Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danilevskij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och judarnas från 4,214 till 4,080, i synnerhet till
följd af blandade äktenskap. Under det att det danska
folket kan räknas bland de mest upplysta, finnas
dock mörka sidor i dess kultur, t. ex. det stora
antalet af oäkta födda barn, en stark tillväxt af
sinnessjukdomar, en större benägenhet för sjelfmord
än hos de flesta andra nationer och ett mycket stort
bruk af spirituosa (15 liter pr individ).
Materiel kultur. Jordbruket är D:s hufvudnäring;
omkr. hälften af befolkningen är sysselsatt dermed,
och de andra näringarna sammanhänga dermed och
stöda sig i väsentlig grad derpå. Fem sjundedelar
af exportens totalvärde utgöras nämligen af
landtbruksprodukter. Af landets hela areal,
38,340 qvkm., användes 1888 omkr. 13,600 qvkm. till
odling af säd och rotfrukter och 15,100 qvkm. till
betesmark eller ängar. Ehuru trädgårdsskötseln på
senare tid något utvecklats, användas dock knappt
300 qvkm. dertill. Skogarna upptaga en areal af
omkr. 2,300 qvkm., hedar, mossar och kärr öfver
5,300. En femtedel af hela Nörrejyllands yta
utgöres ännu af improduktiv mark, ehuru de sista
30 åren visa stort framåtskridande med hänsyn
till hedarnas uppodling och skogsplantering,
så att nära hälften af deras förra område nu har
tillgodogjorts för detta ändamål. Detta må till
väsentlig del tillskrifvas Det danske hedeselskabs
verksamhet (se Hedeselskab). Äfven på »klitterne»
hafva vidtagits så ansenliga planteringar, att de nu
utgöra endast 405 qvkm. Af hela beloppet af landets
hartkorn (382,800 tnr) hörde 1895 omkr. 57,000
till 2,032 större jordegendomar (på öfver 12 tnr
hartkorn), under det att 73,300 bondgårdar (1–12
tnr) tillsammans hade 272,400 tnr och 161,500
torp (»huse») omkr. 41,000. Återstoden faller
på städernas jord. Dessutom finnas på landsbygden
33,000 »huse», som sakna jord. Under de sista 35 åren
hafva bildats 278 större egendomar, förnämligast
genom sammanslagning af mindre lägenheter, och
de större egendomarna omfatta nu 15 proc. af allt
hartkornet. Deremot har beloppet af bondgårdarnas
hartkorn något minskats, ehuru deras antal har
vuxit till följd af jordstyckning. Husmännens antal
har ökats med nära 50 proc. sedan 1860, och deras
hartkorn har ökats med 6,500 tnr. Fästegårdarnas
antal har minskats från 14,000 år 1860 och 8,831 år
1873 till 4,247 år 1895, med 20,600 tnr hartkorn. I
Nörrejylland, i synnerhet i den vestra delen,
har fästeväsendet nästan helt och hållet upphört
(endast 565 gårdar finnas), men på Fyen finnas
ännu 1,632, närmast till följd af de många länen
och stamhusen. Men emedan bönderna således till
största delen blifvit frigjorda från sitt beroende
af godsegarna, hafva på senare tid de större bönderna
och i synnerhet innehafvarna af större landtegendomar
kommit i ett tryckande beroende af kapitalet. De
fallande prisen på landtbruksprodukterna hafva
nämligen medfört ett starkt prisfall å egendomarna,
medan dessa likväl måste bära bördan af de stora
lån, som under de höga prisens tid upptogos delvis
till förbättring af hus och jord eller till inköp af
maskiner och en bättre kreatursstock. Sedan prisen
fallit, betungas de nu af dessa lån. Landtbrukets
hypoteksskuld beräknades 1890 till 1,100 mill. kr. — Under
loppet af de sista 20–30 åren har en väsentlig
omdaning af hela jordbruket företagits. Man har
ej längre sädesodling och sädesutförsel till
hufvudändamål, utan man lägger nu största vigten
vid husdjursskötsel och söker få sin inkomst genom
utförsel af kreatur och ladugårdsprodukter. Från
att vara ett sädes-exporterande har D. blifvit
ett sädes-importerande land, i det såväl landets
egna produkter som stora mängder af importerad säd
och foderämnen förbrukas för ladugårdarna. Denna
omdaning har genomförts med snabbhet och drift
och tillika framkallat en stor, hittills okänd
landtbruksindustri (1,100 andelsmejerier, 44
svinslagterier, 6 betsockerfabriker) samt ett starkt
uppsving i handeln. Men samtidigt dermed har det forna
patriarkaliska förhållandet mellan arbetsgifvare och
arbetare upphört, och en talrik klass landtarbetare
har uppstått, som sitter i usla vilkor utan någon
synnerlig utsigt till att kunna förbättra sin
ställning, och som man derför önskar förhjelpa
till mindre jordlotter. — Som man i alla riktningar
lägger största vigten ej allenast på mängden, utan
i synnerhet på godheten af hvad som frambringas,
egnas den största omsorg åt husdjurens vård och
förbättring, och derför sörjes genom talrika af staten
bekostade kreatursutställningar, genom bildandet af
häst- och nötkreatursafvelsföreningar samt genom
flere offentligt anställda undervisare. Också
utföras årligen 10–15 tusen hästar af bästa ras,
till ett värde af 6–8 mill. kr. (1895 utfördes
t. o. m. 17,000), medan flere tusen simpla hästar
införas att begagnas vid arbetet. På samma sätt
införas eller tillverkas till förbrukning inom landet
stora mängder margarin, under det att det goda danska
smöret sändes till England. Kreatursstocken var 1893
410,000 hästar, 1,696,000 nötkreatur, 1,246,500 får
och 829,000 svin. Värdet af hela skörden beräknades
1890–94 i medeltal till 303 mill. kr. 1891 steg
det till 355 mill., men sjönk de 2 följande åren
till 264 mill., hufvudsakligen till följd af de låga
prisen. Öfverskottsutförseln utgjorde under samma tid
i medeltal 100,000 nötkreatur och 120,000 svin, medan
utförseln af smör steg från 35 till 40 mill. kg. (1882
endast 10 mill.) och af fläsk och kött från 25 till
45 mill. kg. Hela värdet af öfverskottsutförseln
för landtbruksprodukter var i medeltal för lefvande
kreatur 33,8 mill., för fläsk och kött 30,3, för
smör 67,3 och för ägg 6,6, medan samtidigt infördes
för 20,6 mill. kr. säd af olika, slag mer än som
utfördes. För jordbrukets höjande verkar en mängd
»landboforeninger», hvilka sedan 1881 hafva slutit sig
tillsamman i tre »fællesforeninger» (för Själland,
Fyen och Nörrejylland), och flere landtbruksskolor,
som sedan 1892 åtnjuta statsunderstöd till både
undervisningen och; lärjungarnas underhåll. Dessutom
har »Veterinær- og landbohöjskolen» under de senare
åren ansenligt utvidgats, och redan 1882 inrättades
ett särskildt laboratorium för undersökning af
mejerialster och fodermedel. Öfverallt i landet
hafva upprättats försöksstationer för odling af
kulturväxter, och kraftiga mått och steg vidtagas
för att motverka tuberkulosens utbredning bland
husdjuren. För att underlätta husmännens försök att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
