Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coelogenys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cohnheim [kånhajm], Julius, tysk anatom, född
d. 20 Juli 1839 i Demmin. blef 1861 med. doktor
i Berlin och 1864 assistent vid Virchows institut
dersammastädes. Der egnade han sig till en början
åt fysiologisk-kemiska arbeten, men öfvergick snart
till anatomien och behandlade frågor både inom
den normala och den patologiska anatomien. I sin
afhandling Über die endigung der sensiblen nerven in
der hornhaut (»Virchows archiv», 1867) meddelar
han bl. a. uppfinningen af den vigtiga metoden att
med guldklorid färga nervtrådarna i mikroskopiska
preparat. Samma år utkom i »Virchows archiv» C:s
berömda undersökning Über entzündung und eiterung,
hvari han uppvisade, att vid varbildning de hvita
blodkropparna genom sina sjelfständiga rörelser
utvandra från blodkärlen till den omgifvande
väfnaden — en upptäckt, som framkallade en formlig
revolution inom den allmänna patologien. Från denna
tidpunkt egnade G. sina krafter uteslutande åt den
experimentella patologien, såsom hvars främste målsman
han snart helsades. Han kallades 1868 till professor
i patologisk anatomi och allmän patologi i Kiel,
flyttade 1872 till enahanda befattning i Breslau
och öfvertog 1878 lärostolen i patologisk anatomi i
Leipzig. Under sin vistelse i Breslau utgaf han del
1 af sina mästerliga Vorlesungen über allgemeine
pathologie (1877; del II 1880; ny uppl. 1882). C. var
äfven en utmärkt lärare. Från alla delar af Tyskland
och från främmande land samlade han kring sig en
talrik skara lärjungar, hvilka under hans ledning
och tillsammans med honom utförde ett betydande
antal vigtiga undersökningar. Död i Leipzig d. 15
Aug. 1884. Hans Gesammelte abhandlungen utgåfvos 1885
af E. Wagner och inledas med en af W. Kühne författad
lefnadsteckning öfver C. Jfr nekrolog af C. Wallis i
»Hygiea» (1884). R. T–dt.
Cohoes [kåhås], stad i nord-amerikanska staten New
York, vid Hudsons biflod Mohawk, som der bildar ett 23
m. högt och 270 m. bredt fall och kort derefter faller
ut i Hudson. 22,509 innev. (1890). Staden har en
storartad industri: 210 fabriker, med 8,700 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 10,3 mill. doll. (1890),
deraf 29 bomulls- och trikåfabriker, med öfver 4,000
arbetare och ett produktionsvärde af 5 mill. doll. Vid
C. går Eriekanalen uppför Mohawk med 18 slussar med
en sammanlagd höjd af 50 m. och går öfver Mohawk.
Coiffeur [kåafför], coiffure [kåaffȳr], Fr. Se
Koaffera.
*Coimbra hade 17,329 innev. 1890. Universitetet
stiftades d. 9 Aug. 1290 af konung Dionysius (Diniz)
och var till 1308 förlagdt till Lissabon. Det
består af fem fakulteter (i teologi, juridik,
medicin, matematik och filosofi) med omkr. 75
professorer och 1,400 studerande. Till detsamma höra
astronomiskt observatorium, museum med värdefulla
etnografiska och naturhistoriska samlingar,
kemiskt laboratorium, bibliotek om 96,000 bd samt
botanisk trädgård. Dessutom har C. ett lyceum och
ett prestseminarium.
Coire [kåār], det franska namnet på Chur (se d. o.).
Coiter (Koyter), Volcher, holländsk läkare, född 1534
i Groningen, reste 1555 till Italien för
att hos Falloppio, Eustachio och Aranzi studera
anatomi samt anställdes 1569 såsom stadsläkare i
Nürnberg, blef sedan militärläkare i tysk tjenst
och dog 1590 (enligt andra 1576 eller 1600). I sitt
första arbete, De ossibus et cartilaginibus corporis
humani (1566), behandlar han menniskans osteologi,
i en postum, af Eyssonus 1659 utgifven afhandling,
De ossibus foetus abortivi et infantis dimidium anni
nati, meddelar han undersökningar om skelettets
utveckling och lemnar en mycket god beskrifning
äfvensom de första afbildningarna af fostrets
skelett. Hans Tabulae externarum et internarum
humani corporis partium (1572) utgöra en verklig
atlas öfver den topografiska anatomien. Vidare
studerade han mycket noggrant äggets utveckling,
hörselorganets ben och muskler, synnerven m. m. samt
upptäckte den öfversta näsmusslan. Om den patologiska
anatomiens nytta var han så öfvertygad, att han
ville göra obduktion på alla af okänd eller ockult
sjukdom döde. Slutligen inlade C. stor förtjenst
om den jämförande anatomien genom sitt arbete
Diversorum animalium sceletorum explicationes iconibus
artificiosis et yenuinis illustratae; (1575). Jfr
Zoologi, sp. 299. R. T–dt.
Coix lacryma L., bot., tårgräs l. Jobs tårar, är
ett i Ostindien och Kina inhemskt, omkr. 1 meter
högt gräs, hvilket der odlas för sina näringsrika
frön. Dessa äro stora som körsbärs-kärnor, se ut som
svartvioletta glasperlor samt äro hårda och mycket
prydliga, hvarför de användas till radband m. m.
G. A.
Cojédes [kåchēdes]. Se Concepcion 4. Suppl.
Cojutepeque [kåchutepeke], vulkan af 1,035 m, höjd
i central-amerikanska republiken Salvador, n. ö. om
sjön Ilopango l. Cojutepeque. C. har ej haft något
utbrott i historisk tid, men den lilla regelbundna
kratern synes ännu. Norr derom ligger staden C.,
en tid Salvadors hufvudstad, med omkr. 5,000 innev.,
de fleste indianer.
*Coke, Sir Edward, dog 1634.
Colalto. Se Collalto.
*Colani, T., dog 1888.
Colaptes mexicanus, zool. Se Kopparspetten.
*Colban, A. M., norsk författarinna, dog i
Rom d. 27 Mars 1884.
2. Colbert [kålbär], Charles, markis
de Croissy, broder till den store statsmannen
Colbert. Se Torcy.
3. Colbert [kålbär], Jean Baptiste, markis de
Torcy, den föregåendes son. Se Torcy.
*Colchagua beräknades 1892 hafva 161,788 innev.
*Colchester hade 34,559 innev. 1891.
Col de Ferret. Se Ferret.
Col de la Faucille. Se Faucille.
Col des Roches. Se Roches.
*Colding, P. J., var fader till den bekante juristen
Vinding (se denne).
*Colding, L. A, dog d. 21 Mars 1888. C. anses numera,
jämte J. R. Mayer och Joule, såsom en af grundläggarna
till den mekaniska värmeteoriens första hufvudsats (se
Mekaniska värmeteorien). C. hade redan tidigt fått den
uppfattning, att naturkrafterna äro oförgängliga, och
ämnade redan 1840, således ett år före författandet
af J. R. Mayers första uppsats i frågan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
