Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chicago ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handböcker), Newberrybiblioteket (för hvilket en af
stadens fäder W. L. Newberry testamenterade tomter med
ett aktnelt värde af 3 mill. doll.; biblioteket hade
1893 115,000 bd; ingen utlåning eger derifrån rum),
Crerars bibliotek (till hvilket J. Crerar, d. 1890,
testamenterade 2,225,000 doll.), det juridiska
biblioteket (omkr. 20,000 bd) samt C. historical
societys bibliotek (omkr. 18,000 bd). — Pressen är
lika brokig som befolkningen: för ett par år sedan
utgåfvos 30 dagliga, öfver 300 vecko- och öfver 600
månads-, qvartals- och årsskrifter på alla möjliga
språk, äfven kinesiska. De största dagbladen
äro »Tribune» (1847), »Chicago Herald» (1881),
»Interocean», »Times» (1854), »Morning Record»,
»Evening Journal» (1844), »Daily News» (1875) samt
den tyska »Illinois staatszeitung» (1848). Endast ett
skandinaviskt dagblad finnes, »Skandinaven», som eges
af Joh. Anderson, egare äfven af veckobladet med samma
namn. Den svenska pressen räknar f. n. (1896) elfva
veckotidningar, af hvilka »Svenska tribunen», »Gamla
och nya hemlandet» samt »Svenska amerikanaren» äro de
äldsta; den förstnämnde, som under namnet »Svenska
republikanaren» på 1850-talet utgafs i Galva, Ill.,
af Bishop-Hill-kolonien, derefter, sedan den flyttat
till C., kallades »The Illinois Swede» och 1870–76
»Nya werlden», är den mest ansedda och spridda svenska
tidning i Amerika (egare Andrew Chaiser). — De sköna
konsterna fingo 1893 ett stort och präktigt hem vid
Michigan av., The art institute, med samlingar af
taflor, skulpturer, raderingar och kopparstick. Den
sceniska konsten har icke någon sjelfständig
byggnad och intet permanent skådespelaresällskap;
den ena truppen aflöser den andra. Antalet teatrar är
omkr. 25. De största och mest besökta äro Auditorium
(i det ofvannämnda hotellet), C. Opera house,
Schillertheater (tysk), Mc Vicker’s och Hooley’s
theatre. På det musikaliska området gå tyskarna i
spetsen. — De evangelisk-lutherska församlingarna
hafva ett 50-tal kyrkor, af hvilka svenskarna ega
5. Katolikerna hafva omkr. 90 kyrkor. Minsta antalet
kyrkobyggnader utmärker sig genom vacker arkitektur;
undantag göra dock First presbyterian church, Second
presbyterian church och den katolska S:t James church.
Förvaltning. Stadens förvaltning ledes af
en borgmästare (mayor), med registrator,
skattmästare, stadsadvokat, och ett stadsråd
(common council), bestående af 2 aldermen från
hvart och ett af de 34 stadsdistrikten (wards),
alla valda af folket för en tid af 2 år. Stadens
inkomster för 1893 uppgingo till 32,67 mill. doll.,
utgifterna till 32,4 mill. Inkomsterna härröra dels
af allmänna skatter, dels af specialskatter, dels
af tillståndsbevis (licenser). Stadskassans andel
af den direkta beskattningen å inkomst utgjorde
1893 12 mill. doll. Specialskatter äro de afgifter
fastighetsegare måste lemna till gatubeläggning,
vatten- och kloakledningar, belysning m. m.;
vattenafgiften inbragte omkr. 4 mill. doll.
Tillståndsbevis för utöfvande af vissa näringar tillföra staden
betydliga summor; för hvarje utskänkningsställe
(salon) betalas 500 doll., och då staden har öfver
6,000 sådana, var dess inkomst af dem 1893 3,266,845
doll.; spårvägs- och kabel vägsbolagen betala 60,000
doll, timmerupplagsplatserna inbringa 10,000, hundskatten
70,000 doll.
Historia. 1893 års verldsutställning. C:s tillväxt
och uppblomstring äro utan motstycke äfven bland
amerikanska städer. Floden Chicago (indianernas
Checagita, »vild lök» l. »stinkdjur») besöktes
visserligen 1673 af fransmännen Joliet och Marquette,
men först 1804 bosatte sig der den förste hvite
kolonisten, en kanadisk pelshandlare J. Kinzie, och
anlade unionsregeringen en liten militärpost, Fort
Dearborn, i de träsk, der nu millionstaden reser
sina skyhöga murar. Besättningen i fortet nedgjordes
1812 af indianerna, men fortet återuppbyggdes två år
derefter, ehuru det senare utrymdes. Ännu 1830 funnos
i blockhusen omkring detsamma knappt hundra innev.
(deraf endast hälften hvita), och någon kolonisering
ville ej komma i gång till följd af det farliga
granskapet med indianerna. Men dessa blefvo slagna
eller kufvade af unionstrupperna, och dermed var
C:s bestånd betryggadt; kolonister började strömma
dit; d. 5 Aug. 1833 erhöll C. ortsbref af staten
Illinois’ regering, d. 4 Mars 1837 stadsrättighet
och hade då 4,170 innev. Huru folkmängden sedan
vuxit är ofvan visadt. Redan 1871 var C. en af de
ledande handelsstäderna i Nya verlden, då det d. 8–10
Okt. härjades af en fruktansvärd eldsvåda, som utbröt
på vestsidan, utbredde sig öfver nordsidan och lade
ett område af nära 9 qvkm. i aska, tillintetgörande
omkr. 17,500 hus och egendom till ett värde af
nära 200 mill. doll. Omkr. 200 menniskor omkommo i
lågorna. Staden öfvervann denna olycka hastigt och
fullständigt, och efter några få år var gatornas och
husens förbättrade skick det enda spåret af densamma.
Den vigtigaste tilldragelsen i C:s senare historia är
verldsutställningen, World’s Columbian exposition
(i dagligt tal World’s fair), Maj–Okt. 1893. Efter
en lång och hårdnackad kamp med New York afgick
C. med segern. Utställningen hölls i Jackson park,
der terrängen, ursprungligen var mycket jämn,
men genom gräfningar af bassänger och anläggning
af kullar blef pittoresk och omvexlande. Sjelfva
utställningsterrängen upptog en areal af 268,65 har,
med en utsträckning utmed sjön af 2,4 km. Nytt
var det storartade sätt, hvarpå qvinnorna voro
representerade vid denna utställning. Qvinnorna hade
sin egen afdelning, men verkade äfven för den öfriga
delen af utställningen. Utom den åt qvinlig industri
och slöjd uteslutande egnade utställningsbyggnaden,
till hvilken en qvinna uppgjort ritningen och
hvars byggande leddes af en qvinna, hade de ett
mönstersjukhus och en barnasyl samt hotell uteslutande
för damer. Utom de egentliga utställnings byggnaderna
hade regeringen låtit uppföra sin egen byggnad, hvari
bl. a. Smithsonian institute var rikt representeradt;
der fanns ock en etnografisk utställning, der hela
Amerikas urbefolkning var representerad i modellerade
grupper och samlingar af alla indianerna tillhöriga
föremål. Då hela utställningen, som namnet antyder,
var ett firande af Amerikas upptäckt genom Columbus,
fanns der naturligtvis en Columbusutställning, dit
man samlat allt, som rör hans person och utveckling,
men företrädesvis allt, som står i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
