Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Culmbach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståndåre, 1 fruktblad), hvarför efter denna typ byggda
blommor kallas pentacykliska (af Grek. pente, fem).
G. A.
Cyklist (af Grek. kyklos, hjul), idkare af
hjulsport. Se Velociped.
Cyklografi (af Grek. kyklos, cirkel, och grafeiin,
skrifva), geom., en geometrisk projektionsmetod,
vid hvilken en punkt P framställes genom dess
vinkelräta projektion p på bildplanet jämte en
cirkel, hvars medelpunkt är p och hvars radie är
afståndet Pp. Metoden framställdes först af den tyske
geometern W. Fiedler uti hans »Cyklographie oder
construction der aufgaben über kreise und kugeln»
(1882). P. H.
Cyklometer (af Grek. kyklos, cirkel, och metron,
mått). Se Perambulator. — Cyklometriska funktioner,
mat. Se Trigonometriska funktioner.
*Cyklon. Se vidare Väderlek.
*Cyklopöarna. Se Aci reale. Suppl.
*Cylinder. 3. Mek., vals. Se Valsning.
Cylinderpress. Se Tryckpress.
Cylindersåg. Se Sågning.
Cylindrisk projektion. Se Kartprojektion.
Cyma, Lat., bot., knippe. Se Blomställning. Suppl.
Cymaise [simäṡ], Fr. Se Cimaise. Suppl.
*Cymofan. Se vidare Ädelstenar.
Cymos (af Lat. cyma, knippe), bot., knippelik. Se
Blomställning. Suppl.
Cynanchum, bot., tulkörten. Se Asclepiadeae.
Cynarocephalae, bot. Se Tistelväxter.
Cynipidae l. Cynipini, zool. Se
Gallsteklar.
*Cynocephalae. Den af Flamininus besegrade
konungen var Filip V.
Cynopithecini, zool. Se Hundaporna.
Cynosurus cristatus, bot. Se Hundäxing.
Cyparissidium Heer, paleont., ett från jura- och
kritsystemen kändt barrträdsslägte med smala grenar,
tilltryckta, fjällika, spiralställda spetsiga blad och
kottar af ett dufäggs storlek, uppbyggda af stora,
tunna, spiralställda kottefjäll, nästan såsom hos
Cunninghamia. En art är känd från de kolförande
bildningarna i Skåne. A. G. N.
Cypereae, bot., en underafdelning af fam. Cyperaceae
(se d. o.).
*Cypern. Om öns storlek föreligga flere sins
emellan något afvikande uppgifter. Enligt en på
Geografiska anstalten i Gotha i slutet af 1870-talet
på grundvalen af Kieperts karta företagen mätning och
enligt den af Kitchener och Grant i skalan 1:63,360
upprättade kartan (London 1885) är ön 9,601 qvkm.,
enligt Strelbitsky (1882) 9,589 qvkm.; i engelska
hofkalendern uppgifves den utan angifvande af källa till
9,311 qvkm. och i Statesman’s yearbook för 1896 till
9,272 qvkm. Den första britiska folkräkningen 1881
gaf till resultat 186,173 innev., den senaste (1891)
209,286 (oberäknadt militären), af hvilka 47,926,
d. v. s. nära 23 proc., voro muhammedaner, återstoden
mest grek. katoliker. I spetsen för turkiska
klerus står den i Nikosia boende mufti. Grekerna
hafva en ärkebiskop, i Nikosia, och 3 biskopar,
i Larnaka, Ktima (Pafos) och Kerynia (Myrtu). Den
cyprisk-ortodoxa kyrkan är oberoende af patriarken
i Konstantinopel och bildar en kyrka för sig. —
Den södra, mera centrala bergskedjan når i Chionistra,
forntidens Aoos, en höjd, enligt nyare
mätningar, af endast 1,953 m., hvaremot det
östligare Stavrovuni, som enligt Oberhummer ar
forntidens Olympos, har endast 690 m. höjd. —
Om öns fordom högt utvecklade konstslöjd och
välstånd vittna de rika fynd, som de på olika
ställen af ön af amerikanske generalen Cesnola
(se d. o. Suppl.) företagna gräfningarna bragt i
dagen. Dessa gräfningar företogos först hufvudsakligen
i Gorgus (det antika Golgoi, n. v. om Larnaka)
och Dali (forntidens Idalion, s. v. om Gorgus),
vidare i Pafos, Larnaka, Palaio-Limisso (Amathus)
m. fl. st.; men af största värde voro fynden på det
gamla Kurions plats (v. om det nuv. Episkopi på
sydkusten), 1,500 föremål af guld, silfver, brons,
koppar, bergkristall, ädelstenar, terracotta etc.,
omfattande prydnadsföremål och särskildt offergåfvor
och tempelkärl. De lågo i flere kamrar 8 m. under
stadens mark, der de sannolikt blifvit nedgräfda
i tider af fara. Bland dem funnos gyllene diadem,
ringar, örringar, arm- och halsspännen med hvarjehanda
prydnader, en bägare med egyptiska ornament, gemmer
af grekiskt, assyriskt och egyptiskt ursprung
från de äldsta tider till 5:te årh., cylindrar af
babyloniskt ursprung, skarabéer m. m., amforer af
bergkristall och guld, inalles 550 föremål i den
första af dessa kamrar» Den andra kammaren, liksom
den första 4,5 m. hög, gömde 280 silfverföremål,
bl. a. 30 vaser, bägare och andra kärl med och utan
drifvet arbete, öfver 60 armband med egyptiska
reminiscenser i sin ornamentik, amuletter etc.,
den tredje kammaren innehöll terracottaföremål,
statyer och alabastersaker, den fjerde öfver 500
föremål af brons och koppar, såsom kandelabrar,
lampor, kittlar, vaser, trefötter, fyra lejonhufvud,
som tillhört en brunn, åtta tjurhufvud, som tillhört
en tron, o. s. v. Jämte rent feniciska, egyptiska,
assyriska och grekiska arbeten, som ön erhöll från
dessa land till följd af sitt centrala läge, eller
som der efterbildades, innehöll skatten äfven sådana
af blandad stil och är derför af stor betydelse för
konsthistorien. Dessutom fann Cesnola under sina
årslånga gräfningar på de ofvannämnda orterna statyer
och andra skulpturer i sten, terracotta och brons,
hvilka dels voro prydnader, dels offergåfvor, bl. a. i
Gorgus en präktig offerskål af silfver i egyptisk
stil, en sarkofag af grekisk karakter, 32 figurer,
mest af assyrisk eller egyptisk typ i drägter,
och i närheten rester af ett tempel jämte en mängd
skulpturer från C:s förgrekiska period. I Larnaka
upptäckte Cesnola grundmurarna till ett grekiskt och
ett feniciskt tempel, i Soloi en teater, i Lapitho ett
tempel med statyer och inskrifter, likaså i Chytrea
o. s. v. De af Cesnola gjorda fynden förvaras i
New York. — Visserligen kan man ej förneka, att ön
under engelsk förvaltning gjort framsteg i socialt
och ekonomiskt afseende, men den stora tributen till
Porten, 92,800 pd, och britiska regeringens ohåga att
göra uppoffringar för en besittning, som egentligen
ej är hennes, verka hämmande på arbetena för öns
bästa. Stora hamnbyggnader hafva verkstälts, energiska
åtgärder mot gräshopporna vidtagits, engelska skolor
inrättats och domstolsväsendet omorganiserats,
men England har ej förstått att göra cyprioterna
belåtna. En ny författning utfärdades 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
