Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coteau du Missouri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Council Bluffs ligger 4 km. från Missouris
venstra strand, vid foten af de utmed floden
liggande »bluffs», hvilka i äldsta tid voro en
vanlig mötesplats för indianer till rådplägning
(deraf namnet). 21,474 innev. (1890). För sin
uppblomstring har staden väsentligen att tacka
den omständigheten att den jämte Omaha på andra
sidan floden, öfver hvilken går en för jernväg,
fotgängare och landsvägstrafik afsedd bro af 838
m. längd, är östra ändpunkten för den stora Union
Pacifik-jernvägen och utgångspunkt för flere mot
ö. gående jernvägar. C. anlades 1846 af en skara
mormoner under namnet Kanesville och blef 1853 stad
under sitt nuv. namn.
Count, countess [ka’unt, ka’untäss]. Eng. Se Earl.
Count-out [ka’unt aut], Eng., räkning af de vid ett
parlamentssammanträde närvarande medlemmarna för
utrönande af husets beslutmässighet.
County borough [ka’unti bårrå], Eng. Se
Borough. Suppl.
County council [ka’unti ka’unsil], Eng., ett organ för
den engelska kommunalförvaltningen. Se Storbritannien,
sp. 667.
County court [ka’unti kårt], Eng.,
grefskaps-domstol. Ett slags grefskapsdomstolar äro
assisdomstolarna (circuit courts), hvilka bestå af
edsvurna och två presiderande öfverdomare (den ene för
civilmål, den andre för brottmål) från öfverdomstolen
i London (the high court of justice) och hållas tre
gånger om året (Febr., Juli och Nov.). Egentliga
grefskapsdomstolar äro qvartalsdomstolarna (the
courts of quarter sessions), hvilka bestå af alla
fredsdomare i grefskapet och sammanträda i en af
grefskapets städer 4 gånger om året och falla dom,
med anlitande af jury, i mindre brottmål, som ej
gå till assisdomstolarna; samt de 1846 ombildade
grefskapsdomstolarna (the new county courts),
hvilkas presiderande domare utnämnas på lifstid af
lordkansleren och som äro domföra i civilmål intill
20 pds värde. Edsvurna kunna tillkallas i vissa fall.
*Coupé. Se äfven Fäktkonst, sp. 560.
Cour [kour], Paul La, dansk fysiker, uppfinnare, född
på Skjærsö d. 13 April 1846, blef 1864 student och
tog magisterkonferensen 1869. C. företog derefter
en utländsk resa för att studera meteorologiska
observationer och anställdes efter sin hemkomst såsom
sous-chef vid det nyinrättade danska meteorologiska
institutet i Köpenhamn 1872. Han lemnade emellertid
denna plats 1877 för att utarbeta sina uppfinningar
angående mångfaldig telegrafering med hjelp af
stämgafflar (fonotelegraf) och tonhjul, men tog
1878 anställning såsom lärare i fysik och matematik
vid Askovs folkhögskola, der han ännu verkar, sedan
1894 med professors titel. C:s system för mångfaldig
telegrafering har flerestädes blifvit antaget
i praktiken. Medelst den af honom 1888 uppfunna
spektrotelegrafen gifvas optiska ljussignaler i
form af Morsetecken. Han har genom en regulator
(kratostaten) tillgodogjort vindens kraft för att
med jämn hastighet drifva maskiner och uppfunnit
en metod för magasinering af vindkraft. Hans
förnämsta afhandlingar äro Methode til maaling af
sammenhængende skylags höjde (1872), Bearbejpelse
af Tyge Brahes meteorologiske dagbog (1876),
Tonehjulet (1878), Historisk mathematik (en populär
framställning af matematikens historiska utveckling,
1888), Menneskelegemet (1889: 3:dje uppl. 1894),
Historisk fysik (1896).
Courant [koura’ng], Fr. Se Kurant.
Courbet [kourbä], Amédée Anatole Prosper, fransk
sjöofficer, f. 1827 i Abbeville, genomgick
École polytechnique och blef, 22 år gammal,
kadett. Han utnämndes till konteramiral 1880 och
till Viceamiral 1884. 1880–82 förvaltade han som
guvernör straffkolonien Nya Kaledonien, och 1883
ställdes han i spetsen för flottafdelningen
på Tongkings kust. Der öfvertog han, sedan han
i midten af Aug. eröfrat forten vid Hue-flodens
mynning och bringat Annam till fred, under mycket
kinkiga förhållanden i Okt. befälet öfver de i
Tongking stående landtrupperna och i Nov. högsta
ledningen äfven af förvaltningen. Han slog d. 14–17
Dec. »Svarta flaggorna» och intog en befäst ställning
vid Son-tai samt vidtog anordningar att angripa den
n. om Son-tai belägna starka positionen Bac-ninh,
då befälet öfver landtrupperna i Febr. 1884 gafs
åt divisionsgeneralen Millot, som derefter (i Mars)
intog Bac-ninh. I Aug. s. å. fick C. befälet öfver
»yttersta Österns flotta», 30 fartyg med några tusen
man landstigningstrupper, besatte d. 5 Aug. Ke-lung
på Formosa, blockerade denna ö, förstörde d. 24–28
Aug. arsenalen i Fu-tsjau och der liggande kinesiska
fartyg samt besatte floden Min. Derefter ledde han
operationerna på Formosa både till lands och sjös,
hvilka dock af brist på tillräckligt understöd icke
hade det väntade resultatet. Han förmådde ej häller
blockera den kinesiska kusten, men förhindrade
genom sina kryssare och genom besättandet af en
af de i Pe-tsji-li-viken belägna Miao-tau-öarna
ristillförseln till de norra provinserna och gjorde
derigenom kinesiska regeringen böjd för fred, ehuru,
den i Tongking vunnit åtskilliga fördelar öfver
fransmännen. Den 15 April 1885 upphädfe C. blockaden
af Formosa och i Juni, efter fredspreliminärernas
afslutande, risspärrningen. Kort derefter dog
han, d. 11 Juni, ombord å pansarskeppet »Bayard»
utanför Makung å Pescadores-öarna. Hans lik fördes
till Frankrike och jordades på statens bekostnad
i Abbeville, der hans monument (af Falguière)
restes 1890.
Courcel [koursä’ll], Alphonse Chodron de, baron,
fransk diplomat, f. i Paris 1835, studerade i
nämnda stad och vid flere tyska universitet (han
vardt 1858 juris doktor i Bonn) samt inträdde i den
franska diplomatien. Han blef 1869 underdirektor i
utrikesdepartementet, 1880 chef för dess politiska
afdelning samt 1881 ambassadör i Berlin. Men han
lemnade posten der, när Boulanger 1886 öfvertog
krigsportföljen i Freycinets ministèr och en krigisk
politik emot Tyskland gjorde sig gällande. I Jan. 1892
blef C. senator och var 1892–93 fransk medlem af
skiljedomstolen i tvisten mellan Storbritannien
och Förenta staterna om fisket i Berings sund. 1894
utnämndes han till ambassadör vid storbritanniska
hofvet.
Courcelle-Seneuil [koursä’ll sönö’j], Jean
Gustave, fransk nationalekonom, f. 1813 i Seneuil
(depart. Dordogne), egnade sig först åt affärslifvet
och sedermera åt ekonomiska studier, var på 1840-talet
flitig medarbetare i Paris-pressen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
