Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cleve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cnidus, latinsk form for Knidos (se d. o.).
*Coahuila (förr kalladt Nueva Estremadura,
ej Nueva Leon) beräknades 1892 hafva en folkmängd
af 177,800 pers., mest blandade. Hufvudstaden heter
Saltillo.
Coaks [kåks]. Eng. oriktig form för cokes. Se Koks.
Coalbrookdale l. Colebrookdale [kålbruckdēl], del
af kommunen Madeley (se d. o. Suppl.) i Shropshire
(England), vid Severn och Great Western-jernvägen,
med jernverk och gjuterier.
*Coanza. Se Kuanza.
Coast Castle. Se Cape Coast Castle (äfven
i Suppl.).
*Coast range [kåst rendsj], »kustkedja», som på
ett afstånd af 20–30 km. följer Stilla hafvets kust
genom de nord-amerikanska staterna Kalifornien och
Oregon och bildar den första af de bergterrasser,
som skilja den inre platån från kusten. Kedjan består
af två skilda delar, en sydlig, som tillhör Sierra
Nevadas system, och en nordlig, som tillhör Cascade
range, Den förra utgår, liksom Sierra Nevada, från
Mount Pinos (2,890 m.), så vida man ej såsom dess
början räknar den sydligare kedjan San Bernardino
från nedre Colorado. Norr om Mt Pinos följer kedjan,
som äfven bär namnet Sierra del Monte Diabolo
och har en medelhöjd af omkr. 1,000 m., nära kusten,
sänker sig för att lemna genomgång åt Sacramento, men
stiger derefter långsamt till 2,400 m. (i S:t Johns
och Yalloballey) och förenar sig med Sierra Nevada
vid denna kedjas norra ände vid floden Klamath. Den
norra afdelningen vidtager n. om kustfloden Umpqua
och följer kusten till Columbias mynning, skiljande
Willamettes floddal från kusten.
*Coatbridge hade 30,034 innev. 1891.
Coati, ö i östra delen af sjön Titicaca, omkr. 4
km. lång och 1,2 km. bred, med en fåtalig befolkning,
men märklig för sina minnen från Inkas’ tid,
då ön var helgad åt månen, maka och syster till
solen, åt hvilken den närbelägna ön Titicaca var
helgad. Förnämsta byggnaden är »soljungfrurnas
tempel», bygdt öfverst på en följd trädplanterade
terrasser, 55 m. långt och 24 m. bredt, ett af de
bäst bevarade af Amerikas äldre byggnadsverk. Bakom
en af flyglarna låg gården, der de heliga vicunor
och lamadjur uppföddes, hvilkas ull nyttjades till
den kungliga familjens kläder.
Coatzacoalcos, hamnstad i mejicanska staten Veracruz,
vid floden C:s utlopp i Campèche-viken, utgångspunkt
för den till Suchil fullbordade jernvägen öfver
Tehuantepec-näset och den projekterade kanalen
öfver näset.
Cobaea scandens, bot. Se Polemoniaceae.
*Cobán har omkr. 18,000 innev.
Cobar, stad i britiska kolonien Nya Syd-Wales,
Australien, omkr. 150 km. s. om. Fort Bourke
vid Darling, vid jernvägen mellan Sydney och
Bourke. Omkr. 1,200 innev. (1891). I trakten
finnas rika koppargrufvor, som förr sysselsatte
600–700 pers., men nu öfvergifvits, medan i stället
guldgrufvor upptagits.
Cobbler [kå’bblör], Eng., amerikansk dryck, som består
af vin (företrädesvis sherry), socker, citronskal
och sönderstött is, och som fortäres genom sugning
medelst (halm- eller vass-) rör. I Sverige kallas en
så tillagad och förtärd dryck kåbbel.
*Cobet, K. G., dog 1889.
Cobham [kå’bböm], lord. Se Oldcastle, Sir John.
*Cobia (ej Cobijah) är nu chilensk besittning,
belägen i prov. Antofagasta. Emedan trafiken vändt
sig till Antofagasta och Tocopilla, har C. nu endast
några hundra innev.
Cobu-leubu, flod. Se Colorado 3.
*Coburg. 1. Stad i Ontario (Canada) heter riktigare Cobourg. —
2. Stad i kolonien Victoria, Australien, 8 km. n. om
Melbourne, med hvilket den är förenad medelst
jernväg. 4,600 innev. (1891). Stort fängelse,
Pentridge stockade.
*Coca. Utom cocaïnet och hygrinet har man nu ur
coca-bladen isolerat ytterligare 4 alkaloider,
och sannolikt finnas deri ytterligare åtminstone
3 sådana. Några af dessa, bland dem cocaïnet, äro
till sin kemiska konstitution (d. v. s. atomernas
inbördes bindning vid hvarandra i molekylen)
närmare kända. — Cocaïnets mest utmärkande verkan,
att framkalla lokal känsellöshet, känd redan af
dess upptäckare, Niemann (1860), men använd i den
medicinska praktiken först 1884 (af Koller), torde
bero på en förlamning af känselnervernas ändapparater
i de organ, på eller i hvilka en lösning af cocaïn
anbringas. Genom indrypning innanför ögonlocken,
pensling på slemhinnor, insprutning under huden med
morfinspruta o. s. v. alstras efter några minuter
lokalt en nedsättning af känseln, som räcker en
stund (omkr. 10–15 minuter). Under denna tid kunna
operationer å nämnda ställen smärtfritt utföras. Bragt
på tungan, nedsätter cocainet äfven smaken, på
nässlemhinnan lukten; nedsväljdt i magen i lämplig
dos, motverkar det kräkningar. De syd-amerikanska
cocatuggarnas erfarenhet, att nämnda bruk minskar
sensationerna af hunger, törst, trötthet o. d.,
torde kunna bero dels på en nedsättning af en
del känselnervers retbarhet, dels ock möjligen
på en förändring af de uppfattande organen i
hjernan. Lindrig akut förgiftning (hufvudvärk, rus,
illamående, vanmaktsanfall o. d.) är ej sällsynt
vid medicinskt bruk af cocaïn, då känsligheten för
medlet är ganska olika hos olika personer. Pulsen
plägar vara påskyndad (genom förlamning af hjertats
hämningsapparat) och blodtrycket stegradt. Vid svår
förgiftning inträda förlamning, kramp, medvetslöshet
och död genom andningens upphörande. — Kronisk
förgiftning visar sig hos ifriga coca-tuggare mest
såsom rubbning i magens och tarmens förrättningar samt
stark afmagring och psykisk förslappning, hos personer
(s. k. cocaïnister),
som under längre tid rikligt bruka cocaïn som
läke- eller njutningsmedel, mest i form af
psykiska rubbningar (förföljelse- och
sjelfmordsvansinne, senare sinnesslöhet). Denna
sjukdomsform, cocaïnismen, får ofta
sin egendomlighet deraf att dess offer äro
f. d. morfinister, som sökt ersätta morfinet med
det såsom oskadligare antagna cocaïnet, men som
dervid, lockade af det angenäma i cocaïnruset,
blott hemfallit till en annan ödesdiger last.
C. G. S.
Cocagne-mast [kåka’nj-], Fr. mât de cocagne, såpad
stång för täfling i klättring vid folknöjen.
Cocaïnism. Se Coca. Suppl.
Cocaio, Merlino, psevdonym för den italienske skalden
T. Folengo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
