- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
209-210

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiquis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Chorioidea, Lat., åderhinnan i ögat. Se Näthinnan
och Öga.

Chorioiditis, inflammation i åderhinnan. Se
Ögonsjukdomar, sp. 618.

Chorion, Grek., hud. Jfr Amnios och Placenta.

Choripetal (af Grek. choris, afsöndradt,
åtskildt, och petalon, blad),
fribladig, bot., säges blomkronan vara,
då hon består af sins emellan fria blad.
G. A.

Choripetalae, bot., är en af de tvänne klasser, i
hvilka de tvåhjertbladiga växterna (dicotyledoneae)
numera vanligen indelas. Den innefattar dels
de kronbladslösa (apetalae), dels de egentliga
frikronbladiga växterna, hvilka bägge grupper förr
ansågos så väl skilda, att de jämte de med sambladig
krona (gamopetalae) ställdes som sjelfständiga
klasser. Numera uppfattas emellertid allmänt apetalae
såsom en lägre eller ock för en del arter såsom en
reducerad form af koripetalerna. Dessa utmärka sig
genom i regel fribladig krona, om sådan finnes och
genom fröämnen med två fröämneshyllen
(integument); i öfrigt är blomman byggd efter i hög
grad varierande plan. — Klassen indelas vanligen i
något öfver tjugo ordningar, af hvilka åtskilliga i
systematiskt afseende äro väl begränsade, under det
att andra få betraktas endast såsom provisoriska.
G. A.

*Chorley hade 23,087 innev. 1891.

Choro-gi, bot. Se Stachys. Suppl.

Chorologi l. korologi (af Grek. chora, land, och
logos, lära), zool. Se Zoologi, sp. 295.

Chorrillos [tjårri’ljås], hafsbadort i peruanska
depart. Lima, 15 km. s. om Lima vid C.-bukten s. om
berget Salto del Frayle, som löper ut i Punta de
C
. Omkr. 3,000 innev. Den 13 Jan. 1881 öfverraskade
chilenerna, 26,400 man, den vida starkare peruanska
hären och eröfrade dennes fasta ställning och staden
C., medan en del af motståndarna stod overksam i
närheten, vid Miraflores.

*Chorsabad. Se vidare Ninive.

Chortakes, Georgios, ny-grekisk dramatiker på
1600-talet. Se Nygrekiska literaturen, sp. 1540.

*Chosaa. Kaaba (kaba) är namn på den byggnad,
der den heliga stenen finnas.

Chosrau, persiska skalder. Se Nasir Chosrau
och Persiska literaturen, sp. 1106.

Chosroes (Chosrau). Se Kosru.

Chotan, stad. Se Kotan.

*Chota Nagpur l. Chutia (Tjutia) N., har en
areal af 111,422 qvkm., med 5,512,150 innev. (1891),
deraf 41,580 qvkm. och 883,359 innev. komma på
tributstaterna. Till de i art. nämnda distrikten
bör läggas det senare bildade Palamas och till
tributstaterna Seraikala (1,134 qvkm., omkr. 80,000
innev.) och Karsawan (376 qvkm., omkr. 32,000 innev.).

Chott [sjått], Fr., geogr. Se Sjott. Suppl.

Choilland [sjoula’ng], Ludwig Theodor, tysk
arkitekt och målare, född i Dresden 1827, var elev
vid dervarande polyteknicum och akademi, fick till
lärare Semper, gjorde sin första studieresa 1850–51
till Italien, hvarvid han besökte äfven Sicilien,
samt reste å nyo dit och slog sig ned för en längre
tid (1858–61) i Rom,
hvarefter han på hemresan studerade arkitekturen i Venezia
och andra italienska städer. Hemkommen ledde han
utförandet af kyrkan i Dresdens Neustadt, byggde
diakonisskapellet, flere villor och boningshus samt
målade arkitekturtaflor i olja och aqvarell, som
berömmas för god teckning och målerisk verkan. Till
hans förnämsta verk höra väggmålningar i vestibulen
till hofteatern, vapensalen i kungliga slottet
(sachsiska konungahusets åtta stamborgar) samt
oljefärgstaflor Albrechtsburg vid Meissen, Tiberön,
S. Anastasia i Verona, S. Angelo i Rom (nu i Dresdens
museum), motiv från Venezia, m. m. Sedan 1868 är han
kungl. sachsisk hofmålare.

Chouquet [sjoukä], Adolphe Gustave, fransk
musikskriftställare, f. 1819, d. 1886,
blef 1871 konservator vid konservatoriet
i Paris, öfver hvars museum han utgaf en
katalog (1875). Han blef prisbelönt för några
musikhistoriska arbeten, bland hvilka Histoire de
la musique dramatique en France
(1873). C. skref
äfven musikrecensioner och kantat-texter.
A. L.

Chovaras [tjå-], chovas, en stam bland Guarani
(se d. o.).

Chrapovitskij [-pavi’tskij], Aleksandr Vasiljevitj,
rysk skriftställare, född 1749, blef 1766 officer,
anställdes sedermera hos generalprokuratorn och
utnämndes 1777 till öfversekreterare i senaten. Hans
angenäma väsende och literära begåfning — han skref
poem, dramer, satiriska epistlar m. m.
— förskaffade honom 1782 platsen som kejsarinnan
Katarina II:s privatsekreterare. 1793 utnämndes
han till geheimeråd och senator, blef sedermera
verkligt geheimeråd och afled 1801. Af historisk
betydelse är den dagbok C. förde under sin anställning
hos kejsarinnan, hvars förtroende han åtnjöt.
Hvad som yttrades och befalldes i eller inberättades
till hennes kabinett antecknade han genast, dervid
ofta anförande kejsarinnans egna ord. C:s på
ryska affattade dagbok utgafs af Nik. Barsukov
(3:dje uppl.); ett utdrag ur densamma, omfattande
tiden 1787–92 och innehållande uppgifter rörande
svensk-ryska förhållanden, utgafs 1880 på svenska af
C. Silfverstolpe.

Chrenovoj, by i guvern. Voronesj, Ryssland, ö. om
Donbifloden Bitjuga, med 4,000 innev. och Rysslands
största statsstuteri (se vidare Stuteri).

Chřibská, det tsjechiska namnet på Kreibitz (se
d. o.).

*Christchurch. 1. Stad i Hampshire, hade 3,994
innev. 1891. I närheten ligga hafebadorterna
Southborne on Sea, Bournemouth (se d. o. Suppl.) och
Mudeford samt slottet Highcliffe, med samlingar af
medeltidsrariteter.
— 2. Hufvudstad i ny-zeeländska prov. Canterbury,
vid floden Avon och flere jernvägslinier. 37,336
innev. (1891). Staden är anlagd af anglikanska
kyrkan, hvarför de flesta gatorna bära namn
efter engelska biskopar, har ett museum med den
största samling af skelett på södra halfklotet,
ett college, en botanisk trädgård samt ett stort
antal kyrkor. Dess hamn är det 15 km. aflägsna
Lyttelton, vid Port Cooper.

Christensen, Halvor Olaus, norsk ämbetsman
och politiker, f. 1800, blef 1828 byråchef i
kyrkodepartementet och var 1832–89 byfogde i
Stavanger, hvilken stad han representerade på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free