det af honom förordade
ocklusionsförbandet väckte han idéer till lift,
som i det antiseptiska förbandet skulle finna
sin vidare användning. Derjämte utgaf han många
större och mindre arbeten, bland hvilka må nämnas
Clinique chirurgicale de l’hopital Lariboisière
(1854–58), Leçons sur la trachéotomie (1855),
Traité des operations chirurgicales (1861, 1862).
R. T–dt.
Chassala, under medeltiden namn på Kassel. (se
d. o. 2.).
Chassé [sjassē], David, baron, nederländsk militär,
f. 1765, flydde efter det patriotiska partiets
fall (1787) till Frankrike, gick i dess tjenst
och återkom med Hollands eröfrare Pichegru 1795
till fäderneslandet. Han deltog äfven sedermera i
revolutionskrigen, under 1808–13 i Spanien, och fick
för sin förkärlek för bajonettanfall namnet »General
Bajonett». Efter freden 1814 inträdde C., som af
konung Ludvig Napoleon 1809 upphöjts till baron,
i nederländska armén såsom generallöjtnant. Mest
bekant blef han genom sitt brutala bombardement af
Antwerpen (Okt. 1830) och det hårdnackade försvaret
af citadellet derstädes (till slutet af 1832). Han
lemnade militärtjensten 1840 och dog 1849.
*Chasseur. Fotjägarebataljonerna, fortfarande 30
till antalet, hafva blifvit ökade till 6 kompanier,
och en del af dem är afsedd till bevakning och skydd
af bergvägarna till Schweiz och Italien. Hästjägarna
räkna 21 regementen och chasseurs d’Afrique 6,
alla med 5 sqvadroner. C. O. N.
Chatarpur [tja-]. 1. Vasallstat i Bandelkand,
Central-Indien, mellan floderna Dhessan l. Daçarna
i v. och Ken, biflod till Djamna, i ö. Areal 3,052
qvkm., med 164,375 innev. (1881), af hvilka 5,000
muhammedaner. Kadjan är en radjput. — 2. Hufvudstad
i nämnda stat, 67 km. ö. n. ö. om Panna. Omkr. 15,000
innev. Det har omkr. 200 såväl hindu- som djainatempel
och ruiner af Chatar-Sals palats, grundläggaren
af Bandelkands korta sjelfständighet i början af
18:de årh.
Chateau d’If [sjatå diff], fordom statsfängelse. Se
If.
Châteaudun ligger i depart. Eure-et-Loir, vid Loir.
Château-Lafitte [sjatå-lafi’tt], gods i franska
depart. Gironde, kommunen Pauillac, ryktbart för sitt
vin, som hör till de bästa Medoc-sorterna. Godset
köptes 1868 af Rothschild för 4,5 mill. frcs.
Château-Margaux [sjatå-margå]. Se Margaux.
*Château-Renard. 1. Hade endast 2,387 innev. 1891. —
2. Hade endast 1,395 innev. 1891.
Châteaurenault [sjatårönå], stad i franska
depart. Indre-et-Loire, 29 km. n. ö. om Tours,
vid jernvägen mellan Paris och Tours. Omkr. 4,000
innev. På en kulle ligga ruiner af ett slott (delvis
från 14:de årh.), hvilket gjordes till grefskap till
förmån för Fr. L. Rousselet de C., fransk marskalk
och viceamiral af Levanten (d. 1716).
*Châteauroux, hufvudstad i franska depart. Indre,
hade 22,553 innev. 1891. Lycée, normalskola. Staden
uppstod omkring och fick namn efter det af Raoul
de Déols i 10:de årh. byggda slottet Château-Raoul
(nu prefekturens lokal), blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
