Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagerortspiggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1896 öfvertogs denna D. N:s Malmöfilial af det
nybildade »Malmö-tidningens aktiebolag» (med ett
aktiekapital af 100,000 kr.), som utgifver den nya
tidningen Malmö-tidningen Dagens Nyheter. Utbytet
af telegrafiskt material mellan D. N. och nämnda
Malmötidning fortfar enligt ofvan beskrifna
anordning. — D. N:s gamla landsortsupplaga, som
trycktes dagen innan den utdelades, indrogs med
1895 års utgång och ersattes af dels den sydsvenska
upplagan, dels en för mellersta och norra Sveriges
landsort afsedd morgonupplaga (»expressupplagan»),
jämte hufvudstadsupplagan.
D. N:s aktiebolags aktiekapital, som höjdes till
dubbla beloppet, 500,000 kr., 1887 och till 1
mill. kr. 1889, blef 1893 å nyo fördubbladt till
2 mill. kr., fördelade i 2,000 aktier ä 1,000
kr. För tidningens sätteri- och tryckeripersonals
ålderdomsförsäkring är sörjdt genom två kassor,
den ena bildad hufvudsakligen af de donationer,
som Rud. Wall i lifstiden gjorde åt sin personal,
den andra medelst årliga tillskott från bolagets sida.
Tidningens format är 6–8-spaltigt, och den utkommer
i 4-sidiga eller (lika ofta) 6-sidiga nummer. Den
tryckes sedan 1890 af Dagens Nyheters tryckeri (förut
Rudolf Walls tryckeri) å 2 rotationspressar, af
hvilka den ena är dubbel. Prenumerationspriset utgör
fortfarande 12 kr. för Stockholms- och 10 kr. för
landsortsupplagan. Annonspriset har efter hand höjts
betydligt sedan 1874. I Juli 1896 utgingo Stockholms-
och expressupplagan i 24,500 ex.
Dagerortspiggar, benämning på innevånarna i
Gammalsvenskby (se d. o.).
*Dagg. Se vidare Wells’ försök.
Daggorm, detsamma som ormdrag (se d. o.).
Daggört, bot. Se Drosera.
Dagh. Se Dag, berg.
*Dagistan (Tatar., »bergland»). Såsom landskap
omfattar D. äfven norra delen af guvern. Baku med
halfön Absjeron. Det öfriga af D. bildar en provins
(R. oblast) i Kaukasien med en areal enl. Strelbitsky
af 29,763 qvkm. och en beräknad folkmängd af 661,450
pers. (1891). Befolkningen tillhör dels den lesgiska
stammen (se Lesger), dels den turkiska, hvarjämte
finnas åtskilliga tusen ryssar, judar, perser,
armenier o. a. Enligt ryska uppgifter funnos 1886 af
lesgiska folk 107,168 darginer, 103,288 kuriner, 6,830
aguler, 9,430 dsjek och krys, 11,985 rutuler, 2,625
zachurer, 27,667 tabassaraner, 48,316 kasikumyker,
123,296 avarer, 7,575 andiner, 4,844 dido, 7,217
karata, 3,889 tsjamolal, 3,262 tindal o. s. v.,
af turkiska folk 15,697 tatarer, 60,836 kumyker
och 2,556 nogaier samt dessutom 5,421 ryssar, 9,210
judar, 9,024 perser, 1,054 armenier o. s. v. D. är
ett vildt, storartadt bergland; endast i östra delen
finnas mera öppna trakter, bördiga och väl odlade,
der sädesslag, vin, tobak och de ädlaste frukter
växa. Hufvudfloder äro Sulak och Samur, hvilka
falla ut i Kaspiska hafvet, den sistnämnda med en
mängd mynningar. Många varma källor finnas. Jämte
jordbruk är boskapsskötsel, i synnerhet fårafvel,
hufvudnäring. Af mineral förekomma svafvel i massa vid
stränderna af Sulak äfvensom kopparmalm och salt. —
Förvaltningens säte är fästningen Temirkansjura,
belägen på 460 m. höjd i en sumpig, osund trakt,
med omkr. 3,500 innev.; vigtigaste handelsplatserna
äro Derbent och Petrovsk, båda vid Kaspiska hafvet. —
Medan D:s kustland var en persisk provins, förblefvo
stammarna i bergen fria under egna kaner. Men
sedan Ryssland 1801 tagit Grusien i besittning,
måste det söka förvärfva äfven D., som skilde
Grusien från Ryssland samt försvårade och hotade
förbindelsen mellan båda landen. Farlig blef till slut
situationen, då muridismen sköt fasta rötter bland
D:s bergfolk. Efter rysk-turkiska kriget 1828–29
ryckte derför ryska trupper in i D. och satte sig
1831–32 i besittning af kustområdet, genom hvilket
vägen till Grusien ledde. Sjamyl, som undanträngt den
avariska kanfamiljen och i egenskap af muridismens
hufvudman ställde sig i opposition mot ryssarna,
nödgade de senare att gå mera aggressivt till väga
mot bergfolken, och med Sjamyls fall 1859 blef hela
D. rysk besittning.
Dagkapten. Se Dagen. Suppl.
Dagkorpral. Se Dagen. Suppl.
Daglig variation, meteor. Se Lufttemperatur.
Daglöjtnant. Se Dagen. Suppl.
Dagmajor. Se Dagen. Suppl.
*Dagmar (Maria Feodorovna), blef d. 13 Mars 1881
kejsarinna. Den 1 Nov. 1894 afled hennes gemål,
Alexander III (se Alexander. Suppl, sp. 153 och
157).
Dagnan-Bouveret [danja’ng bouvörä’], Pascal Adolphe
Jean, fransk målare, f. i Paris 1852, studerade i
École des beaux-arts såsom elev af Gérôme och erhöll
andra romerska priset 1876. Följande år uppträdde
han första gången på Salonen, med två mytologiska
taflor, Orfevs och bacchanterna samt Bacchus som
barn. Derpå har han utställt Manon Lescaut (1878),
Bröllop hos en fotograf (1879), Unga makar välsignas i
Franche-Comté (1880), Vaccination (1883), Hästar som
vattnas (1885), Nattvardsbrödet (1886), Pilgrimsfärd
(Pardon) i Bretagne (1887), ett af konstnärens första
försök att återgifva bretagniska typer, Bretagnisk
bonde (1888), Madonnan med barnet (1889), hvitklädd
i en grön löfsal, utställd i Stockholm, der taflan
väckte mycket uppseende. Sedan 1890 har D.-B. slutit
sig till dissidenterna på Champ-de-Mars och exponerat
bl. a. De utskrifna, en för allvar i utförandet och
patriotisk känsla berömd bild (nu i franska statens
samlingar). Han erhöll hedersmedalj och ett af de
stora prisen vid verldsutställningen i Paris 1889.
Dagny, en af Fredrika-Bremer-förbundet i Stockholm
utgifven tidskrift för sociala och literära
intressen, hvilken från början af 1886 efterträdde
den då nedlagda Tidskrift för hemmet (se d. o.) och
gjorde till sin uppgift att verka för det nämnda
förbundets ändamål, nämligen en sund och lugn
utveckling af arbetet för qvinnans höjande i sedligt
och intellektuelt såväl som i socialt och ekonomiskt
hänseende. Derjämte redogör tidskriften regelbundet
för Fredrika-Bremer-förbundets verksamhet. Den följer
med uppmärksamhet den nyaste svenska literaturen,
särskildt sådana alster, som beröra sociala och
sedliga frågor, hvarjämte den meddelar kortare
berättelser och dikter, biografiska och historiska
utkast, öfversigter m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
